Den passar alldeles säkert bra i familjealbumet, där man kan förmoda att det finns en viss koppling till bildens starkt störande moment, Det ljusa blommiga i nedre högra hörnet. Ljust drar nästan alltid till sig blicken i en bild, och här bryter det på flera sätt mot bildens övriga innehåll, där hundens nos och blick pekar åt andra hållet längs en diagonal tvärs mot den som det ljusa drar emot. Och resten av bilden, förutom det grälla blomtrycket, har en dämpad organisk färgskala i brunt. Det som i ett porträtt ofta är den samlande punkten, det som är centralt, det närmaste ögat, är här dolt i skugga, och om man försöker fokusera på det, så dras blicken obönhörligt mot det ljusa och grällt mönstrade nere till höger. Jag tycker inte att bilden riktigt står för sig själv, man måste nog ha en personlig relation till den för att uppskatta den.

Tack #1 för dina tankar om min bild, tror jag förstår vad du menar… Hade faktiskt inte tänkt så mycket på att filten drog till sig ögat förens du påtalade det för mig, kanon med nya ögon på ens bilder när man själv blir blind.

Har gjort en ny variant där jag dragit ner färgerna i filten samt försökt lätta upp skuggan över ögat. ( bilden är tagen inomhus med bara fönsterljus en mulen dag)

Bättre sämre, lika illa?

och en sv/v variant

Jag tycker att den funkar bättre som bild, för att man ser hunden först. Föredrar den i färg.

Hade det varit hundens tass som låg nere i högra hörnet i stället för filten vore #2 en riktigt schysst bild, tycker jag.

#4 Kul att du tyckte det blev lite bättre, tycker som du att färgvarianten är bäst. Gillar själv den dova färgskalan som harmoniserar bättre nu efter dina synpunkter - tack!

#5 Visst hade en tass passat perfekt håller verkligen med dig, den här dagen valde han dock att konstant gömma dem under bröstet :-) Men det är väl det som är charmen med att fota djur dom gör lite som de själva vill…

Jag tycker att den justerade bilden i #2 är riktigt fin och den svart/vita är inte dum den heller

#6 Charm och charm, åtminstone är lyckan desto större när man väl får till det, efter långa stunder och många försök :P

#7 Kul att du gillar den :-)

#8 Visst är det så! Charmen eller utmaningen beroende på hur man väljer att se på det :-) För mig är det lite olika beroende på vilket humör jag är på😉

Det stör mig att bara huvudet är med, ser ut som att det blivit avhugget från kroppen. Men riktigt söt hund!