Jag får väl börja någonstans med att försöka förstå de här olika teknikerna. Jag börjar med Gyllene snittet. (Ni som kan bättre får väl rätta mej om jag har fel)

Vad jag förstår så använder man sig av en rektangulär yta som t.ex formen på ett vanligt kort som man kan använda i fotoskrivare med ett ett längdförhållande på långsidan på 1.618. Och det har jag räknat ut att då blir det en fördelning på ungefär 37.5 % + 63.5 % av den ytans längdmått.

Men sen vad jag förstår så finns det också olika sätt att använda sig av det gyllene snittet och det är väl dels att man ska försöka få den viktigasste delen av motivet på den större delen av kortet d.v.s på den ytan som är ca 63.5 % av kortet.

Och sen går väl dels gyllene snittet ut på att man delar upp kortet/bilden/ytan i flera mindre rektanglar med längdförhållandet 1.618 och ritar en spiralliknande linje som böjer sig ända till man kommer in i den minsta delen av dessa rektanglar. Och det är väl där inne i den minsta delen av den minsta rektangeln som man har centrum på det gyllene snittet.

Och den här spiralliknande linjen är väl en linje som gärna det mänskliga ögat följer när man tittar på en bild.

Men för att få det hela intressant så måste man väl helst placera någåt intressant som hamnar i den minst rektangeln när man fotograferar?

http://www.ur.se/upload/mega/matematik/gyllsnacka.gif

Bra info, nu ska jag tänka på dom nästa gång jag fotar ! :D

Tittar i en fotobok från 1951, på två bilder. Bilden till vänster (på en färja i en hamn, förmodligen från stockholm): Motiv utan förgrund och utan filter, bländare 8, 1/50 sek. Både vatten och himmel för ljusa, men molnen ändå synliga.

Bilden till höger: Samma motiv taget mera från höger och längre bort (men här lite med hamnkanten som förgrund, och en annan färjas främre del som kommer från höger sida). Utan att förgrunden är säskilt intressant ger den bilden bättre balans och större djup. Bilden är tagen på samma film med 2 ggr gulskiva, bländare 8, 1/25 sek. - alltså dubbla exponeringstiden. Vattnet och himlen är mörkare, molnen mer framträdande, bilden verkar soligare.

Så här är 2 saker att lägga märke till: 

1. Förgrundens betydelse när man fotograferar. Och 2. Hur stor betydelse gulfilter kan ha när man fotograferar i svartvitt.

Kan ställa en fråga här. Kan man uppnå en liknande effekt om man använder gulfilter på dagens digitalkameror som man kunde på den tiden, när man fotograferar svartvitt?

Visst kan man få den effekten, och man behöver inte något filter, utan man kan ställa in färgkänsligheten på flera sätt fär omvandlingen till svartvitt. Det finns dels möjligheten att göra det direkt i kameran vid fotograferingen, via Vitbalans och färgförskjutning, men om man omvandlar till svartvitt senare kan man göra det i bildbehandlingen. Det går att göra från såväl RAW som JPEG. För att få effekten av gulfilter drar man ner den blå kanalen.

#4 Tack för det! Här har jag ändrat effekten på den blå kanalen. Ska testa det utomhus i dagsljus. Men jag vet faktiskt inte hur den ska vara inställd för att dra ner på den blå kanalen.

Färgskiftinställningarna styr inte kanalerna direkt, eftersom det är tre kanaler och fyra riktningar på färgskiftning. Dessutom har du gjort precis tvärtemot att lägga på ett gulfilter. Du har lagt på blåfilter. Gulfilter är att öka grönt och rött. Det är när man gör det i efterbehandlingen som man kan använda den blå kanalen direkt.

Okej. Nu har jag ökat grönt och rött.

Den här menyn i kameran har jag knappt tittat på tidigare. Om kameran har tre färgkanaler, rög grön och blå, vad innebär då den fjärde som det står M på? Kan det vara magenta eller nåt? Men är det också en slags färgkanal eller? Här är jag helt novis känner jag.

Det är bara just det där fyrkantiga diagrammet som inte stämmer med de tre kanalerna. Det är helt enkelt ett annat koordinatsystem. Magenta, gult och cyan ingår inte i det additiva systemet, utan de är blandfärger där. Man har helt enkelt valt att ha två korsande koordinater för inställning av färgskift i stället för tre.

Ok, tack!

#9 Har inte riktigt klart för mej vad du menar med att inte t,ex gult ingår i det additiva systemet.

Så här står det i användarhandboken: B står för blå, A står för gul, M står för magenta, och G står för grön. En färg förstärks när markeringen flyttas mot dess bokstav.

Fotofyndet tar 179 kr för ett rektangulärt gul-filter med hållare + filterhållareadapter. Det kunde kanske varar värt att betala det, för jag skulle tro att effekten blir lite annorlunda med det än om man ändrar vitbalansen i kameran?

Provade och ta ett par bilder utomhus också där jag flyttade markeringen för vitbalansen fyra steg mot A och G på den ena bilden. Men i kamerans display såg jag ingen skillnad på de 2 bilderna. 

http://fotofyndet.se/product_info.php?products_id=5748

Filterhållareadapter: http://fotofyndet.se/advanced_search_result.php?search_in_description=1&keywords=adapter&osCsid=3740ceff35829536c3994b4eca06896b&x=2&y=0

Det finns tre filterfärger i Bayer-mönstret, samma färger som våra ögon är känsliga för, grönt, blått och rött. Alla digitalbilder byggs upp av de tre färgerna, och de är färgerna som ingår i det additiva systemet. När man blandar grönt och rött får man gul färg, och för att ge effekten av ett gulfilter får man ställa in kameran på att bli mer känslig för grönt och rött, vilket betyder att den blir mindre känslig för blått. Det ger samma effekt som att sätta på ett gulfilter, men är enklare och man behöver inte köpa några grejer att sätta på kameran. Enklast är att ta bilden i råformat och göra det i konverteringen. Man kan göra det från en jpeg också, genom att dra ner blå kanal eller dra upp röd och grön innan man tar bort mättnaden.

En kompis till mig tog en gång en fin bild med gulfilter ( svartvit film ). Han tog även en bild utan gulfilter, som jag sedan försökte göra om så den liknade den med gulfiltret. Hur jag än ändrade balansen mellan de olika färgerna ( tex med justeringslagret Black and White ), så gick det inte att få samma toner generellt över hela bilden.

Det som var ljusblått blev mellangrått med gulfilter men ljusgrått med gulfiltersimulering, och vid anpassning blev det fel på andra färger. Detta får mig att tro att resultaten blir lite annorlunda när ljuset filtreras genom glas än med simulering i efterhand.

Här har jag tatt 2 bilder.

Den till vänster utan gulfiltereffekt.

Och den till höger med gulfiltereffekt. Och gulfiltereffekt ska man ju få om man ökar rött och grönt (enligt inlägg #6), och på den här bilden har jag ökat rött och grönt så mycket det går med kameran.

Det gäller också att välja motiv som har mycket färger, typ blå himmel, gröna träd för att gulfiltret ska visa nån egentlig effekt. Här ser det ut som om motivet mest är färglöst. Förutom rutschkanan, som förmodligen har nån färg men som kanske inte påverkas av gulfiltret speciellt.

Här är en gulfiltersimulering i Photoshop, där motivet är färgrikt och då syns effekten bättre. ( Jag brukar använda rödfiltersimulering när jag vill ha dramatiska himlar.)

Här har jag tatt fyra bilder på olika sätt. Den tredje bilden är tagen med ett riktigt gulfilter.

Och här är två till. Och man ser att det blivit lite annorlunda med ett riktigt gulfilter, än var det blivit när kameran är inställd med gulfiltereffekt på bilden till höger.

#16 skrivet av ove555

Bilderna är överexponerade, vilket du kan se ganska tydligt om du tittar på histogrammet, men det är också väldigt tydligt när man ser direkt på bilden. Jag ser att du har ställt in kompensation till +1, och jag undrar varför, då motivet inte domineras av snö och andra väldigt ljusa toner, utan snarare är ett "normalmotiv" som kan exponeras utan kompensation.

Om man exponerar rätt eller lite i underkant blir verkan av filter starkare, vare sig man gör det på det ena eller andra sättet. Det kraftigaste "gulfilter" som går att åstadkomma är att i efterbehandlingen helt ta bort den blå kanalen.

Om man vill simulera rödfilter tar man bort kanalerna grön och blå.

Det går också att göra orange filter genom att låta grön vara kvar delvis. Och man kan minska filterverkan genom att ta bort mindre av komplementärfärgen till filterfärgen man vill göra.

#18 Jag har inte blivit klok på hur man avläser det där historgrammet. Om jag inte missminner mej så har du skrivit att historgrammet för ljuset ska gå ut till högerkanten, och om det går upp lite där så är det överexponerat.

Sen var det en bild jag tog inomhus med mycket vitt, den skrev du att den var okej, och där gick ju ändå historgrammet för ljuset upp en bra bit längst till höger, och det förklarade du med att det kan det göra när det är mycket ljust i bilden men att det kan vara rätt exponerat ändå.

Så då förmodar jag att även historgrammet på de här snöbilderna som har stora vita ytor, kan gå för högt upp på högerkanten och ändå inte vara överexponerade.

Sen var det inte så lätt att se där i kamerans display på själva bilden heller om den var överexponerad eftersom det var soligt ute, och då är det inte så lätt att se hur bilderna ser ut i kamerans display.

Och sen har du skrivit tidigare att man ska ställa kompensationen på minst +1 när man tar snöbilder, men så är det ju inte alltid.

Sen detta med filter, om man t,ex inte redigerar bilderna mer än utefter kamerans inställningar då kan man ju ha en viss nytta av gulfilter ibland.

Kruxet är väl närmast att det här inte är ett snömotiv. Det finns snö i bilden, men snön dominerar inte i bilden. Det är betydligt mer mellantoner än snö, och då ska man definitivt inte dra upp kompensationen som när det är snö i hela bilden. Och jag har sagt till dig ganska många gånger att histogrammet - obs stavning - ska sluta i en liten spets ute i höger kant. Här klättrar det upp på väggen, någonting som man bara ska tillåta om det är stora ytor i bilden som man vill låta gå mot urfrätt vitt. Det här histogrammet saknar nästan helt toner i det mörka och har ett stort antal pixlar på nivå 255, dvs urfrätt vitt. Snö ska inte bli urfrätt vit, utan den ska gå upp till 254 som mest. Histogrammet här visar tydligt att din bild är överexponerad, också om man tar hänsyn till att en spik längst ut ska tillåtas för det vita mellanrummet i kollaget. Varje histogram ska åtminstone börja gå neråt innan det når höger kant, men här går det uppåt, uppåt, uppåt tills det slutar med en hög spik i högerkanten.

#20

"Det här histogrammet saknar nästan helt toner i det mörka och har ett stort antal pixlar på nivå 255, dvs urfrätt vitt."

Hur ser du det på histogrammet att det nästan helt saknar toner i det mörka?

Så 255 = utfrätt vitt. På histogrammet jag har i displayen på kameran står där inte 255 eller något annat nummer som står för det.

Så dina förklaringar hur man avläser det här histogrammet i olika situvationer förstår jag inte riktigt.

Men ska söka efter förklaringar på google hur man avläser ett sånt histogram.

Noll ligger längst till vänster på histogrammet, och 255 är längst till höger. Och det heter fortfarande inte så som du skriver med r, utan det heter HISTOGRAM, med nio bokstäver. Först kommer HISTO, och sedan GRAM.

Men nu råkar jag veta att jag är inte den enda här på foto i fokus som har haft svårt att förstå dina förklaringar ibland…

Men försök då att fatta det som jag skriver enkelt! Jag har inte krånglat till det. Det är mest du som försöker skylla ifrån dig när du påstår att du har läst så och så, men du tydligen har svårt att ta in det som är skrivet och förstå vad det betyder. Det är inte jag som skriver krångligt, utan det är helt enkelt inte alldeles lätt att begripa hur histogrammet ska användas, men när man väl förstår det är det ett bra hjälpmedel för att utvärdera ljusheten i motivet och exponeringen.

• Histogrammet är ett stapeldiagram, där staplarna vanligen sitter så tätt att du ser det som ett fält med ojämn överkant.
  -
• Bara i undantagsfall, när man godkänner urfrätta högdagrar, får histogrammet gå upp utefter den högra kanten. Det är stapeln längst ut till höger som är mest intressant, och helst ska där inte finnas någon stapel alls.
  -
• I nästan alla fall ska histogrammet gå ner till baslinjen innan det når höger kant, så att det slutar precis nere i högra hörnet eller strax innan.
  -
• Histogrammets högra kant representerar urfrätt vitt, och den vänstra kanten representerar helt svart. Kom ihåg att det är en statistisk bild, den visar antalet pixlar med respektive värde. En hög stapel betyder många pixlar, men säger ingenting om var de ligger.
  -
• Vanligen ska histogrammet gå ända fram till det nedre högra hörnet, utan att det blir en lång tom bit fram till högerkanten.
  -
• Hur histogrammet ser ut på vänster sida bryr man sig för det mesta inte om, och inte heller hur det ser ut på mitten. Det är oftast bara nedre högra hörnet, där histogrammet ska sluta, som ger någon användbar information.

Helt svart, vänster kant av histogrammet, har alltså värdena noll för alla tre kanalerna, och helt vitt, höger kant på histogrammet, har värdena 255 för alla kanaler. Oftast ska inte någon kanal nå ända upp till 255 utom i mycket små ytor, ett fåtal pixlar. Det kan vara av värde att titta på de enskilda histogrammen för de tre färgkanalerna, för att förvissa sig om att inte någon färg mättas. För att histogrammen ska visas rätt i kameran måste man ställa in rätt Vitbalans.

Ursäkta att jag stör er diskussion med en fråga. Vad kallas motsatsen till utfrätta högdagrar? Tror aldrig jag hört det förr, är iofs otroligt trött nu så herr hjärna funkar nog inte som den ska :)

Man brukar ibland tala om igensotade skuggor. Men för det mesta vill man att något i bilden ska gå till helt svart, för att man ska slippa brus i de mörkare partierna. När man ställer högt ISO och drar ner skuggpartierna så att man slipper se bruset blir de "igensotade".

#24 Tack för det!

Men jag föredrar nog att titta på bilderna och försöka se på dom hur dom är exponerade i stället för att försöka avläsa histogrammen.

Ove, om du har svårt att tolka histogram så tänk ljud istället. Bas till vänster och diskant till höger. Har man för mkt diskant (längst till höger) så låter det inte bra.

När jag fotar så kollar jag aldrig på histogram. Jag tycker att jag ser med mina ögon om det blir utfrätt eller inte. När jag fotade bandy förut så fanns det inte en chans i hela världen att jag kunde kolla på histogram efter/inför varje bild.

Jag tog alltid några testbilder med olika inställningar och lät mitt öga bestämma vilken inställning jag skulle ha innan matchen började.

Trots att jag aldrig använder histogram, så tycker jag att det är lättolkat.

#27 skrivet av ove555

Det vore väl fullständigt idiotiskt om jag skulle hävda att jag använde histogrammet för att se att bilderna var överexponerade. Nej, man ser det när man tittar på bilden. Histogrammet bekräftar iakttagelsen, och eftersom du inte ser att bilden är överexponerad, skulle histogrammet kunna vara ett stöd. Och faktiskt kan man i väldigt många fall inte avgöra av bilden på kamerans skärm om exponeringen är bra. Histogrammet kan vara ett bra stöd när man "skjuter in sig" på ett motiv.

Även om man inte kan avgöra på bilden att den är överexponerad då solen skiner, kan man se histogrammet på skärmen och justera exponeringen efter det. När man ser den här bilden på datorn är det helt klart att den har exponerats så mycket att stora partier har blivit urfrätt vita, och det är inte bara snön. Så histogrammet behövs inte för att se att det har blivit fel, men där ute, i solskenet, kan det vara värdefullt, för att man ska kunna ändra och slippa de stora urfrätta partierna.

Histogrammet nämner jag, och visar, för att det bekräftar vad jag ser i bilden, att snön och också en eller annan vägg och något uppe i himlen är helt och hållet urfrätt. Särskilt när man genom starkt omgivningsljus har svårt att se bilden, kan histogrammet ge upplysning om hur exponeringen blev.

Upptäcker man att en bild är något överexponerad, går det ofta at justera om man fotat i RAW. 

I går tex tog jag detta foto, och då blev fönstret väldigt ljust, för att exponeringen på mannen skulle var ok. Helt vitt i fönstret och växterna förlorar delar av sina konturer.

Men eftersom jag fotade i RAW kunde jag hämta tillbaks lagom med information i fönstret. Med jpg hade det varit omöjligt.

#29

Jo jag tycker jag kan bedömma  någorlunda bra om det är över eller underexponerat bara om jag tittar på bilderna. Och jag ser att bilderna i inlägg #16 är överexponerade här på dataskärmen, och jag hade förmodligen sett det i kamerans display också om jag ställt mej på någon skuggig plats.

Jag ska hänga kvar lite vid det där med noll och tvåhundrafemtiofem.

Ett histogram i kameran, eller som det jag visade i #20, bygger på en jpeg, också när man spar sin bild som RAW. I råfilen finns en liten inbäddad jpeg, som är gjord med vitbalansen som är inställd i kameran. För att histogrammet ska bli relevant måste kamerans Vitbalans stämma.

En jpeg har åtta databitar i varje färg i pixeln. Åtta bitar binärt är 256 diskreta värden, och de går från värdet 0 till värdet 255. Noll betyder ingen exponering alls, helt svart, och 255 är helt mättat. Det kan vara helt mättat i en färg, två färger eller i alla tre. Om det är mättat bara i en färg, vanligen rött, men ibland i blått, så blir ljusa toner i den färgen "platta", dvs man ser inte någon "teckning" i den röda ytan där rött är mättat. Det blir alltså ibland överexponerat i bara en färg, och det händer oftast när det är starkt mättade röda färger, som många blommor, och ibland i andra saker som är röda. Det händer också i starkt mättade blå färger, där det också är blommor som man oftast kan se det på. Röda tulpaner, rosor, och den blå i rhododendron är typiska färger som blir övermättade och förlorar teckning när man exponerar för mycket.(Enbart grön som är starkt mättad förekommer knappast på vanliga bilder i naturen. Jag har bara sett det vid studiofotografering med chroma key.)

Histogrammet i #20 har de två ändvärdena markerade under histogrambilden, noll till vänster och tvåhundrafemtiofem till höger. Alla histogram i fotosammanhang har den orienteringen, med svart till vänster och vitt till höger, eller helt avsaknad av data längst till vänster och glaset fullt på högra sidan. Tänk dig sensorns ljusbrunn som en hink ungefär, eller som ett glas, kanske du har sett pojken i tevereklamen där han häller upp mjölk. Det kommer inte i mer mjölk i glaset när det är fullt, det rinner över. Precis likadant är det med data i bilden när man överexponerar. Det kommer inte in mer, det blir fullt och rinner över. Du kan inte få högre värden i din jpeg än tvåhundrafemtiofem.

RAW är lite annorlunda, eftersom det finns fler databitar, och det finns också, som pellepiano har visat, ett litet överskott utöver det som kamerans jpeg visar. Men också för RAW finns en absolut gräns, där ingenting längre kan registreras för att det rinner över. Därför bör man vara noga med exponeringen också när man spar RAW. Då kan det underlätta om man har ställt in Vitbalans i kameran, att man kan ta fram ett histogram för att se om det rinner över. När histogrammet ser ut som i #20, med en stapel ända upp till taket på högerkanten, och där värdena ökar hela vägen fram till höger kant, då har det runnit över, då bör man minska exponeringen om man vill behålla teckning i bildens ljusa partier. Histogrammets staplar bör ALLTID minska den sista biten mot högerkanten, också när man tillåter att en del av pixlarna rinner över.

Jag kommer tillbaka till det här med att göra gulfilter i bildbehandlingen. Rent principiellt gör det inte någon skillnad jämfört med att sätta på ett filter frampå. Om kameran inte registrerar den blå kanalen, eller om man tar bort den när man behandlar bilden är helt egalt. En bild som bara har grön och röd kanal är kraftigt gulfiltrerad.

Nu bör man ha i minnet att också en blå himmel, med en aning dis, har ganska mycket gult. Den blå himlen är sällan mättat blå. Man kan se det ganska tydligt när man använder polfilter och fotograferar med solen i rät vinkel mot hur man riktar kameran. Himlen får då en djupare, mer mättad blå ton. Alltså kan inte ett gulfilter göra himlen särskilt mörk, annat än när man exponerar den svagt och det inte finns något dis i luften.

Bilden jag använder här är den jag tog av Aurora i tråden om Sunny 16.

När jag konverterar den direkt till svartvitt, utan filtrering, med kurvor som för Ilford FP4 i Gimp, så blir de gula partierna ganska grå. Man kan kanske se det bäst på de många gula fälten som är målade på metalldelar på kajen, men också på emblemet i fören.

När jag sedan filtrerar med gult händer det grejer. Kanske inte så mycket syns i himlen, eftersom det är ganska disigt, och det finns mycket gult där. Men det gula på kajen lyser verkligen, och om man tittar på den svenska flaggan i styrbords sejnfall, så är det väldigt tydligt att den här bilden har gulfilter.

Och himlen har faktiskt blivit mörkare och fått lite mer kontrast, så att de svaga molnslöjorna syns lite bättre. Många blå föremål har också blivit mörkare. Och emblemet i fören kommer fram lite bättre, så som man förväntar sig när man stätter på ett gulfilter när man tar med svartvit film.