Här har jag gjort en delförstoring av samma bild

En fråga här till en adiminstratör. Bilderna man lägger in här blir ju väldigt små i formatet.

Går det inte lägga in större bilder så detaljer på bilderna syns bättre?

Har gjort en delförstoring till här för att detaljer i bilden ska synas bättre.

Diagrammet som visar fördelningen av pixlar i bilden i olika nivåer kallas histogram.

Det finns inte någon formel för hur ett  histogram ska se ut, och i vissa lägen kan man inte heller göra justeringar för att förbättra sådant som saknas.

I regel, men inte alltid, bör man hålla histogrammet på ett sådant sätt att det inte når någon märkbar höjd ute i höger kant. När histogrammet har nått lite höjd i högerkanten, betyder det att det finns urfrätta partier i bilden. I just den här bilden är det himlen som är urfrätt och inte kan få tillbaka färg eller struktur. Om man ser himlen som oväsentlig för bilden kan man låta den vara helt urfrätt, annars skulle man kunna ta om bilden med mindre exponering för att få teckning i den, men det går inte att göra med bildbehandling.

Histogrammet kan vara en hjälp när man har lärt sig hur det kan tolkas, och det finns fall där histogrammet ska ha en hög kulle långt till vänster, och det finns andra fall där den ska ligga i mitten eller till höger. Om toppen ligger till vänster betyder det mörk bild, i mitten för de flesta bilder med någotsånär normalt tonomfång, och till höger om bilden är genomgående ljus. Men det är inte alltid ett histogram har en tydlig topp, och ibland är det mer än en.

Men generellt bör histogrammet i regel gå ner till baslinjen längst till höger för att man inte ska få urfrätta partier i bilden.

Det gröna och jordkällaren är bra renderade i bilden, och de kräver inte någon mer redigering. Jag antar att det är kamerans jpeg-bild. Blommor invid jordkällaren har fått fina färger, som jag upplever som riktiga. Den svarta öppningen på jordkällaren har också fått djup svärta, vilket visar att objektivets antireflexbehandling är bra.

Svårigheten med objektivet är väl närmast att man lätt kan ställa skärpan fel, genom att kameran inte har något bra hjälpmedel för skärpeinställningen. Enklast blir det om man uppskattar avståndet till huvudmotivet och ställer in det på avståndsskalan och låter skärpedjupet ta hand om resten. Jag tycker att skärpan i din bild är aningen luddig, och det kan bero på att det inte var optimalt inställt.

Så det är inte ett redigeringsproblem när man har exponerat så som du har gjort, men om man exponerar mindre för att inte fräta ur himlen, kan man vara tvungen att göra en viss behandling av bilden för att den inte ska bli för mörk. Men som sagt, exponeringen är inget man kan ändra med bildbehandling. Däremot måste man troligen lätta upp de mörka partierna i bildbehandlingen om man exponerar mindre.

Ett skärpeproblem med objektivet kan vara om man bländar ner för mycket, eftersom man då förlorar skärpa. Det här objektivet ger bäst skärpa vid bländare 5,6 och skärpan avtar när man bländar ner mer. Redan vid bländare 8 har man tydlig uppluckring av skärpan genom diffraktion. Det gör att man för det mesta bör använda lågt ISO när man tar utomhus.

Så tipsen jag kan ge är i första hand att inte använda sökaren för att ställa skärpa, utan i stället gissa avståndet och ställa in med avståndsskalan, och att använda så lågt ISO att man kan ta med bländare 5,6. Objektivet bör inte bländas ner mer.

Om man vill ha större dynamiskt omfång är det knepigare med redigeringen, eftersom man måste exponera mindre, så att högdagrar inte fräts ur, och sedan justera tonkurvan eller använda tonseparation som vid HDR-foto för att täcka hela motivomfånget. Men det går inte att ta ut mer dynamik ur den här bilden. Högsta dynamik kan man få ut om man spar RAW.

Precis vad är det som du är missnöjd med i den?

Tack för detta! Nu försöker jag gå efter dina instruktioner. (Det är en jpeg-bild)

Delförstoring av ovanstående bild

SAMYANG 14 MM ISO 400 AV 5.6 (OÄNDLIGT) AVSTÅND TILL JORDKÄLLARE 6 METER

Försökte få bilderna större och detaljrikare, men det verkar inte gå på den här siten tyvärr.

Ber därför en adiminstratör ta bort detta inlägg, samt inlägg #6 och #7

Jag förstår inte riktigt varför du klagar på sajten. Dina bilder kommer upp i formatet som du har postat dem, den stora bilden är 1450 pixlar bred.Din "delförstoring" är ingen delförstoring, utan ett mindre utsnitt ur den stora bilden. (Bilden delforstoring-3-ph-galleri-kopia.jpg är förstorad jämfört med den andra skärmdumpen, men möjligen inte 100% från originalbilden.)

Men det är omöjligt att avgöra från en skärmdump hurdan skärpan är, om inte dumpen är gjord i 100% Upplösning.

För att du aka få bästa möjliga skärpa över större delen av bilden gissar jag att avståndet ska ställas in någonstans mellan tre och sex meter. Skärpedjupet vid 14 mm f/5,6 är mycket stort, men det är onödigt att försöka följa skärpedjupsuträkning och tabeller exakt. Det är alltid bättre skärpa just där man har ställt avståndet än på andra avstånd, så om man ställer på t.ex. 3 m, så kan man räkna med att skärpan fördelas rätt så likformigt mellan ungefär 1,5 m och oändligt. Om ingenting i bilden är så nära som 1,5 m får man lite bättre skärpa om man ställer avståndet lite längre bort än så.

Men om skärpan ska kunna bedömas duger inte skärmdumpar från programmet som du har använt; bättre i så fall att lägga upp utsnitt ur bilden beskurna utan att bilden krymps. Ditt program visar inte skärpan i bilden vid den här förstoringsgraden.

Om du vill se bilderna på sajten i fullt format måste du klicka med hjulet i länken eller med höger knapp och öppna i ny flik eller fönster, och där kan du genom att klicka förstoring se den i fullt format.

Det som manglar skärpan är framför allt programmet du har, tillsammans med visningen på skärmen; din originalbild är troligen mycket skarpare än den som du har postat.

Ditt histogram har inte urtvättat vitt i himlen på den nya bilden, vilket är bättre än förut, men himlen verkar rätt grå, så det kanske inte spelar så stor roll. Vitbalansen skulle nog kunna ställas in bättre. När du spar som jpeg är det viktigt att ha rätt Vitbalans.

Det finns ett rätt bra test av objektivet på http://www.lenstip.com/200.1-Lens_review-Samyang_14_mm_f_2.8_IF_ED_MC_Aspherical.html

Där kan man se vad man kan vänta sig av objektivet, och dess i stort sett enda svaghet är att det har rätt mycket inre reflexer.

Nu har jag gått in i photoshop elements 7 och ställt 100 % under hörnan längst ner till vänster och gjort ett urklipp på en del av bilden.

Efter jag gjort urklippet med markeringsramen i photshop elements 7 ändrades procentalet där nere i vänsterhörnan till 28.7%, så då ändrade jag till 100% där igen och sparade urklippet.

Får se nu om detta blir större än de andra urklippen jag lagt in här.

Försökte nu ladda upp en jpeg-bild på 3.87 mb (där stod att man kan ladda upp en bild på högst 5 mb)

När det laddat färdigt fick jag det här meddelandet: Unkown error!

Och bilden blev inte uppladdad.

Vad gjorde jag nu för fel?!

Har nu gått in i paint och sparat om bilden där i jpeg. Då krymte den från 3.87 mb till 1.7 mb.

Får se om bilden går lägga in nu

Nu gick det. Då trycker jag på publicera kommentar nu, så får vi se om den här bilden blir större än de senaste jag lagt in här

Det blev inte bättre nu. Tittar jag på ovanstående bild i paint då blir bilden så stor så den inte får plats på dataskärmen. Men när jag lägger in den här så blir det en minityrbild av samma bild.

Det är ju inte lätt att visa var man fotograferar för något när bilderna minskas ner till miniatyrbilder här.

Inkanyezi. Jag förstår inte hur du menar hur man ska kunna få bilden större med att klicka med hjulet i länken, och vad är det för någon länk du menar?

Högerklicka på bilden i ditt inlägg och "öppna länk i ny flik". När du sedan har fliken uppe så får du ett förstoringsglas som muspekare och klickar då på bilden… och vips är den JÄTTESTOR!

Ditt utsnitt i #11 är postat i fullt format.

Jag menar länken till bilden.

När du postar en bild kan du endera välja att den visas som ikon, eller genom att bocka i en liten ruta under redigeringsrutan kan du få den att visas direkt i inlägget. Ikonen eller bilden har en länk, och det är den länken som öppnar den, endera i bildvisaren, som gör en popup vars storlek bestäms av upplösningen på skärmen, eller om man öppnar bilden i en egen flik eller eget fönster så öppnas den direkt i webbläsaren.

Popupfönstret är alltid mindre än webbläsarfönstret, så det kan inte visa bilden i fullt format om det inte är en ganska liten bild. Om man klickar i popupfönstret så stängs det.

Så för att se den postade bilden i fullt format kan man klicka höger i dess länk, dvs ikonen eller bilden som ligger i inlägget. Där kan man välja "Visa bild" så öppnas bilden i samma flik eller fönster, och man fåt då använda webbläsarens knapp för tillbaka när man vill stänga bilden och komma tillbaka till inlägget. Man kan också välja att öppna den i en egen flik eller i ett eget fönster. Om man klickar med mittknappen (hjulet) så öppnas vanligen en ny flik.

Den jämngrå himlen ger ett mjukt ljus som sänker skärpeintrycket i bilden. Det är inte ett problem med optiken, utan det är ett perceptivt problem, som i viss mån kan ändras genom att lägga på skärpa med redigeringsprogrammet. Det bästa verktyget brukar vara "oskarp mask", och där väljer man radie efter bildens storlek och mängd efter hur mycket man vill lägga på. En bild i full storlek behöver ganska stor radie, kanske fem pixlar, medan en bild som är krympt eller beskuren ska ha mindre radie. Mängden skärpa som man lägger på bör för det  mesta vara ganska liten, sällan så mycket som 0,5%; vanligare mellan 0,2 och 0,4.

Här har jag gjort en lätt redigering av bilden du postade i #11, genom att välja radie 3,5 och mängd 0,45. När bilden visas i litet format syns inte uppskärpningen särskilt väl, men när man tar upp den i fullt format är kanterna tydligt förstärkta, så att den ger ett skarpare intryck än bilden som inte är uppskärpt. Det är ganska lätt att jämföra om du öppnar båda i varsin flik, klickar upp dem till fullt format och växlar mellan flikarna.

För bästa möjliga skärpeintryck måste man nästan alltid redigera uppskärpningen, och då bestämmer bildens storlek hur stor radie man ska använda och kontrasten påverkar hur stor mängd man kan lägga på. Man får jobba på känn med de parametrarna.

Har suttit här nu alldeles för länge och försökt ladda upp en ny bild jag har tatt, har minskat den till 2.76 mb i paint. Men varje gång jag försöker ladda upp den här får jag felmeddelande och den laddas inte upp.

Det är väldigt tråkigt att det ska strula så här.

Hade nu tatt en ny bild efter Inkanyezis tips. Men det går tyärr inte ladda upp den. Ocj jag kan inte tro det är fel på min dator för den är bara några månader gammal

Krympte ner filen i paint nu till 1.84 mb, och nu gick det att lägga in den, men det gick alltså inte när den var på 2.76 mb. Undrar om någon adiminstratör kan förklara vad det beror på, eftersom man ska kunna lägga in en jpeg-bild på upp till 5 mb.

AV, ISO 400, Bl 5.6, Vitbalans sol, Bildstil standard, avståndsinställning ca 4 meter, exponering - 2 steg

#13 Tack Cinni för den enkla förklaringen! (som t.o.m jag förstod)

#14 Och tack du också Inkanyezi för att du försökte förklara för mej.

Men nu har jag ju äntligen förstått hur man gör

En sak som också har med skärpan i en bild att göra är hur den ser ut när man når gränsen för vad som kan återges i bild.

Ett vidvinkelobjektiv tar med väldigt mycket på bilden, och någonstans brukar gränsen för systemets Upplösning passeras, vare sig det är kamerans sensor eller objektivet. Det skiljer sig egentligen inte från när man använder andra objektiv, men motivet skiljer sig, genom att man når den gränsen på mycket närmre håll när man tar med vidvinkel.

Små saker, som blommor, kornigheten i stenen, grässtrån och kvistar, har inte hög kontrast lokalt, och när avbildningsskalan för dem är liten, så kan de gröta ihop sig. Det märks mer när kontrasten är låg, som i bilderna tagna med grå himmel.

Om man vill ha mer skärpeintryck, bör det finnas någonting på rätt nära håll som är skarpt, Man får alltså komponera bilden för att ge skarpt intryck och acceptera att exempelvis en gräsmatta inte kan ha skarpa grässtrån en liten bit längre bort, och att lövverk grötas redan vid omkring tio meter. Så en del av konsten att få "fina bilder" hänger ihop med hur man lär sig komponera bilden med de verktyg man har.

Som exempel kan du ta jordkällaren. Om du vill ha den mer detaljerad och gräset nära och blommorna och även bladverket skarpt, måste du gå närmre. För kompositionen är det bra att lägga det dominanta motivet, källarens öppning, närmre kanten av bilden. När man går närmre så blir den så klart större.

För att få större dynamiskt omfång bör du inte ta med högre ISO än 200, och det bästa är att utgå från RAW när du behandlar bilden. Canons DPP är ett mycket bra program för att konvertera RAW-filen, men det går också att använda ACR i Elements.

Om skärpedjupet minskar för mycket på kortare håll kan man blända ner till 8 för att få skärpa över hela bilden, skillnaden i maximal skärpa mot 5,6 är inte väldigt stor. Däremot om du tar med 11 eller 16 går det inte alls att få skarpt. Men om avståndet ändå är omkring ett par meter eller mer finns ingen orsak att blända ner mer.

I solsken kan det vara enklare att använda manuell inställning för att få rätt exponering, och man behöver då inte använda exponeringsmätaren, utan det duger bra med "Sunny 16". Rätt exponering vid ISO 200 är 1/200 f/16, men så liten bländare ger inte bra resultat, så man får minska slutartiden tre steg till 1/1600 för att ta med bländare 5,6. Det är en onödigt kort tid, så det kan vara vettigt att ställa ISO på 100, men det varken ökar det dynamiska omfånget eller minskar brus eller höjer upplösningen. Med ISO 100 blir det 1/800 f/5,6.

När man sedan behandlar bilden kommer den kanske att vara en aning mörkare än du fick fram hos den senaste. Man kan godta den så som kameran omvandlar till jpeg, men man kan också plocka ut lite mer genom att ändra tonkurvan. Det är bättre att utgå från RAW när man ska ändra tonkurvan, och det som är enklast när man vill ha mer teckning i det mörka, skuggorna inne i jordkällaren, är att krumma kurvan lite genom att lyfta den lite på vänster sida. Änden av tonkurvan ska fortfarande ligga kvar nere i vänster hörn.

Det finns ett par högdagrar, papperet som du har använt för anteckningar, där det ser ut som om lappen som sitter på jordkällaren har nått mättnad. Något mindre exponering kan ge bättre kontrast så att man kan läsa texten. När man minskar ISO till 200 finns ändå all bildinformation för ISO 400 med i bilden, men det dynamiska omfånget är ett steg större, vilket gör att man samtidigt kan täcka skuggorna inne i jordkällaren och högdagrarna.

Jordkällaren är ett ganska bra övningsobjekt, eftersom det är ganska krävande för det dynamiska omfånget. Jag tänker mig att man kan vinna bildmässigt genom att till exempel komponera asymmetiriskt och låta blommorna närmast kameran ute i kanten ligga inom skärpedjupet, men avbildade i större skala. Vid bländare 8 kan du få lite större skärpedjup till priset av att den maximala skärpan minskar lite, och om du ställer objektivet på 1,2 m får du skärpa från ungefär en halv meter och nästan till oändligt. Några skarpa blommor på nära håll förstärker intrycket av skärpa i bilden. Det är ganska typiskt för bilder som man tar med vidvinkel, att de ofta ger bättre intryck om det finns föremål på nära håll, som förstärker perspektivet och skapar djup i bilden.

Då ändrar jag lite

AV, Bl 8, iso 200, normal exponering (dvs ej över eller underexponerad), Avståndsinställning ca 1.2 meter, avstånd från jordkällarens öppning ca 4 meter

Historgram till ovanstående bild

Och här samma som #18 men här bl 5.6 och -2 steg

Historgram till ovanstående bild

#18

Som du ser går histogrammet upp en bra bit ute i högerkanten, vilket betyder att bilden är överexponerad, men det behöver man inget histogram för att se.

Du har tagit på ISO 200, och slutartiden är 1/250, vilket är på tok för mycket för bländare 5,6 och också för bländare 8. Rätt exponering i solljus med 1/250 är bländare 16.

Objektivet överför inte bländarvärden till kameran, så det går inte att se på Exif vilken bländare du använde. Men helt klart förmår kamerans ljusmätare inte exponera korrekt. Den står på läge A, bländarval, och har exponerat för mycket med korrektionen i nolläge.

Så om du ska få till det rätt bör du koppla bort automatiken och ställa kameran manuellt.

Prova att gå ner i ett lägre läge, på knä eller så, längre till vänster, och rikta kameran så att jordkällaren ligger till vänster i bild på ungefär 4 m avstånd. Ställ så in på bländare 8 och 1,5 m eller bländare 5,6 och 2 m. Se till att du har blommor på nära håll nere i vänstra hörnet.

Exponeringen med bländare 8 ska vara 1/800 och om du använder 5,6 blir det 1/1600 vid ISO 200.

Den undre bilden är något underesponerad, men den går utan problem att rätta till från RAW, däremot kan en jpeg kanske inte dras upp lika mycket i de mörkare delarna. Om man exponerar lite mer kan det tänkas att vissa partier blir urfrätta i kamerans jpeg.

Kamerans ljusmätning är inte tillförlitlig,

Har bara ett program jag kan öppna RAW-bilder i till min Canon eos 550D.

Digital Photo Professional

Men det verkar inte gå att spara om en Raw-bild därifrån till något annat och mindre format. Eller gör det det?

Jag har det inte själv, men det borde finnas alternativ både att spara som ett bildformat och att expoertera bilden till Photoshop (eller Gimp) utan att först spara den.

Under menyn "File" kan du i första hand titta efter "Save as", och när du oppnar den får du en dialogruta där det går att välja format, troligen allra minst tiff och jpeg, och kanske dng.

Nu hittade jag tyvärr inte vilken bländare och slutartid du skrev att jag ska använda när det är mulet så jag kör med iso 100, bländare 8, 1/800-dels sekund i både mulet och solsken.

Det vore jättesnällt om du vill skriva bländare och slutartider vid olika vädertyper i ett enda inlägg.

#25 Nä, tyvärr när jag klickar på fil och ska spara så går det inte välja något annat än RAW i programmet Digital photo Professional

Fotograferade i läge RAW+L nu, men när jag öppnade mappen hade det inte sparat i RAW. Det går kanske inte spara i RAW när man har kameran i M-läge på med detta objektivet på Canon eos 550D? Det sparades däremot i RAW när jag hade kameran i Av-läge.

Kamera Canon eos 550D, Objektiv Samyang 14 mm, M-läge, bl 8, 1/800, Iso 100, Avståndsinställning 2 meter, avstånd från jordkällarens öppning ca 4½ meter, vädertyp Solen i moll

Nu försökte jag att ladda upp en fil på 3.08 mb, det gick inte. Men det står att man kan ladda upp en bild upp till 5 mb i jpeg. Det verkar ju inte stämma.

Har minskat den till 1.79 mb nu, får se om det fungerar

Historgram till ovanstående bild.

Har inte blivit klok på hur man tolkar de här historgrammen ännu. Hur ska historgrammet se ut om det är rätt exponerat?

Det finns massor av genomgångar av "Sunny 16" på nätet, och vi har en bland artiklarna som kommer upp när man klickar på att öppna Foto i Fokus startsida.

http://foto.ifokus.se/articles/4d71367ab9cb46222d04e1f6-exponera-ratt-sunny-16#threadlist-state

Man får vänja sig att tänka i bländarsteg och slutarsteg för att kunna ändra tid och bländare med samma exponering.

Bländarstegen går efter den här serien:

1,4    2    2,8    4    5,6    8    11    16

Slutartiderna går efter den här serien:

50    100    200    400    800    1600    3200

Eftersom det i båda fallen är ett nämnarvärde, så innebär en högre siffra att mindre ljus släpps in. Man bibehåller samma exponering om man minskar bländaren ett steg och ökar slutartiden ett steg eller vice versa. Det betyder att om rätt exponering vid solsken är f/16 med 1/200 sekund och vi vill öka bländaren till 5,6, som ligger tre steg, måste tiden minskas tre steg till 1/1600. Vid slöjad sol blir tiden 1/800 och vid lätt mulet 1/400; tyngre molnighet ger slutartiden 1/200, allt vid bländare 5,6.

Eftersom din kamera har en tendens att överexponera kan du jämföra med ljusmätaren, och den bör peka på lite minus om du följer Sunny 16.

Och jag tror inte riktigt på att du kan spara i RAW, eftersom det inte är ett bildformat. DPP är en råfilsomvandlare, och vad ett sådant program gör är att konvertera råfilen till bild. Det är helt enkelt primärt att man ska kunna spara sin bild i något bildformat, och RAW kan bara kameran skapa, eftersom en bearbetad bild inte är RAW. Man kan visserligen spara råfilen med en profil för hur den ska bearbetas, men det är en annan sak. DPP kan sända filen till Photosop eller spara den som något bildformat. Men jag har inte programmet, så jag vet inte precis hur menyn ser ut. Det borde finnas som "Save as" eller "Export" någonstans i menyn "File". Möjligen ser man inte alternativen förrän dialogen kommer upp som frågar om hur man vill spara, men man kan inte spara som RAW, för om man har gjort några ändringar alls, så är filen inte längre rå.

#26 I DPP kan du spara i Tiff, jpeg och RAW. Välj "convert and save" så får du upp de olika formaten. Om du bara väljer "save" eller "save as" så sparar den bara i RAW. Under "convert and save" kan du också bestämma hur stor du vill ha bilden genom att välja "Resize".

#28

Som du ser på histogrammet, slutar det inte nere i högra hörnet, utan det har krupit upp en liten bit efter högerkanten. Det betyder att det finns pixlar som är helt mättade, urfrätta. Det är framför allt ditt papper som har blivit urfrätt.

Du får lov att kolla histogrammen i kameran för att se om bilden blir överexponerad, och då tittar man på alla histogrammen, för att se om det är någon färg som har gått till klippning. Det här motivet har inte någon sådan mättad färg, så det är minst två färger som klipper. Man bör alltså minska slutartiden något om allting ska få teckning. Bilden har annars vad som kallas "normal exponering", med ett jämnt fördelat histogram och medeltonerna någotsånär rätt. Det är mycket vanligt att man godtar några urfrätta partier, men om man behandlar bilden från RAW bör man inte göra det.

Om du ställer kameran till att spara både RAW och jpeg, så får du två filer med samma filnamn, den ena RAW (.CR2) och den andra jpeg, men beroende på inställningar i kameran kan de hamna i olika mappar. Dina råfiler ligger kanske i en annan mapp än jpeg-filerna. Titta efter mappar med andra namn under mappen DCIM. Om dina jpeg ligger i mappen DCIM\100CANON, kanske råfilerna hamnar i DCIM\101CANON.

Nu har jag ställt efter kamerans egen mätare på M-läge.

Canon eos 550D, Samyang 14 mm, iso 100, bl 4, 1/1000, ( - 1 steg),  Avståndinställning 2 meter, avstånd till jordkällarens öppning ca 4½ meter, vädertyp solen i moll

Detta är en jpeg-bild (fotograferad i jpeg).

En fråga: Bibehåller man kvaliten i bilden om man sparar om den från RAW till jpeg?

Historgramm till ovanstående bild

#32 Ska du få en helt oförstörd och okomprimerad bild så får du spara i Tiff. men märk då att det blir en väldigt stor fil, runt 70-80Mb. Bilder som ska publiceras på webben bör du sparar i jpeg.

Nu har jag lyckats spara om den här bilden från RAW till ett mindre format. Men tycker inte jag märker någon skillnad i jämförelse med en bild som är fotograferad i jpeg

Skillnaden ligger mer i hur du kan bearbeta raw-filen innan du konverterar den till .jpg - inte i hur bilden blir som rakt av konverterad RAW -> jpg… Du får säkert en mycket längre förklaring av någon annan här, men det är så jag skulle säga det enkelt uttryckt

En raw-fil ihop med ex.vis PS Elements eller CS ökar ens redigeringsmöjligheter något enormt vad gäller Vitbalans, exponering kurvor mm mm

Raw-formatet är ingen bild i sig utan bara en massa ettor och nollor,  enkelt uttryckt, som du kan bearbeta i datorn, ingen "färdig" bild som ju jpg-filen är.

Skillnaden ska så klart bli väldigt liten på den färdiga bilden. Att man tar i RAW är inte för att det generellt ber bättre kvalité, utan det är för möjligheten att bearbeta bilden. Råfilen har ju ännu inte bearbetats med kurvor och färgbalans, så om man vill göra ändringar, finns det mer utrymme. Det gäller särskilt om du vill lyfta de mörkare delarna av en bild, eftersom de har väldigt få digitala nivåer i en jpeg, men betydligt fler i RAW.

När bilden sedan är färdig kanske skillnaden inte är så stor att man lägger märke till den om man inte är van, men när motivet har hög kontrast har man möjlighet att få fram bättre toner i dess mörka delar från RAW. När det gäller de ljusare delarna är det bara exponeringen som avgör om de finns med eller om de har "trillat över kanten".

I den här bilden finns ett antal pixlar som når full ljusstyrka, och det syns på histogrammet där det har krupit upp en bit längs den högra kanten. Det är en smakfråga om man vill godta det, eftersom de pixlarna ligger uppe i molnen, som ju ändå är vita. Bilden vinner inte mycket på att man exponerar mindre.

Den här bilden är skarp, och eftersom du använde bländare 4 visar sig några av optikens fel lite mer här än i de där bländaren var mindre. Du kan se färgade kanter på kvistar och på stolpen, som kommer av kromatisk aberration. De minskar när man minskar bländaren, och allra bäst skärpa har man ju på 5,6. Just färgfelen minskar lite till vid ännu mer nerbländning, och vid bländare 8 är skärpan lika bra över hela bilden som den är i mitten på 4. Bländare 11 och 16 bör man undvika, eftersom de ger märkbar skärpeförlust.

Jag tror att du kan ha glädje av att lära dig ta fram bilden från RAW, främst för att du kan få lite större dynamiskt omfång. Det är knepigt att justera tonkurvan, men på en del bilder, särskilt där man har stor dynamik i motivet, kan det vara det som gör skillnaden mellan en bra och en mindre bra bild.

Och när det gäller att få fram mer ur tonkurvan, så ska det helst göras i RAW-programmet. När man lyfter de mörka delarna i en jpeg blir det posterisering, som kan se illa ut.

#30

Förstod inte din förklaring riktigt. Men så här gör jag:

Markerar först bilden (i den här mappen är det bara en bild)

Klickar sedan på ikonen Batch process.

Fortsättning i nästa inlägg

Sen väljer jag vilken mapp (2011-07-01) jag ska spara i (save folder).

Klickar sedan i rutan med texten Exif-Tiff 8 bit and Exif- JPEG, och väljer vilken kvalite jag ska spara i.

Klickar sedan i den vänstra rutan längst ner med texten Execute. Sedan är det klart

#37 Du skriver att man har bäst skärpa med bländare 5.6 och med bländare 8 har man lika bra skärpa över hela bilden som på mitten av bilden på bländare 4.

Är det mitt på bilden bländare 5.6 ger bäst skärpa, och vad har man för nytta av de små bländarna, mellan 11-32?

#40 Objektivet har god skärpa i mitten redan vid full öppning, men den blir bättre mot kanterna när man bländar ner,. Bländare 5,6 ger bästa kontrast och skärpa, som sedan avtar när man bländar ner ännu mer.

Den kromatiska aberrationen är mest märkbar på stora öppningar och ut mot bildens kanter. Den finns kvar också vid bländare 5,6 men är måttlig, så att den knappt märks. Vid bländare 4 och 2,8 är den tydlig, och vid bländaröppningar mindre än 5,6 är den knappt märkbar. Men eftersom skärpan avtar kraftigt vid mindre bländaröppningar än 8 är det inte lämpligt att blända ner mer än till 8.

Om man har någon nytta av de mindre öppningarna? Du har ju frihet att använda dem, och vid bländare 32 får du ungefär samma resultat som av en hålkamera. Det kan användas kreativt om du vill ha den effekten, men är du ute efter bästa skärpa så är det öppningarna från 4 till 8 som ger bäst resultat, och 5,6 ger bästa skärpan, medan 8 ger lite mindre färgskiftningar ut emot hörnen, till priset av något minskad skärpa i mitten.

Eftersom man kanske aldrig behöver det extrema skärpedjupet av mindre bländare är det vettigt att göra 5,6 till den normala arbetsbländaren och justera exponeringen med slutartid och ISO.

För att se effekterna av olika bländare kan du prova att ta en serie bilder med samma exponering vid lågt ISO men olika bländaröppning.

#38 Klicka upp bilden och gå till "File" uppe i menyn, då får du upp:

save..

save as..

convert and save..

Orsken till sämre skärpa med små bländaröppningar är diffraktion och ljusets brytning vid små öppningar.

Blända aldrig ner mer än vad som behövs för att få det resultat du vill ha när det gäller skärpedjup eller långa slutartider.

Har du ett riktigt dåligt objektiv kan det löna sig att blända ner mer eftersom diffraktionens oskärpa aldrig kommer upp till obejktivets egen oskärpa.

Prova med att ta en serie bilder på samma motiv med olika bländare och se vilket du tycker är bäst/acceptabelt för dig.

Det kan vara bra att tillägga att Samyang inte är ett dåligt objektiv, men att den korta brännvidden gör att detaljer i bilden blir väldigt små, så att man ganska snart kommer till gränsen för vad systemet kan lösa upp, särskilt när kontrasten i motivet är låg.

Om man vill ha ett starkt skärpeintryck och det är många små detaljer, krävs att ljuset är hårt, dvs att det kommer från en punktformig ljuskälla (exempelvis klart solljus). Bästa skärpa får man då vid snett ljusinfall eller sidljus, nästan aldrig när man har solen i nacken. Med så stor bildvinkel måste man ändå undvika att ha solen rakt på, eftersom den egna skuggan kommer med i bilden när man tar i medljus.

Objektivet är lite känsligt för direkt motljus, eftersom det har en del inre reflexer som kan ge oönskad effekt i bilden, som sänkt kontrast och spökbilder. Om solen lyser på linsen men inte är med i bild är det lämpligt att skugga objektivet, så att man får bättre kontrast.

Du skriver att bländare 5.6 ger bästa skärpa och blänare 8 bäst skärpa över hela bilden. Är det bara med Samyang 14 mm du menar då.

Hittade ett exempel här där bländare 11 ger bäst skärpedjup. Och en sådan här skärpedjupsscala, kan man tillämpa den även på en digital systemkamera och te.x ha skärpedjupsskalan uppskriven på en lapp när man fotograferar?

Här förmodar jag att en analog systemkamera har använts.

Hur gör man för att räkna ut att det blir bäst skärpa med bländare 11 för det här motivet med en sådan här skärpedjupsscala?

Det vore bra om någon vill förklara det för mej.

Det är visserligen en förklaring här, men jag förstod ändå inte riktigt

http://www.banum.se/Fotoskolan/Grundl%C3%A4ggandeteknik/Sk%C3%A4rpedjup/tabid/77/Default.aspx

Hur mycket diffraktionen märks är beroende  av sensor/filmstorlek skillnaden mellan en 550D (APS-C) och en analog systemkamera eller digital fullformatskamera ( tup 5D II) är ungefär ett bländarsteg.

Min åsikt är att praktiskt börjar diffraktionen märkas vid f/8 på en APS-C och f/11 på en FF kamera

Diffraktionen beror på storleken på bländaröppningen, och hur mycket den inverkar på bilden beror på förstoringsgraden. Eftersom en APS-C kräver lite högre Upplösning än en FF och förstoras mer syns effekten av diffraktion mer.

Eftersom brännvidden är kort är öppningarna mycket små. Bländare 8 vid 14 mm är mindre än 2 mm och då har diffraktionen redan börjat minska kontrasten. Vid bländare 32 är öppningen mindre än en halv millimeter, nära storleken av ett nålhål, och diffraktionen är då mycket kraftig och minskar skärpan kraftigt. Bilderna ser då ut ungefär som från en hålkamera; ingen riktig skärpa någonstans, men oändligt skärpedjup.

När man räknar ut skärpedjupet använder man två formler, den ena för att beräkna till hur nära man får skärpa, och den andra för att räkna ut hur långt bort. Det finns olika formler, men de ger alla liknande resultat. Formeln bygger på att man kallar det skarpt också upp till en viss storlek på oskärpecirkeln som objektivet ger vid fel avstånd. Kärnan av skärpa ligger alltid där man har ställt in den, men man godtar ett visst område bortom och ett mindre område hitom det inställda avståndet. Den godtagbara oskärpecirkeln beror på storleken på sensorn (eller storleken på den delförstoring man vill ta ut av bilden).

Uträkningen är en aning komplicerad, och därför finns det förenklade formler, som ger ungefär samma resultat. Men det är alltså skillnad beroende på sensorstorlek. Med en sensor i storlek APS-C blir skärpedjupet mindre än med FF, och de flesta tabeller man hittar på nätet anger skärpedjupet för FF. Det finns skript på en del ställen som kan visa skärpedjupet för olika sensorformat och brännvidder, baserat på en viss oskärpecirkel. Men beroende på hur kritisk man själv är, kan man godta mindre eller större oskärpecirkel, så skärpedjup är också en subjektiv bedömning.

Min bedömning av skärpan i objektivet som du har är att skärpan är bäst vid 5,6 och att skärpedjupet ökar något vid bländare 8 utan att förta skärpeintrycket märkbart, men att vid mindre bländare ger det inte skarpt resultat när bildelementen är många och små, som en gräsmatta med små klöverblommor eller lövverk på några meters håll och blommor som är ett par meter bort eller längre.

I länken som jag bifogade till inlägg #45 finns ju en hel del information bl,a om ljusmätning.

"

Ljusmätning

**
Bilder kan bli för ljusa eller för mörka. Att så ibland blir
fallet beror på att kamerans inbyggda ljusmätare är kalibrerad att uppfatta
ljusets reflektion enligt ett fast värde - 18 procent. Om motivet reflekterar
ljuset med den procentsatsen blir också bilden korrekt exponerad. Är motivet
ljusare ökar reflektionen och då blir bilden för mörk. Fotograferar du en
riktigt mörk yta kommer din bild istället att bli för ljus."**

Med tanke på detta så funderar jag på om det egentligen är något fel med exponeringen på min kamera. Om min kamera är kalibrerad likadant som i exemplet här ovanför så är det väl helt enkelt den mörka jordkällaren som gjorde att bilden blev överexponerad. Och när jag sedan underexponerade 1 steg så såg det ju bättre ut.

Enligt vad de lär ut här så kan man använda ett gråkort med 18% reflektion och mäta ljuset vid det motivet man ska fotografera.

Är jag rätt på det eller är jag ute och cycklar?

http://www.banum.se/Fotoskolan/Grundl%C3%A4ggandeteknik/Ljusm%C3%A4tning/tabid/78/Default.aspx

Lite grann är du "ute och cyklar", eftersom det är lite mer komplicerat. Det hänger ihop med att kamerans ljusmätere inte är helt tillförlitlig, snarare än att den är kalibrerad på ett visst sätt. Nu vet jag inte var den mäter på just din kamera, men det finns ett antal olika ställen som ljusmätarens celler kan vara placerade, och ljuset de får varierar med bland annat objektivets snittvidd och bländaröppning.

När man använder objektiv som är gjorda för kameran och mäter vid full öppning, har tillverkaren justerat chipet i objektivet så att mätaren visar korrekt värde enligt kalibreringen som har gjorts för kameran, men när man hänger på ett helt manuellt objektiv som inte har något chip för korrektion, så blir mätningen osäker. Det kommer inte fram procentuellt rätt ljusmängd vid olika bländaröppningar, och det kan vara slumpartat om en kamera under- eller överexponerar när man använder ljusmätaren och ett främmande objektiv utan chip.

Så det är inget fel på din kamera för att ljusmätaren inte är tillförlitlig med det manuella objektivet, det beror bara på att de inte är intrimmade för att fungera ihop. Lösningen på problemen med det är att använda histogrammen och högdagervarning för att lära sig hur kameran fungerar, och att inte exponera efter ljusmätaren. Ofta, väldigt ofta, måste man ta ett par provexponeringar för att komma fram till precis rätt exponering. Lite beror det på hur noga man vill vara, men man lär sig så småningom hur kameran fungerar och gissar rätt oftare.

Det finns lite mer latitud när man spar RAW, och då kan också bilder som kanske är uppemot ett par tredjedels steg överexponerade räddas och underexponering upp till två steg kan också tolereras i många lägen. Men också med RAW är det bättre att träffa rätt, så man får jobba lite på att hitta en vettig metod att få det rätt från början. Man kan behöva justera regeln Sunny 16 lite grann, men den är en bra utgångspunkt.

Så det är bara att jobba på, och helt klart är ljusmätaren inte kalibrerad för nedbländad mätning med främmande objektiv. Den kanske inte alls fungerar bra för att mäta när man har bländat ner. Den är i grunden gjord för att ge ett hyggligt resultat på "normalmotiv" och de egna objektiven som har korrektionschip. Med Samyang kan det slå åt olika håll beroende på vilken bländare man ställer in, så grundtipset är att inte lita på ljusmätaren.

En bra handhållen ljusmätare löser problemet, men det är kanske enklare att helt enkelt provexponera och hitta rätt exponering med hjälp av histogram och högdagervarning.

Jag lägger in en bild här, för att visa hur jag tänker när det gäller komposition med ett extremt vidvinkelobjektiv. Min vidvinkelförsats har inte så bra kvalité som Samyang-objektivet, så den har ganska dålig skärpa ut mot kanterna och hörnen, men det jag vill visa är hur man bygger bilden med detaljer i förgrunden och perspektivet.

Ett vidvinkelobjektiv har ju kort brännvidd, så att avlägsna föremål blir mycket små i bilden, och det är svårt att få ett gott skärpeintryck på kvistar, lövverk eller gräs på lite större avstånd, medan större saker avbildas rätt skarpt. Den stora styrkan i vidvinkeln upptäcker man när man törs gå riktigt nära och få förgrunden mer markerad. Genom att gå ner nära marken, men fortfarande hålla kameran riktad någotsånär horisontellt, kan man få till exempel små blommor som är nära kameran att avbildas skarpt, samtidigt som de mer avlägsna delarna av bilden också är skarpa genom det stora skärpedjupet.

Man kan alltså gå så nära att man ser klöverblommorna tydligt i bilden och samtidigt få skärpa till långt håll. Här har jag krupit ner till ett par decimeter över marken och placerat lite blommor nertill till vänster och utnyttjat skärpedjupet för att låta allting inom bilden hamna i skärpa (nåja, relativt, för den här vidvinkeltillsatsen är mycket sämre än din Samyang).

Den mycket närbelägna förgrunden ger ett djup i bilden, som man inte upplever om förgrunden är längre bort. Den extrema vidvinkeln kommer mer till sin rätt när man utnyttjar dess förmåga att avbilda förgrunden skarpt också på mycket nära håll. Så här kan man inte se motivet så länge man står upp, utan man får i stort sett lägga sig med hakan i backen, om man inte har en vridbar bildskärm som man kan komponera på.

Jag har skummat igenom den här tråden och jag det är ett väldans prat om histogram och kurvor hit och dit men jag kan inte se att trådskaparen en enda gång talat om vad han vill ha ut av sin bild alternativt vad han tycker fattas den.

Om man utgår från det blir det kanske lite enklare att hjälpa till vad gäller bildredigering och bearbetning av bilden.

#51

Till att börja med tänkte jag detta skulle bli en redigeringstråd, men sen blev det mer en fotograferingstråd.

Är ute efter att försöka lära mej att ta bra bilder på olika motiv . Just nu  diskuterar jag gärna om hur man kan ta bra bilder med canon eos 550D i kombination med ojektivet samyang 14 mm F2.8

Så snart kommer jag nog att ta en bild på ett nytt motiv, och sen tar jag gärna emot råd och tips hur jag ska göra för att ta en bra bild på just det motivet

Tack för infon, personligen gillar jag din bild som den är vad gäller motiv och anser just det motivet mer vara en fråga för efterarbete än arbete vid fototillfället.

Med en liten touch av filter händer på bilden från inlägg 20 blir den så här

#52: Ett tips oberoende av objektiv eller kamera är att gå ut och fotografera då ljuset är som bäst, helst i gryningen eller på kvällen beroende på hur ljuset faller på motivet. Vanligt dagsljus blir lätt ganska tråkigt medan rätt ljus kan göra en bild näst intill magisk i mitt tycke. Den här bilden som bollats fram och tillbaka i tråden hade säkert vunnit på att bli fotograferad i lite mer spännande ljusförhållanden. Med bra ljus behövs också mycket mindre redigering.

Ken Rockwell har en del bra artiklar om både ljuset och hur viktigt det är, och en annan med tips för fotografering med kraftig vidvinkel. Här är de jag tänker på, hoppas inte engelska är nåt problem:

http://www.kenrockwell.com/tech/lighting.htm
http://www.kenrockwell.com/tech/how-to-use-ultra-wide-lenses.htm

Nytt motiv. Nya exponeringsproblem. Canon eos 550D, Samyang 14 mm, iso 100, bl 4, 1/400 avståndsinställning oändligt, avstånd från byggnaden ca 10 meter, AV-läge (men det står M-läge på pappert) - 1 steg, Vitbalans mulet

Historgramm till ovanstående bild. Efter historgrammet är ju den här bilden väldigt överexponerad (ställde ändå kameran på - 1 steg)

Kan verkligen historgrammet stämma? Tycker inte bilden ser så farligt överexponerad ut

Ska bege mej dit och ta några provtagningar med kit-objektivet Canon 18-55 mm 1:3.5-5.6 IS

#55 Så här ser historgrammet ut i Digital photo professional:

(Tittar jag på historgrammet i kameran så är himlen markerat i svart och blinkar. Är tyvärr dålig på att avläsa historgramm. Men är det inte så att det är bara himlen som är överexponerad eftersom den blinkar i svart?)

#55

Exponeringsproblemet ser du på histogrammet. Motivet har något större omfång än vad som kan återges i kamerans jpeg. Det är alltså ett av de tillfällen när RAW ger lite större spelrum för redigering, både i bildens mörkare och ljusare delar. Jpegbilden har ganska många pixlar som når mättnad, vilket syns på att histogrammet inte kommer ner till baslinjen nere i högra hörnet, det slutar nästan halvvägs upp efter kanten.

För att få ut mesta möjliga ur den här bilden om man inte vill ha den mörk, och om den inte ska bli lite blaskig, måste man förstärka kontrast lokalt - tone mapping - på samma sätt som vid HDR-fotografi. Om man bara justerar tonkurvan för att få de mörka partierna ljusare blir det låg kontrast någonstans, vilket inte ser särskilt snyggt ut.

När man ökar kontrasten uppe i himlen kommer molnen fram ganska bra, och det är en ändring som man kan göra i tonkurvan. Men det ser inte fint ut i stor förstoring på nära håll, eftersom man får posterisering när man gör det på jpeg-bilden och det finns stora partier uppe i himlen som är urfrätta. Vid gränsen till urfrätt vitt, innan alla kanaler klipper blir det artifakter när man gör lokal kontrastförstärkning. Effekten kan mildras genom att lägga på brus. Bilden kanske skulle ha exponerats mindre för att få bättre gradation i himlen, men det kan tänkas att det finns mer att hämta i råfilen.

För att öka den lokala kontrasten om man inte har HDR-program, kan man använda oskarp mask med mycket stor radie och väldigt lågt värde. Processen kan upprepas, liksom uppskärpning, som man lämpligen gör försiktigt och med radie efter hur stor bilden ska göras.

Jag tycker att vitbalansen ser okej ut, men jag skulle vilja se bräderna i byggnaden och tornet lite mer accentuerade, något ljusare med högre lokal kontrast, som skulle ge bilden ett ljusare intryck.

Det är ibland knepigt med gråväder, och frågan är så klart hur du själv skulle vilja se bilden.

#56, 57

Överexponering är relativt, och det är inte en absolut grej. Det är mycket riktigt "bara" himlen som är överexponerad, och man kan låta den vara överexponerad om man tycker att det ser bättre ut så. Man kanske tycker att en bild med kraftigare exponering ser bättre ut, eftersom de mörka partierna i byggnaden och lövverket kommer fram bättre vid ännu ett steg mer exponering.

Ett steg mer exponering petar så klart hela himlen över kanten och inte bara dess ljusaste delar. Den oredigerade jpegbilden direkt från kameran ger kanske ett bättre intryck då, genom att den får bättre toner i de viktigaste partierna, främst byggnaden.

Men om man vill ta ut det mesta möjliga måste man kanske exponera mindre. Det beror på hur mycket som kan finnas att hämta ur råfilen i de ljusaste partierna. Om man tar på lägsta ISO för att få största dynamiska omfång, kan man exponera så att himlen kommer fram bra, men det krävs en liten regndans för att ljusa upp de mörkare delarna av bilden utan att tappa kontrast; man måste hitta något sätt att förstärka kontrasten lokalt, samtidigt som den minskar globalt, på samma sätt som vid HDR-foto.

Tycker om bilder med bra skärpa, tycker skärpan är bra här med bländare 11, 1/60 och - 2 steg.

Tog på samma motiv med samma objektiv och 18 mm (på samma avstånd) med bländare 5.6, 1/400, - 2 steg också, där blev skärpan mycket sämre.

Canon 550D, canon 18-55 mm 1:3.5-5.6, AV-läge, iso 100, 1/60, bländare 11, - 2 steg, vitbalans: mulet, zoomen inställd på 18 mm, Avstånd till byggnaden ca 15 meter.

(Nu gick det inte en ladda upp en bild på 2 mb. Då får jag göra den mindre och göra ett nytt försök)

Nu är den på 1.25 mb

Historgramm till ovanstående bild. När jag tittar på historgrammet i kameran är det 3 små områden högst upp på himlen som blinkar svart.

Så den här kameran verkar överexponera ganska kraftigt både med det manuella samyang 14 mm och kitobjektivet canon 18-55 mm. Den här bilden är ju underexponerad 2 steg

Här är det åter igen samyang 14 mm. Bl 8, +-0

Och här samyang 14 mm, bl 5.6, - 1 steg

Inkan ger många bra råd i tråden, men jag kan också flika in hur viktigt det kan vara att ljusmäta och använda AE låset, den knapp som har en *.  Gjorde lite testbilder tillsammans med dottern i helgen som också har en 550D för att visa på skillnaderna med olika ljusmätningar.

På den här bilden har jag spotmätt på det mörka mellan husen och då fått en överexponerad bild. För att använda AE låset trycker man på AE knappen och kan sen komponera om bilden. Det är praktiskt att använda AE låset om man vill ställa in fokus och exponering på olika delar i en bild.

Bilden är tagen med en 7D, men dottern fick samma resultat med 550D. Tyvärr hade jag glömt ställa om ISO't, men det spelar ju inte så stor roll i det här sammanhanget.

I den här bilden har jag spotmätt på den vita dörren och då fått en mer korrekt exponering.

Båda bilderna är oredigerade och bara konverterade från RAW.

#64, 65. Tack!!

Det där var intressanta bilder som fick mig att tänka till lite. Ska ta fram instruktionboken i em och kolla lite närmre på den funktionen!!

Antar att det är den knappen som på Nikon heter AE-L/AF-L. Har inte fördjupat mig i den, men verkar helt klart värt att lägga en stund på…

Att mäta ljuset för att ta en bild är inte fullt så enkelt som det kanske skulle kunna verka om man inte förstår hur de små bitarna som bygger bilden fungerar. Ansel Adams skrev två mycket bra böcker om hur man åstadkommer fotografier där allting hittar sin rätta plats, och det är den första av dem, The Negative, som beskriver hur man visualiserar bilden, mäter ljuset och delar upp motivet i zoner efter ljushet.

Den säkraste metoden att veta vad man egentligen mäter är spotmätning, eftersom man mäter bara en liten yta. Hur det uppmätta värdet förhåller sig till lämplig exponering, beror på hur ljus den lilla uppmätta ytan ska vara i bilden.

När man mäter en skugga, som i den första bilden, och inte gör någon korrektion av mätningen, utan exponerar hela bilden som om skuggan skulle vara medelgrå, då blir skuggan självklart medelgrå i stället för mörkgrå, och allting annat blir också några snäpp ljusare än det borde bli. Högdagrarna petas då över kanten när man fotograferar digitalt, och de kan inte återställas med bildbehandling.

Om man å andra sidan mäter en ljus yta och gör på samma sätt, så kommer den ljusa ytan att hamna i det medelgrå värdet, och allting i bilden blir mörkare än optimalt. En sådan bild kan ofta bearbetas så att tonomfånget blir rätt, så länge man utgår från RAW. Ingenting i bilden blir urfrätt, men man slösar lite med sensorns dynamiska omfång eftersom man inte utnyttjar det helt.

Den enklaste vägen att närma sig Ansel Adams zonsystem är att med hjälp av spotmätning, högdagervarning och histogram se till att ingenting i bilden blir urfrätt vitt utom det som man tillåter att det kommer till så ljusa värden, men att samtidigt utnyttja mediet så mycket det går för att de ljusaste tonerna ska hamna mycket nära att bli urfrätta.

Man får prova sig fram för att hitta rätt, eftersom kameror och ljusmätare är olika och alla inte uppför sig likadant. Man kan också klara sig rätt bra utan att mäta ljuset om man lär sig Sunny 16 och modifierar regeln lite efter kameran om det behövs.

Med min kamera kan jag spotmäta mot högdagern och kompensera +2 för att få den att hamna i rätt zon i motivet. Det går säkert på många andra kameror också, men precis hur mycket man ska kompensera varierar. Om jag skulle mäta Monas bodar, skulle en mätning av insidan av styrbordssidan av den lilla båten i mitten med kompensation försäkra mig om att den inte blev urfrätt. Men det är också möjligt att jag skulle låta den gå till klippning genom att exponera lite mer, eftersom det kanske inte är viktigt för bilden om just den högdagern har teckning eller inte.

De vita dörrarna är lite knepigare att visualisera var de borde hamna i zonsystemet, eftersom de har både detaljer och struktur. Gissningsvis skulle de hamna i zon VII, vilket innebär ungefär ett stegs pluskompensation (med spotmätning i min kamera). Men då skulle jag inte ha riktigt koll på var de ljusare tonerna i ett par av båtarna hamnar. Då är det högdagervarningen som visar mig hur mycket som blev urfrätt i bilden. Om jag låter insidan av styrbordssidan på båten i mitten blinka för högdager, men ingenting annat, så hamnar jag på "rätt" exponering, och de mörka tonerna i bilden kommer att bli för mörka om jag inte jobbar med den i bildbehandlingen. Det mörka kan man lyfta till rätt värden från råfilen.

Och kriterierna för vilken exponering som är "rätt" kan skilja sig, beroende på vilken kamera man har och vilket efterarbete man tänker sig att göra. Med en kompaktkamera som inte spar RAW och som har lågt dynamiskt omfång kan den här bilden bli bäst med en exponering som ger ett gott allmänintryck, och då är i regel de allra ljusaste tonerna klippta; inte bara just högdagern i mittenbåten, utan några fler högdagrar. Med min kamera skulle jag mäta som i styckena ovanför och låta en mindre yta i mittenbåten klippa och blinka för högdager. Om jag å andra sidan använder ett Phase One bakstycke, skulle jag behålla teckning också i den allra ljusaste högdagern, eftersom det dynamiska omfånget då är mycket större och mörka partier kan bearbetas bättre. Skillnaderna mellan bilderna kan vara ganska subtila, så att ett otränat öga inte ser dem direkt, men för den som är kritisk upplevs en bild utan klippta högdagrar som bättre.

Hej Inkanyezi! Tack för alla givande kommentarer du har gett mej här, men tyvärr är mina kunskaper om fotografering/redigering ringa, så jag förstår inte allt du skriver som t.ex Tone mappning, posterisering, artifakter, (när du skriver klipper förmodar jag du menar, när det ser bra ut), gradition i himlen, oskarp mask regndansen och sonny 16.

Du undrar hur jag vill ha bilden. Jag vill ha bra skärpa och Vitbalans, och ser hellre att bilden blir lite underexponerad än överexponerad. Tycker även det är viktigt att man ser detaljer i bilden, så man kan förstora bilden och se de tydligare.

Här kanske inte alla kunnat se att den svarta grejen till höger ovanför porten är en lamphållare utan glödlampa. Den här bilden tog jag på lite närmare avstånd från byggnaden (ca 8 meter)

Men det är väldigt svårt att fotografera med ett manuellt objektiv när det är växlande molnighet och blåsigt som det var i dag när jag tog den här bilden och flera till.

Ställde kamerans Vitbalans först på mulet och minus 1, när det var gjort och jag skulle ta bilden då hade solen kommit fram bakom ett moln så varken exponeringen - 1 eller vitbalansen längre stämde som jag skrivit på pappert.

Så ska man fotografera med manuellt objektiv så lär det vara bäst om det är en väderlekstyp som inte ändrar sig så lätt, som t.ex blå himmel, helt igenmulet eller soldis

"Klipper" betyder att högdagern har nått det högsta möjliga värdet, och att det inte går att få någonting ljusare i bild. En högdager som klipper är alltså urfrätt vit, och det kanske skulle ha varit ljusare, men mediet kan inte återge mer ljushet än så.

När man tittar på histogrammet är det precis ute i högerkanten som klippning syns. När det klipper, så når histogrammets kurva någon höjd alls utefter höger kant. Om det slutar nere  vid baslinjen innan höger kant, eller helst precis nere i högra hörnet, så har man inte drivit det till klippning. Det som klipper blinkar svart med högdagervarning.

Det händer också att bara en färg klipper, och kamerorna brukar inte visa det med varningen för högdager. Det syns på de olika histogrammen för de tre grundfärgerna, och det är samma som för det enkla histogrammet som visar alla tre färgerna. Om det slutar ute i höger kant på någon höjd ovanför baslinjen, så är den färgen klippt, dvs överexponerad. Det händer ofta på blommor, eftersom de kan ha mycket starkt mättade färger.

Det enda sättet som man kan slippa klippning är att exponera mindre, men det är inte säkert att klippning i en färg i en jpeg-bild också finns i råfilen. Det kan vara kamerans omvandling som inte är optimal för ett motiv med starka färger. I sådana fall kan man dra ner mättnaden något när man omvandlar råfilen.

Histogrammet är bara en statistisk bild av hur tonerna fördelas. Det finns ingenting som är mera "rätt" i ett histogram än ett annat, så man kan mer eller mindre bortse från formen på kullarna och dalarna. De kan vara en hjälp i bildbehandlingen, klippningen är nästan den enda aspekten av histogrammet som är intressant när man använder det för att bedöma exponeringen. Man tittar alltså på det nedre högra hörnet. Histogrammet bör oftast nå ända fram dit, men inte nå någon höjd alls utefter högerkanten. Det ska sluta nere på baslinjen.

#65 Du skriver att du spotmätt på en av de vita dörrarna. Om du exponerat enbart efter det värdet du fått på den vita dörren så tycker jag bilden borde blivit underexponerad. För med värdet på den vita dörren lär du få en alldeles för kort exponering för att resten av bilden ska bli rätt exponerad. Eller har jag fel?

Själv har jag tänkt prova metoden som fotoskolan lär ut (#48) att mäta ljuset på ett gråkort med 18% reflektion eftersom kamerans inbyggda ljusmätare är kalibrerad att uppfatta
ljusets reflektion enligt ett fast värde - 18 procent. vid det som ska fototograferas. Men det kan ju iofs vara knepigt det också om man fotograferar på långt avstånd som du gjort där med föremål som reflekterar ljuset olika.

Så på ett sådant motiv  som du tatt på där tycker jag centrumvägd genomsnittsmätning borde vara bättre än spotmätning.

Måste erkänna att själv är jag osäker på vilken ljusmätningsmetod jag använde på jordkällaren och brandstationen men jag tror den stod på evaluerande ljusmätning, dvs att kameran automatiskt ställer in exponeringen för att passa motivet

#66 Skulle tro att det är AE-L på en Nikon!

Mitt exempel med de olika ljusmätningarna var en enkel förklaring enbart för att visa att det finns möjligheter som man kanske inte tänker på när man ska mäta ljuset. Naturligtvis är det mer komplicerat om man ska sätta sig in i och lära sig grunderna för detta så som Inkan beskriver med zonsystemet osv. Men som nybörjare kan man testa hur olika det kan bli beroende på var man mäter ljuset. Att då använda AE knappen gör det enkelt att förstå. En knapp som jag tror många inte vet funktionen med.

Min dotter som inte lärt sig grunderna så bra ännu, förstod plötsligt detta med ljusmätning bättre när vi gjorde det lilla testet med AE låset.

#70 Visst har du rätt i att det blir underexponerat om man spotmäter på den vita dörren och inte kompenserar för den ljushet man förväntar sig att den ska få i den färdiga bilden. Du har redan fattat en av de viktiga principerna.

Om du mäter på gråkort, en metod som används mycket inom filmen, så blir fördelningen av toner i motivet "normal", och det kan innebära att många ljusa toner går förlorade för att det dynamiska omfånget inte räcker till. Resultatet liknar kanske det som en kompaktkamera idealiskt ska prestera. Man får samma resultat om man använder en mätare för infallande ljus. Fördelen är att man direkt får en bild med ganska naturligt tonomfång. Nackdelen är att man inte har kontroll över om högdagrarna hamnar inom sensorns dynamiska omfång.

Så gråkortsmätning eller mätning av infallande ljus fungerar bra när man ska använda bilden från kameran direkt utan någon redigering och då man godtar att högdagrar kan petas över kanten av att de helt enkelt inte ryms i vad sensorn kan registrera. Det ger i stort sett samma resultat som Sunny 16 när man har påfallande solljus. Däremot är det mindre bra när man vill återge motivets hela omfång och vill kunna bearbeta bilden så att den återger högdagrarna på bästa sätt.

Om man översätter det till zonsystemet, så är det grå kortet eller kupolen på mätaren en likare för zon V i systemet, och exponeringen gör man då för zon V och "normalt" dynamiskt omfång. Det fungerar mycket bra med svartvit negativfilm också när man har högre kontrast och högdagrar som kräver högre dynamik, men med digitalmediet måste man ibland exponera mindre om man vill behålla högdagrarna, genom att det till skillnad från filmen kan tänjas främst i de mörka områdena och är väldigt oförlåtande i de ljusaste partierna.

Och vilken metod man än använder, måste man anpassa den till sin kamera och ljusmätare; de måste vara kalibrerade tillsammans för metoden som man använder. Kameror är inte lika, sensorer är inte lika, och ljusmätare är inte lika. Om du tittar på exempelvis DxO:s mätning av olika sensorer, så finner du att kameratillverkarens angivelse av ISO avviker från den som de mäter upp, och att det varierar mellan olika kameror. Man måste då anpassa sin mätning till den verkliga känsligheten.

Så när jag använder den här ljusmätaren inställd på ISO 100 så kanske den inte alls ger resultat efter ISO 100 i min kamera. Bilden föreställer en ljusmätare för att mäta infallande ljus mot en kupol.

#70 Egentligen uttryckte jag mig väl fel, vad jag menade var att jag mätte ljuset på det mörka mellan husen i första bilden, och på den vita dörren i den andra bilden och låste det med AE knappen. Kameran var inställd på spotmätning. Ska se om dottern har kvar sina bilder där kameran var inställd på evaluerande mätning.

Dessa två bilder tog dottern med 550D inställd på evaluerande mätning, ISO 100 och f/16. Ljusmätt på samma sätt som bilderna ovan.

Andra bilden. Den är något underexponerad enl histogrammet, men ser faktiskt ljusare ut i DPP.

#71 Tittade på det nu. Och det är ju en bra funktion

När man trycker in knappen under stjärnan * låser man den aktuella exponeringstiden och bländaren t.ex 1/500 bl 5.6.

Släpper man *knappen har man 4 sekunder på sig att ta en bild med den exponeringsinställningen.

Vill man ha längre tid på sig att ta en ny bild med den inställningen (t.ex 1/500 bl 5.6) håller man knappen under stjärnan * intryckt hela tiden till man vill ta om bilden, och  sedan trycker ner avtryckare och tar bilden.

#76 Ja, det är en bra och användbar funktion som många inte tänker på eller vet vad man har den där stjärnknappen till. Att använda ett gråkort är naturligtvis det mest optimala, men har man inte det tillgängligt kan man använda AE lås.

Har man en riktig fotoväska är den ofta grå innuti för att man ska kunna använda den på samma sätt som ett gråkort.

Här har jag tatt en kvällsbild. Höll tyvärr inte koll på bländare och slutartid här. Men bilden är tagen i M-läge och Vitbalans sol, och det är en jpeg-bild som från början var på drygt 5.7 mb.

Canon eos 550D, Samyang 14 mm

Historgramm till ovanstående bild. Enligt kamerans historgramm är det allt det ljusa i himlen som är överexponerat, den övre delen av himlen till vänster är inte överexponerad enligt kamerans historgramm.

En fråga. Hur mycket vinner man i bildkvalite på en fullformatskamera som t.ex  Canon eos 5D Mark II ?

#78-79

Frågan om hur mycket man vinner är mycket svår att svara på, eftersom det är flera olika parametrar som skiljer, och det kan vara mycket svårt att förstå vad de innebär. De exponeringsparametrar som du håller på med nu skiljer inte särskilt mycket, snudd på inte alls. Däremot blir det bättre gradation, högre Upplösning, bättre skärpa och bättre brusegenskaper på högt ISO. Det är en snabbare kamera, mer lämpad för snabba förlopp.

Ditt Samyang är väl det enda objektivet som du har som passar, och det får mycket större bildvinkel på 5D. Så du behöver nya objektiv. Det finns bara ett som är billigt, 50 mm 1,8. Alla de andra är dyra.

Just när det gäller dynamik för landskapsfoto är det andra märken än Canon som ligger främst, eftersom Sonys nyare sensorer har större dynamiskt omfång. De sitter i Sony, Nikon och Pentax.

Men det är inte direkt läge att se sig om efter en annan kamera ännu; Dynamiken i 550D räcker säkert till när du lär dig utnyttja den. Det som du behöver jobba på är att lära dig det elementära för god exponering, och att ta fram bilden från RAW; hur man arbetar med kurvorna för att få bästa återgivning i skuggpartier och över resten av bilden när man har exponerat efter högdagern för att inte fräta ur den.

Den senaste bilden skulle vinna på mindre exponering, och man kan gott låta skuggsidan bli ganska mörk när man tar i kvällsljus nära solnedgången. Du ser också på den vänstra sidan av histogrammet att de mörkare delarna av bilden inte kommer ända längst till vänster, så det finns rätt stort utrymme för att minska exponeringen utan att förlora detaljer i skuggorna. Att histogrammet når ansenlig höjd i högerkanten beror på att nästan en fjärdedel av bilden är himmel och en stor del av den är urfrätt. Råfilen kanske täcker hela dynamiken i motivet, och den ger också utrymme till att kontrollera färgen bättre än jpeg.

#80 Tack för den informationen!

Canon eos 550D, Samyang 14 mm

Historgram till ovanstående bild.

Enligt kamerans historgramm är det bara de ljusaste delarna i himlen som är överexponerat

Det stämmer att en 5D har större dynamik, bildupplösning och brusegenskaper, men det är inte en snabbare kamera. Den har samma antal bilder per sek som 550D. Vill man ha en snabbare kamera än den du har är det en 7D eller 1D som gäller i Canons sortiment.

Det är inte lättare att exponera med en 5D än en 550D eller någon annan kamera. När dom grundläggande sakerna sitter på plats kommer du att kunna ta fantastiska bilder även med 550D.

Det du kan göra är att skaffa andra objektiv och därmed få bättre kvalité på bilderna förutsatt att du lär dig grunderna. Ett 50mm f/1,8 är ett mycket bra val, men man ska komma ihåg att man får zooma med fötterna.

Det känns som du börjar misströsta över din kamera, men försök slänga dom tankarna i havet. Du har en mycket bra kamera bara du får kläm på hur du ska hantera vissa saker. Det kommer med tiden även om det ibland kan ta lite längre tid att få in vissa saker i skallen. Det gör det för oss alla

"…man får zooma med fötterna."

Det var det bästa jag hört i fotosammanhang på länge!

Den kommer jag definitivt att låna någon gång.

Ove, du har börjat undersöka möjligheterna att påverka resultatet via redigering och hur man exponerar. Det är ett par elementära saker när man fotograferar, och de gäller själva tekniken kring hur bilden skapas.

Den viktigare delen av fotograferandets konst och kanske den svårare, är att bygga upp själva bilden och att lära sig se ljuset; att hantera ljuset när man kan kontrollera det, och att välja ljus när man inte har några styrmedel för det, och att bygga upp bilden genom att komponera den så att ögat dras in i den och upptäcker den.

Det är olika aspekter på bildskapandet. Det tekniska måste sitta i ryggmärgen för att det ska funka, och möjligen också känslan för hur bilden byggs. Svårighetrena som du har ställts inför med de här motiven har bara berörts ur den tekniska synvinkeln, vilket inte egentligen har att göra med om det är "bra" bilder, bara om man kan få fram mer detaljer, bättre toner, större tonomfång och om kontrasten kan överbryggas av mediet.

Kompositionen har nämnts, lite i förbigående, men jag tror att övningen att exponera rätt är mycket bra att göra, och att man får lov att ta till alla medel som står till buds för att få ut vad som är möjligt av kamerans prestation. Redigeringen är inte oviktig, och den kräver att man har en idé om vad man vill att bilden ska bli.

Men jag går tillbaka till Ansel Adams, som blev känd för helt fantastiska bilder främst från en nationalpark, Yosemite, där han sökte ett ljus som gav honom bilden han ville ha. För att skapa bilder som man gärna ser på om och om igen, krävs lite extra. Man måste lära sig se ljuset, och man måste använda elementen som finns för att göra bilden intressant.

Det extrema vidvinkelobjektivet är ett roligt verktyg, som kan ge mycket, men det visar inte sin styrka när man använder det "rätt på" för att till exempel avbilda ett hus. Som Ken Rockwell säger i länken som JazzBazz gav i #54 får man ofta bättre bilder om man går riktigt nära och utnyttjar dess styrka maximalt. Eftersom man kan få mycket stort skärpedjup, kan man ha en förgrund som ligger mycket nära, vilket ger bilden djup. Man skapar dramatik genom det vilda perspektivet som vidvinkeln kan ge.

När alla bitarna faller på plats, en vinnande komposition, ett fint ljus och rätt exponering, då kan det bli väldigt fina bilder. Om de två första missar och man bara skapar en skarp och rätt exponerad bild, men den har dassigt ljus och tråkig komposition, då blir inte bilden riktigt bra även om tekniken är perfekt.

Ibland kan man påverka ljuset; särskilt när man tar små saker där man kan använda reflektorer för att sätta ljus, men oftare får man vänta in det rätta ljuset för att få en bra bild. Det syns ganska bra på dina olika tagningar av jordkällaren, som du har tagit med lite olika ljus. Samma kan man så klart göra med brandstationen och järnvägsstationen, om man tittar på hur ljuset faller, och hur det kan stärka kompositionen.

Kompositionen kan man behandla på olika sätt, men "pang rakt på" ger sällan den mest intressanta bilden. Om du som exempel tar brandstatione, kanske bilden blir bättre om du tar den i någon sned vinkel som skapar diagonallinjer som ögat kan följa när man tittar på bilden. Jordkällaren kan vinna på att placeras mer åt sidan i bilden och med en förgrund som ligger mycket nära kameran. Stationshuset kanske blir bättre i en annan belysning; titta på den under olika delar av dygnet för att se hur ljuset faller.

Går det att få skäpan bättre? Tittar man t.ex på stationshuset, så går det ju tyvärr inte förstora upp detaljer på byggnaden förrän det blir suddigt.

Jag trodde Canon 550D med samyang 14 mm kunde prestera betydligt bättre när det gäller skärpan.

Den här bilden tog jag med Nikon D300 som jag hade tidigare. Kommer inte ihåg vilket objektiv jag använde, Men jag hade ett litet sigma zoom och ett fast canon objektiv på 35 mm om jag inte minns fel, ett av de objektiven är den här bilden tagen med. Men presterar Nikon D300 så mycket bättre än Canon eos 550D när det gäller skärpan?

Iso 200, bl 8, 1/250

Alla kameror presterar bra skärpa. Men tänk på att 550D har fler pixlar än D300, så för att bilderna ska se bra ut i 100% med båda kamerorna så behöver Canonen ett skarpare objektiv. Det är helt naturligt. Speciellt eftersom D300 också har marginellt större sensor.

Ser man på bilderna i inläggen 68 och 86 hittar jag ändå inget att klaga på angående skärpan. Men du kan lägga på en pixelskärpning om du vill, det brukar behövas då AA-filtret (Anti-Aliasing) framför sensorn i viss mån äter upp skärpa. Det filtret finns där för att minska problem med moaré (moire) som annars kan uppstå, men gör att alla bilder behöver lite uppskärpning för att se så bra ut som möjligt. När man tar bilder i jpeg lägger kameran på skärpa automatiskt, men tar man i RAW så görs inget med bilden. Om du fotograferar i jpeg och vill se hur en totalt oskärpt bild ser ut, kan du prova dra ner skärpan till 0 i bildkontrollerna och se på resultatet i 100% i datorn.

#86 Man ser direkt att den inte är tagen med ett 35 mm objektiv, eftersom bildvinkeln är mycket större, det är helt klart frågan om en vidvinkel.Jag tror itne heller att en Canon 35 mm passar på Nikon.

Om du tittar i Exif så ser du att brännvidden är 18 mm.

Om det är sigmazoomen så är den ganska imponerande. Om du tittar uppe på taket av centralstationen så ser du ett räcke, som inte visar minsta färgskiftning av kromatisk aberration. Det är väldigt ovanligt för den brännvidden och i synnerhet en zoom.

En fråga som dyker upp är så klart varför du inte har kvar den kameran och varför du valde ett annat märke när du skaffade en ny? Hursomhelst kan du få lika skarpa bilder med din Canon om du använder samma objektiv. Men det finns en hel del jobb på att du lär dig fotografera. Skärpa är inte allt i en bild, inte ens teknisk kvalité. Det är helt andra saker som får oss att stanna upp inför en bild och kanske vilja hänga den på väggen för att se den oftare. Många av de bästa bilderna är inte ens skarpa.

Men det är ändå en bra övning att lära sig exponera rätt, och att lära sig hantera kontrasten vid bildens efterbehandling. Skärpan i Samyang är bra, men flera av bilderna du har presenterat här visar inte det särskilt bra. Just när det gäller den extrema vidvinkeln bör du ta reda på hur du kan använda dess skärpedjup kreativt, för att till exempel få en förgrund att framträda skarpt samtidigt som motivet i bakgrunden också är skarp. När du till exempel har ställt objektivet på oändligt är det inte optimalt för de korta avstånd där objektivet bättre kommer till sin rätt.

#87

"Alla kameror presterar bra skärpa. Men tänk på att 550D har fler pixlar än D300, så för att bilderna ska se bra ut i 100% med båda kamerorna så behöver Canonen ett skarpare objektiv. Det är helt naturligt."

Men skulle jag inte få bättre bilder då om jag använder objektiven till min 550D på min 40D, eftersom 40D har mindre pixlar än 550D?

#87 Bilden i #86 är ju tagen med Nikon D300, och #68 med Canon eos550D

Här är en bild till som jag tatt med Nikon D300

Nikon D300 (tror jag använde ett Nikon AF-S DX 35/1.8 G)

Iso 200, bl 11, 1/320, - 0.3 steg,

Får jag den här skärpan med Canon eos 550D så är jag nöjd, men så bra skärpa har jag inte fått på någon av de bilderna jag tatt med min canon eos 550D

Funderar på ett Canon EF 50/1.8 II. Synd att inte canon har det i 35 mm

Eller det vore kanske bättre med ett Samyang MF 35/1.4 AS UMC ?

Ove, vad har du för kitobjektiv?

#90

Fick ett objektiv till min Canon eos 550D. Ett canon EF-S 18-55mm 1:3.5-5.6

Sen har jag 3 objektiv till som passar canon eos 550D:

Och det är ju samyang-objektivet, + 2 till, ett Sigma DC 17-70 mm 1:2.8-4.5, och ett Canon zoom EFS 55-250 mm 1:4-5.6

Tycker du att alla dessa ger Oskarpa bilder??

#92 Nä, det tycker jag inte, men jag hade ju förväntat mej att mitt Samyang 14 mm F 2.8 tillsammans med min canon eos 550D skulle ta bilder med bättre skärpa än vad jag har sett hitentills…

Vad jag förstod så har du ett Canon EF 50/1.8 II. Skulle du inte kunna visa några bilder som du tatt med det på din Canon 7D?

Jo, jag har både 7D och 50mm, men jag ska erkänna att jag använder inte det objektivet så ofta även om det är väldigt bra, så jag kan inte på rak arm plocka fram några bilder, men jag kan kanske ta några senare i kväll. Jag kan även ta några med 550D.

Jo, jag har en fråga till! Hur redigerar du dina bilder, och i vilket program? Alla bilder behöver en viss form av redigering för att göra bilderna rättvisa, även en jpeg.

#89 Du frågar om du skulle få "bättre bilder" om du i stället använder objektivet på din 40D i stället för 550D. Det är en väldigt konstig fråga, och jag begriper inte varför du kräver av kameran att den ska ge bra bilder.

Bra bilder har väldigt lite med kameran att göra, och det hänger inte heller bara på skärpa, kontrast och tonomfång. Det första vi ser i en bild är bildens innehåll, resten är bara tekniska detaljer som för det mesta är rätt ointressanta.

En sak som du har upptäckt med den korta brännvidden är att den inte ger samma intryck av skärpa som när du använder en längre brännvidd, och det är generellt när det gäller mycket korta brännvidder när man jämför dem med längre brännvidd vid ungefär samma avstånd. Det är inte bara objektivet som påverkar skärpeintrycket. På bilden av jordkällaren är skärpan avsevärt mer framträdande på bilden i solsken. Det beror på att det finns flera olika aspekter på hur vi uppfattar skärpa, och den har till stor del att göra med hur ljuset faller. Avlägsna detaljer blir också väldigt små när man tar med vidvinkel, så det gäller att krypa nära för att små saker ska framträda tydligt i bilden.

Om du tittar på den skarpa bild som du har tagit i Malmö, och skärskådar den noga, så kommer du att finna att den inte har bättre Upplösning av fina detaljer än bilder som du har tagit med 14 mm. Däremot är det väldigt god kontrast mellan olika objekt i den bilden, vilket ger den ett gott skärpeintryck. Bilden från Centralstationen i Stockholm är lite annorlunda, eftersom den faktiskt inte är särskilt skarp annat än i de delar där den lokala kontrasten är hög, och på en del såna ställen i bilden kan man ändå inte se några detaljer, eftersom de ligger i de allra mörkaste partierna.

Det går inte att jämföra de bilderna rätt av med provbilderna som du har tagit, eftersom deras innehåll är väldigt olika. Det är inte objektivet som är "oskarpt", det är dina bilder som saknar något som fångar blicken. Såväl jordkällaren som brandstationen och järnvägsstationen skulle kunna tas på ett intressant sätt, och det kanske inte är så tokigt att använda en extrem vidvinkel för att få till ett dramatiskt perspektiv som förstärker intrycket av djup i bilden. Men motivet behöver behandlas på ett sätt som ger det en komposition som fångar blicken hos betraktaren. Skärpan är sekundär, och bilderna är inte oskarpa, om man med oskärpa menar att objektivet inte tecknar skarpt. De saknar i stor utsträckning kontraster; främst lokal kontrast mellan element i bilden, en lokal kontrast som finns i överflöd i bilden från Malmö. Den bilden är också tagen i solsken, och den innehåller ganska många rätt stora bildelement som har hög kontrast både i ljushet och färg jämförda med sin närmaste omgivning. Ingenting sådant finns vid brandstationen; nästan hela bilden ligger mycket nära samma ton, samma ljushet.

Du hade kunnat använda cykeln som konstruktivt element i kompositionen, för att öka känslan av djup som man kan uppleva i en bild tagen med vidvinkel. Du kan ha cykeln på en halv meters håll från kameran och få med hela brandstationen och få allting skarpt, men du kanske måste vänta in ett tillfälle när ljuset faller precis rätt. Du kan också använda sådant som finns på platsen, som där vid jordkällaren har du ju en gräsmatta med en massa klöverblommor. Vid brandstationen kan du använda uppfarten som ett diagonalt bildelement i stället för att bara ta mitt fram, och du kan krypa ner så lågt att stenar och brister i beläggningen blir mycket större i bilden och ökar känslan av djup.

Så bilderna kanske skulle upplevas skarpare med din 40D, eftersom den kanske har mer uppskärpning; det har inte så mycket med pixlarna att göra. Men bilderna skulle inte bli bättre av det. En bra bild är något helt annat än en skarp bild, även om de flesta bra bilder är skarpa. En tråkig bild kan vara hur skarp som helst, den är ändå tråkig. Och det spelar ingen roll om den tråkiga bilden är tagen av en känd sevärdhet eller någonting som är mycket speciellt men kanske mindre känt. Din brandstation är ett mycket bra exempel. Du kan göra en spännande bild av brandstationen, med en mer vågad komposition och bättre ljusinfall, som det nästan garanterat är vid någon tid på dygnet. Det kan bli en bra bild även om den inte är helt skarp, men Samyang 14 mm förmår göra den skarp.

Du skulle kunna göra det till ett uppdrag att åstadkomma en bra bild av exempelvis den nerlagda järnvägsstationen eller brandstationen, och fotografera vid olika tidpunkt, med olika ljusinfall, för att få fram den rätta känslan i bilden. Till stor del kan du strunta i det som du kallar skärpa; titta bara på hur ljuset faller, och försök komponera bilden så att den blir intressant för mig, så att den blir intressant att titta på, så att den kanske skulle kunna hängas på väggen där man ser den varje dag. Försök få med någonting litet i bilden samtidigt, någonting litet på nära håll, som genom närheten avbildas ganska stort, något som kan ge djup och ge en känsla av närvaro, som om man kunde lukta på gräset.

#96 Jag citerar JazzBazz igen från #87

"Alla kameror presterar bra skärpa. Men tänk på att 550D har fler pixlar än D300, så för att bilderna ska se bra ut i 100% med båda kamerorna så behöver Canonen ett skarpare objektiv"

Ja det var väl ganska underförstått att jag tycker det borde bli bättre bilder med 40D, om det nu är som JazzBazz skriver här. För canon eos 550D har ju 8 miljoner pixlar mer än 40D.

Nu har jag varit ute och provat med Samyang 14 mm till min 40D.

För enkelhetens skull använde jag mej bara av bländare 8-11 samt avståndsinställningen 3 m och oändligt.

Det ser bättre ut här. Men detta är från början en RAW- bild som jag konverterat till en jpeg-bild som nu är på 1.8 mb. Och här har jag gått lite närmare byggnaden.

Canon eos 40D, Samyang 14 mm, Väderlek duggregn, Vitbalans mulet bl 8 eller 11,  (försökte hålla det på minus 1 steg, så det är nog där någonstans)

Historgramm till ovanstående bild

Enligt kamerans historgramm är det bara himlen till höger om huset som är överexponerad

#95 Jag har tyvärr inte lärt mej att redigera bilder

Canon eos 40D, Samyang 14 mm. Konverterad från RAW till jpeg

Min bedömning är att de bilderna jag tatt i dag med canon eos 40D + Samyang 14 mm F 2.8, är skarpare än de bilderna jag tog i går med canon eos 550D + samyang 14 mm F 2.8

Men när jag tog de här bilderna i dag var det gråmulet och duggregnade, och i går var det växlande molnighet… Vet inte om det berodde på vädert eller kameran att bilderna blev bättre i dag, eller om det berodde på något annat.

Men det vet kanske Inkanyezi?

Canon eos 40D, Samyang 14 mm F 2.8. Konverterad från RAW till jpeg

PS: Skrev fel i #86 Det skulle vara Nikon 35 mm

Tycker bilderna är tillräckligt skarpa. Jag tog mig friheten att fixa lite på bilden i inlägg #99, eftersom du nu laddat upp dem i originalstorlek. Bäst skärpa får man alltid om man ser på bilderna i 100% på skärmen, och för att de ska rymmas får man förminska dem. Det ger en skärpeförsämring som man gör bäst i att korrigera med en liten efterskärpning. Program som Lightroom kan lägga på en efterskärpning automatiskt så man slipper det. Det har jag gjort här efter förminskning till 1024p på längre sidan.

Det jag gjorde åt bilden (allt i Lightroom):

- Liten korrigering av vitbalansen
- Lade på lite extra skärpa (pixelskärpning, före förminskningen)
- Beskar bilden för att få bort onödiga element ur kompositionen runt kanterna. Less is more - det som inte tillför bilden något behöver inte vara med.
- Minskade distortionen, roterade bilden lite och gjore en liten perspektivkorrigering (blev kanske inte så jättebra dock)
- Gjorde himlen en aning mörkare med mer kontrast
- Ökade färgmättnaden, klarheten och lystern i reglagen för dessa
- Vid exporten till liten bild, 1024p på bredden, lade jag på automatiskt efterskärpning med "standard" mängd.

Hoppas bilden ryms i 100% format på era skärmar, för att skärpan ska vara som bäst. Om ni är osäkra, högerklicka på bilden, välj spara bild, och öppna den i nåt annat program. Se till att den visas i naturlig storlek.

Sen om bilden blev bättre eller inte vet jag inte, men den blev rätt skarp enligt mina ögon iaf. Är bombsäker på att bilderna med objektivet på 55D skulle bli lika bra med ungefär samma procedur som jag gjort ovan, främst förminskning till rätt visningsformat och en efterskärpning.

#97 Jag lämnar  den här tråden nu. Jag har ingen lust att gå i polemik med dig om vad någon annan har nämnt några inlägg tidigare. Det är inte oskärpa som gör dina bilder sämre, utan det är din oförmåga att se ljuset och fånga det vid rätt tidpunkt, och din oförmåga att komponera bilden så att den blir intressant. Jag tänkte att du kanske skulle vilja utvecklas, men om det bara handlar om att käfta emot för att någon annan har sagt si och jag säger så, så hav vi ingenting att ge varandra.

Det finns en betydligt bättre bild av brandstationen här, och den är inte ens i närheten av skärpan i din bild. Den är visserligen tagen vid en annan årstid, men bilden är uppbyggd av bildelement som samarbetar för att visa brandstationen på ett mer intressant sätt. Om dina bilder ska bli bra, så hänger det på dig, inte på kameran.

#102 Tycker det är synd om du lämnar tråden.  Var faktiskt vid brandstationen i dag och försökte fotografera den på ett annorlunda sätt, gick ner i ett dike till höger framför byggnaden och fick med några ormbunkar i förgrunden.

Canos eos 40D, Samyang 14 mm F 2.8

#103 - Mycket bättre än förra! Bra jobbat. :-)

Och här har jag tatt en bild på en järnvägsövergång med brandstationen i bakgrunden.

Canon eos 40D, Samyang 14 mm F 2.8

Jag tycker du ska lära dig dom grundläggande och enkla stegen i bildbehandling. Som du ser på bilden som JazzBass har redigerat i #101 så vinner bilderna på att man gör det mest ordinära som skärpa och kontrast. Detta är ju inte på nåt sätt att fuska, utan samma sak som man gjorde förr med vanlig film då man var tvungen att framkalla filmen.

En annan sak du ska tänka på med vidvinkel är hur du vinklar kameran. Det är en lite annan teknik med ett sådant objektiv. Om du inte har horisonten i mitten av bilden så blir det som ska vara rakt snett och lutar. Detta kan du se på stationshusets väggar. När du tittar i sökaren så se till att sidan av sökaren är i linje med det som ska vara rakt, då är det lättare att få det rätt. Ibland kan man behöva beskära bilden i efterhand när man använder vidvinkel.

Du ville se bilder med 7D och 50mm f/1,8 så här ser du en. Inget mästerverk och du blir säkert inte så mycket klokare av den. Samma bild kan man åstadkomma med vilken kamera som helst. Höbalarna var ganska långt bort så jag beskar bilden något för att få bort en tråkigt förgrund. Jag har också lagt på lite skärpa och kontrast.

Jag satte på 50mm på 550D också som jämförelse. Den här bilden behövde jag knappt lägga på någon skärpa. Det är otroligt skarpt om man håller kameran still till 100%. Det saknar IS så man får vara stadig på handen, vilket jag ibland har svårt för. Bilden med höbalarna är ett bevis på det!

Så en bild till med 550D och kitobjektivet 18-55. Här fick jag lägga på en del skärpa, men det behöver man som sagt göra för det mesta.

#106, #107, #108. Det var vackra vyer. Du kan verkligen konsten med fotografering och att komponera.

De 3 bilderna skulle nog gärna Inkanyezi rama in och hänga upp på väggen.

Det är bra med sådana här trådar, för det blir både roligare och intressantare att lära sig sin kamera än att bara läsa kamerans brukanvisning och titta i fotoböcker.

En sak, tog du de där bilderna  med kameran i P-läge eller använde du något av kamerans motivprogram t.ex landskap?

#103 Tack för den komplimangen JazzBazz!

Och så en fråga till dig. Står du fortfarande fast vid att en digital systemkamera med flera miljoner fler pixlar än en annan behöver skarpare objektiv för att fotograferingsresultatet ska se lika bra ut?

För i så fall bör jag ju få ett bättre fotograferingsresultat om jag använder mina objektiv till min canon eos 40D än om jag använder dem till min canon eos 550D, eftersom canon eos 40D har 8 miljoner mindre pixlar än min canon eos 550D.

Och jag tycker ju själv att det verkar bli bättre skärpa på bilderna när jag använder samyang 14 mm på min canon eos 40D än när jag använder samma objektiv på min canon eos 550D.

Och jag värdesätter ju bra skärpa när jag fotograferar. Men värdesätter också bra ljus, och att försöka komponera bilden på ett intressant sätt. Men nu när jag håller på att försöka lära mej kamera och objektiv har tyvärr komposition och ljussättning kommit lite i skymundan…

#109 Tack, men bilderna är verkligen inga mästerverk, dessutom är #2 sned i horisonten! Men att redigera bilder kl ett på natten när man är trött är väl inte det bästa.

Det borde kanske varit lite andra vyer för att visa mer vad objektivet går för. Kanske får jag tillfälle en annan dag!

#109 - Njae, det är inte riktigt rätt tolkat. Jag menar för att bilderna ska se riktigt skarpa ut i 100% förstoring (altså ett väldigt litet utsnitt på en dataskärm) behövs skarpare objektiv om man har mera megapixlar. Förmnskade till en vettig storlek är skillnaden i det närmaste obefintlig så länge kameran levererar tillräckligt många megapixlar för att visa bilden i bra Upplösning. För en dataskärm räcker 2 MP riktigt långt, och för en A4 utskrift räcker ca 6 MP även för en mycket närgående granskning.

Tänk dig en 550D som levererar 180 MP istället för 18 MP, och hur en bild från en sån kamera skulle se ut i 100% förstoring. Det skulle knappast se speciellt skarpt ut även med det allra bästa objektivet som finns.

Enda orsakerna till varför mer megapixlar är bättre är att det tillåter högre Upplösning vid stora utskrifter, och bättre möjligheter att beskära hårdare vid behov. Men det kräver också att objektiven levererar bra skärpa för att man ska få en teoretisk nytta av de fler megapixlarna. Mycket bättre slutskärpa får man inte, om det inte är fråga om väldigt stora utskrifter.

Själv har jag en bild som jag beskurit synnerligen hårt så att endast 1 megapixel fanns kvar av originalfilen på 12 MP. Provade skriva ut den på A3. Det såg inte så värst skarpt ut på nära håll men på normalt betraktningsavstånd funkade det hyfsat. Tänk alltid på betraktningsavståndet när du uppskattar skärpan på en bild. Att se på en 10-20 megapixels bild på en dataskärm i 100% är som att kika på en 1-2 meter bred bild på 40cm avstånd, det gör man vanligtvis inte om man inte är upphovsmannen som granskar utskriften, eller en tekniknörd som är mer intresserad av detaljupplösningen än motivet, så där lätt karrikerat sagt… ;-)

Så när du jämför bilder tagna med Samyangen och de två kamerorna, skala ner bilderna från 550D till 10 MP, d.v.s. samma som 40D levererar. Lägg på en måttlig pixelskärpning efter förminskningen för att minska på kvalitetsförlusten vid förminskningen (eller använd en riktigt bra förminskningsalgoritm i bildbehandlingsprogrammet som heter Lanzcos-3 eller nåt liknande). Annars är det som att titta på två negativ med olika starka luppar och säga att bilden du ser på med luppen med den större förstoringen är sämre än den andra. Man måste jämföra äppel med äppel.

#111

Jag vet inte om kamera & bild menar samma sak som dig när de skriver det här i sin recension om Canon Eos 550D:

"Bra objektiv är det för övrigt extra stort behov av om EOS 550D ska komma till sin fulla rätt. 18 megapixel på en sensor i APS-C-storlek innebär en pixeltäthet på 5,4 megapixel per kvadratcentimeter, vilket är rekord i klassen.  Det ställer stora krav på objektivets förmåga till skärpeåtergivning.

Faktum är att om det är den höga upplösningen du är ute efter så bör du inte i första hand titta på de vanliga paketlösningarna där Canon skickar med en billig så kallad kit-zoom."

PS: Jag tycker det är betydelsefullt att kunna titta på en fotograferad bild i full storlek på datorn så man kan förstora upp små detaljer som kan finnas på de bilderna man fotograferat. Om det nu är där skillnaden ligger?

http://www.kamerabild.se/tester/systemkameror/test-canon-eos-550d-1.344073.html

Canos eos 40D,  Samyang 14 mm F 2.8

Vitbalans: mulet, Väderlek: duggregn.

Den här bilden har jag redigerat lite, ändrat ljusstyrka, kontrast, skuggor och högdagrar i programmet windows live photo gallery

I den här bilden kan du tydligt se det jag skrev om vidvinkelobjektiv i #106. Du måste vinkla objektivet och kolla så väggarna är raka innan du tar bilden. I andra sammanhang där man ska göra lite mer konstnärliga och kul bilder gäller förstås andra vinklingar för att framhäva olika detaljer.