Kan bara konstatera att det är väldigt svårt att ställa in vitbalansen så färgerna stämmer överrens exakt med verkligheten (om det ens är möjligt?), men tycker ändå det har blivit ganska bra

Här har jag ändrat lamporna så dem lyser mer på motivet. Har även gjort en spotmätning på gråkortet (tror jag missade det till förra bilden) för egen Vitbalans. Har också ställt kameran lite närmare och minskat ljusstyrkan lite i Windows Live Photto Gallery. Ska ta en bild med min Olympuskamera också och se hur det blir i jämförelse med den här. Även detta är en jpeg-bild fotograferad med en 60D

Den här bilden har jag tatt med en Olympus e-520 med samma ljussättning och kamerastativet på samma avstånd och ungefär samma höjd som föregående bilder. iso 100, 1/13, bl 8, kameran i P-läge och vitbalansen på auto. Har tyvärr inte lärt mej att ställa in egen Vitbalans på den här kameran, så den här jämförelsen är ju därför orättvis för e-520. Att läsa och förstå allt i instruktionsböcker är inte min starka sida, så det vore bra om någon här kan förklara på ett enkelt sätt hur man ställer in egen Vitbalans på den här kameran

Att få färger att stämma exakt överens går inte, annat än om färgerna råkar falla inom en lika snäv färgrymd som den man använder. Man bör alltså ha klart för sig att det inte går att få exakt rätt färger, bara tillräckligt nära, eller "bra" färger.

En förutsättning för att färgerna ska hamna nära vad man upplever är att bilden också exponeras rätt, så att rent vita ytor som är väl belysta hamnar ganska långt till höger i histogrammet, utan att någon kanal når klippning. Men man bör ha i minnet att vitt mycket sällan är neutralt vitt. I den här bilden till exempel är troligen ingenting annat än hatten på tandkrämstuben mycket nära neutralt vit.

Och där dyker ett problem upp, med din referens. Kortet som du har där, DigiGrey, är inte neutralt, så det duger inte för vitbalansering. Om du har köpt det som vitreferens eller gråkort för fotografering, så har du blivit lurad.

Det är ganska lätt att göra en vitbalansering, men man måste dels ha en godtagbar referens för vitt, och när man har Canon måste man se till att den täcker den inre stora cirkeln i sökaren, hela den runda mattskivefläcken. Annars ställs inte balansen rätt. På andra kameror finns oftast en markering, så att man kan se till att objektet man använder som referens täcker tillräckligt stor yta i bilden.

Det ser också ut som om din skärm inte är rätt kalibrerad, eftersom du tycks vilja göra bilderna mörkare än nödvändigt. Den översta bilden ser underexponerad ut, och nästa bild i ännu högre grad. Också Olympusbilden är underexponerad. Man använder mediet bättre om man ser till att vita toner hamnar så långt till höger som möjligt utan att klippa.

AWB är tyvärr ett dåligt skämt; det finns ingen AWB som fungerar 100% bra, och på i stort sett alla systemkameror är den nära nog värdelös. Det bästa är alltid att använda en egen Vitbalans, och näst därefter att använda symbolerna för dagsljus eller lampljus. Men kanske ännu värre än att AWB inte fungerar är så klart att skrupelfria månglare säljer tillbehör som "gråkort" som inte är spektrumneutrala. Det finns en ganska komplicerad förklaring på "metameri" i den engelska Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Metamerism_%28color%29, men tyvärr är texten i den svenska Wikipedia dels väldigt kort och dessutom felaktig. Färgavikelserna som vi ser på din vägg, hylla och föremålen är just att sådan metamer matchning inte riktigt stämmer mellan vad kamerans filter har stämts av för och färgerna som lampljuset ger dina objekt.

Men om du ska göra en korrekt egen Vitbalans, så kan du börja med att slänga det där referenskortet, eller stoppa upp det någonstans där solen inte lyser på den som sålde skräpet till dig. Den bästa vitreferens som du kan få billigt är en vanlig dassrulle som inte är blekt, eller hushållspapper, likaledes oblekt. Om du ska göra vitbalansering på bilden av dina föremål, så plocka den neutrala färgen från locket på tandkrämstuben. I stort sett alla de andra vita tonerna ska vara något blåare i bilden när den är klar, och gråkortet du har innehåller ett svårdefinierat färgstick som kanske lutar mot lila.

Spotmätning gör man inte för Vitbalans, och om man ska mäta exponering med spot, måste man också bestämma var i tonskalan det mätta området ska hamna. Det betyder att om man mäter mot vitt, får man lägga till exponering för att det ska bli rätt, oftast ungefär två steg om man mäter mot det ljusaste vita som ska återges med teckning. Spotmätning bör man inte använda annat än om man känner till zonsystemet och kan arbeta efter det. Det är i stort sett omöjligt att se i motivet vilka toner som ska hamna i zon V, som är zonen som ljusmätaren teoretiskt ska vara kalibrerad för. De flesta mätare är dessutom kalibrerade i zon VI, så man måste känna till hur kamerans mätare är kalibrerad för att det alls ska vara någon mening att spotmäta.

#3

Det här lilla gråkortet köpte jag på Media Markt för 247 kr.

Jaså, en hushållsrulle som gråkort, det var ju billigt. Och inte spotmätning. Då ställer jag in ljusmätningen på evaluerande och så den inre stora ciklen kommer på hushållspappert så får vi se hur det blir.

Ljusmätningen är en historia för sig:

• Kameran kan inte veta om ditt motiv är övervägande ljust (eller mörkt), men ljusmätaren är inställd på att göra bilden "genomsnittligt" ljus. Det betyder att om man till exempel tar ett snöfält, så kommer kameran att göra det medelgrått, ungefär som ett gråkort.
  -
• Den här hyllan med saker och väggen bakom har en genomsnittlig ljushet som är ljusare än gråkortet. När man gör en mätning mot den, oavsett om den är spot, centrumvägd eller "evaluerande", kommer bilden att bli underexponerad om man inte kompenserar mot plus, eftersom kameran kommer att ge den "medelton", men den egentligen ska vara ljusare.

Därför måste du, för att få rätt exponering, välja en lagom stor kompensation mot plus, för att ge din bild en genomgående ljus ton. Kameran kan inte exponera rätt alldeles själv, den behöver din hjälp för att ge bilden precis lagom ljus ton.

Om man ska vara petig så är hushållspapperet så klart gjort av blekt massa, men jag säger "oblekt" för att ingen ska tro att sådant papper som har optiskt vitmedel går att använda. Papper med optiskt vitmedel funkar inte för vitbalansering. Det som funkar är det där billigaste papperet som inte ser alldeles vitt ut, utan snarare en lätt grå ton.

För att ställa in egen Vitbalans på Olympus verkar det vara en särskild regndans, inte samma som för Canon, men aningen tillkrånglad, om jag tolkar bruksanvisningen rätt.

Eftersom jag inte har en sådan kamera, bara bruksanvisningen, kan jag inte kolla om det finns möjlighet att mäta upp vitbalansen när man trycker på vitbalansknappen och väljer egen Vitbalans, eller om den bara kan ställa in den sista vitbalansen man har mätt.

Det logiska borde vara att man får ett erbjudande från menysystemet att mäta upp en ny egen Vitbalans när man väljer egen Vitbalans, det får du kolla om det går, genom att trycka en gång på WB (uppåtpilen), och sedan rulla till symbolen fyrkant mellan kilar. Om man kan mäta balansen när man trycker på OK så finns det nog en anvisning på skärmen.

One touch WB

För att kunna mäta upp en egen Vitbalans enkelt står det i bruksanvisningen att man ska ställa in Fn-knappen till "One touch WB", symbolen med fyrkant mellan kilar. När den är inställd så, håller man in Fn och trycker på avtrycket. Då kommer en skärm upp för att mäta den egna vitbalansen, och man riktar kameran mot vitreferensen och väljer Yes och trycker OK, så mäter kameran en egen Vitbalans.

Bruksanvisningen säger inte hur stor del av bilden som måste täckas av referensen, det är kanske hela sökarbilden, men det kan du säkert lista ut när du prövar dig fram till hur du kan ställa in den egna vitbalansen.

Nu har jag använt tolalettpappert till egen Vitbalans med evaluerande ljusmätning (ej spotmätning) och fokuserat så sökarens inre cirkel kommit på toalettpappert. Har även flyttat bak lamporna mer så det lyser mer på motivet eftersom den första bilden verkade underexponerad.

Nu tycker jag i stället det vekar lite överexponerat, så bara för det ska jag ta en bild till med media markts gråkort för egen Vitbalans men tagen i övrigt på samma sätt som den här bilden

Kameran kommer alltid att underexponera så länge som du inte kompenserar exponeringen mot plus. Jag gissar att du måste ställa in +1 ungefär, men det får du prova fram med hjälp av histogram och högdagervarning.

Kameran kan ju inte själv gissa sig till att ditt motiv är ljust. Det har inget med hur du sätter lamporna att göra, utan det är själva tonen i väggen bakom och hyllan. Hur starkt ljus du än lägger på kommer bilden inte att bli ljusare, så länge du inte kompenserar.

Exponeringskompensation är sättet som vi kan tala om för kameran att vi vill ha vår bild ljusare än "medelgrå" (eller mörkare). I det här fallet ska den bli ljusare.

Nu har jag tatt en exakt likadan bild som #7 men bara med den skillnaden att jag använt Media Markts gråkort för egen Vitbalans i stället för tolettpappert.

Enligt min syn (på den här skärmen) så är den här bilden ljusare än #1, tycker t.o.m den här bilden är lite överexponerad.

Aj aj, nu ser jag att jag har överexponerat den 1 steg, det var ett misstag. Det är lite svårt att hålla koll på inställningarna ibland. Ska ta en till då som inte är överexponerad

Samma som #9 men ej överexponerad. Nu ska jag ta en likadan till med toalettpappert för egen Vitbalans, men i övrigt på samma sätt som den här bilden för att vara säker på att det är samma inställningar på kameran, bara med den skillnaden att jag har använt gråkortet till vitbalansen på den här bilden och toalettpappert till vitbalansen på nästa bild

Samma som #10 men här har jag ställt in vitbalansen efter toalettpappert. Nu blev det rätt. Får nog hålla med om att det blev bättre att använda toalettpappert för vitbalansen än Media Markts gråkort för 249 kr. För de här grejorna står i en vit Billy-hylla. Och jag tycker färgen på hyllan stämmer bättre överrens med verkligheten på den här bilden än på #10

Men sen tycker jag vissa delar av bilden ser överexponerat ut, som t,ex det övre vänstra hörnet på tepaketen och batteriet. Det vore kanske bättre att använda svagare glödlampor?

Bilden är inte överexponerad. Vad är det som får dig att tro det?

För att den ljusa tonen i Billyhyllans ytor ska komma fram måste kameran ställas in till att göra bilden lite ljusare än "medelgrå", som ljusmätaren är justerad till.

När jag tittar på bilderna och försöker få fram en neutral ton, ser det ut som om det vita i hyllan inte är neutralt vitt, utan nerbrutet. Det är inte heller samma vita ton i bakstycket som i sidor och hyllplan. Jag antar att ättiksflaskans etikett har optiskt vitmedel, vilket gör att den ska få en aning blå ton, och att hatten på tandkrämstuben är nära neutralt vit. Färgerna jag uppfattar som bäst blir när jag provar hatten på tandkrämen eller hushållspapperet som referens för vitt.

Ljuset är väldigt mjukt, och eftersom hyllan också reflekterar, blir kontrasten låg, och man kan öka den i bildbehandlingen. Det fattas en bit innan histogrammet når höger kant, så det går att exponera en aning mer utan att fräta ur vita toner.

Du skriver överexponerat; jag misstänker att det är att du har ställt kompensation. Att ställa kompensation mot plus innebär inte att man överexponerar. Jag ser ofta att folk felaktigt kallar det att överexponera när kompensationen är ställd mot plus.

Kamerans ljusmätare visar inte rätt exponering alltid! Kamerans ljusmätare visar bara vad den är kalibrerad att visa. Kameran underexponerar när motivet är ljust. Om man tar en starkare lampa och lägger mer ljus på motivet kommer kameran i alla fall att underexponera om den inte är ställd att kompensera. Ett ljust motiv blir alltid underexponerat om man inte talar om för kameran att det är ett ljust motiv.

Det är inte mycket underexponerat, men du tycker att det är överexponerat. Därför tror jag att din skärm kanske inte är rätt inställd. Bilden kanske ser ljus ut på din skärm? Om man tittar på histogrammet, så finns det tomt utrymme åt höger, bortkastad data som kunde ha använts bättre. Jag vet inte precis hur mycket mer du kan exponera utan att fräta ur något som borde ha teckning, men det går att exponera mer, och jag gissar att det handlar om ungefär ett bländarsteg.

iso 400 och exponeringskompensationen på +1.

Har inte lyckats luska ut hur man ställer in egen Vitbalans på Olympus e-520.

I instruktionsboken står det:

1. Rikta kameran mot ett vitt papper. Placera pappret så det fyller sökaren. Se till att det inte finns några skuggor.

2. Hål knappen Fn nedtryckt och tryck samtidigt på avtryckaren. Fönstret för inställning av Vitbalans med en knapptryckning visas.

3. Välj yes och tryck på ok-knappen. Vitbalansen har registrerats. Den registrerade vitbalansen sparas i kameran som en förinställd Vitbalans. Datan raderas inte när kameran stängs av.

När jag trycker in Fn-knappen samtidigt som jag trycker ner avtryckaren så visas det inget fönster för förinställning av Vitbalans. Så hur man gör det får jag nog gå till en fotoaffär och få reda på

Innan man kan göra OneTouch måste man göra som jag skrev i #6, ställa knappen Fn till att öppna vitbalansinställningen. Annars kommer man inte till stället där man kan mäta. Det hänger alltså på hur knappen är programmerad, och det måste du först göra.

Olympus e-520:

I menyn har jag ställt in symbolen med fyrkant och 2 kilar, men det öppnas ändå inget fönster för förinställning av Vitbalans när jag trycker in Fn-knappen samtidigt som jag trycker ner avtryckaren.

Men jag ska gå till en fotoaffär med kameran och be någon att förklara hur man ska göra

Mycket enklare än att sitta och försöka få vitbalansen korrekt direkt vid fototillfället med gråkort, är att skita i den vid fototillfället och fotografera i RAW. Då kan man vid fotograferingen koncentrera sig mest på exponeringen, utsnittet och i det här fallet också arrangeringen av motivet, och lämna vitbalanseringen till efterbearbetningen.

Det underlättar att inte vara tvungen att tänka på precis allt vid fototillfället. Med ett enkelt bildbehandlingsprogram som t.ex. Lighroom fixar man vitbalansen på nolltid med att trycka på W på tangentbordet och sen klicka på t.ex. det vita tandkrämstubslocket. Sen kan man om man vill finjustera vitbalansen med de två reglagen i grundinställningar-fliken.

Speciellt om man ändå tänker redigera bilden lite efteråt (nästan alla bilder vinner på det!) så är det enkelt att vitbalansera i samband med efterbearbetningen, istället för att kämpa hårt med den vid själva fotograferingen. Varför göra nåt svårare än det behöver vara? Det är slutresultatet som räknas.

Det som du här kunde försöka tänka mer är att ställa upp motiven snyggt, fixa till en snygg bakgrund och försöka få objekten fotograferade i bra vinklar och koncentrera dig på ett objekt i taget. Snöa inte in på det tekniska, i slutändan har det nästan aldrig betydelse, det viktigaste är att göra bilden tilltalande och det tekniska är bara ett av många hjälpmedel för att göra en bild tilltalande.

Här är en bild tagen på iso 12800 (har boostat 1 steg ytterligare i lightroom), och i blandljus (takkrona med 5 lampor snett ovanför t.v., plus fönsterljus från vänster. Tekniskt är bilden inte alls bra, och skulle knappast duga i en reklam för Tissot, men jag tycker ändå den blev rätt snygg.

#16 Ja den ser ju ganska tilltalande ut den bilden. Vad kan man köpa Lightroom då, och hur lär man sig att hantera det programmet?

Jag fixar alltid vitbalansen efteråt i camera RAW. Endel tycker det är "fusk". Att man inte vet vad man gör då.. Bullshit säger jag. Det är som jazzbazz säger, slutresultatet som räknas. 

Föresten, iso 12800? Vad har du för kamera? Man ser ju knappt bruset.

#16 Jag fotar också nästan bara i RAW och sätter vitbalansen i LR efteråt.

MEN jag ser det ändå som värdefullt att läsa Inkanyezi förklaringar, det är inte fel att förstå grunderna och känna till hur kameran arbetar.

#17 LR kan du köpa på adobes hemsida. Tror man kan ladda hem gratis och prova en tid också.

Moderskeppet har en video om lightroom som finns att köpa.

Här finns en försmak där de beskriver hur man sätter vitbalansen.

http://www.moderskeppet.se/butik/exempel/lightroom-3-stall-in-vitbalansen-i-bilden/

#15 Du måste programmera knappen Fn till att ta fram vitbalansinställningen, annars funkar den inte till att göra det. Det är alltså inte menyn för Vitbalans, utan menyn för Fn-knappens funktion du måste in i först för att kunna få "One Touch WB"

#18 Jo ibland är det säkert bra med redigeringsprogram. Men kan man få bilderna bra bara med kamerans inställningar och man kan lära sig hur man gör, så lär nog det vara det bästa.

Bästa vet jag inte, men visst är det viktigt att man vet och förstår hur kameran fungerar. 

#17 - Lightroom finns att köpa i fotoaffärer, både "riktiga" och webbaffärer som cyberphoto. Kostar strax under 3000kr, men jag rekommenderar det om man har råd. Annars finns det program som rawtherapee som nästan gör jobbet lika bra. (Men bara nästan, själv tycker jag det är en himmelsvid skillnad mellan LR och RT i användarvänlighet). Det tar en liten stund att lära sig, men när man är väl inne i programmet och har lärt sig grunderna så är det ett helt fantastiskt program.

#19 - Absolut är det bra att kunna, all kunskap är av godo.

#21 - Problemet med att göra allt i kameran är att det är ett rysligt gissande när man ska välja bildprofil. Vissa motiv mår bra hög kontrast och färmättnad, andra ser bäst ut med helt andra inställningar. När man fotograferar i RAW och bildbehandlar kan man alltid ställa in allt som man vill ha det i råkonverteraren utan att lida av kvalitetsförlusten (eg. bara en förlust av data) som jpeg-komprimeringen för med sig.

Att tänka på exponering, utsnitt, skärpedjup och fokusering med mera är en fullt tillräckligt stor utmaning för min hjärna, så allt som jag kan göra i lugn och ro i efterbearbetningen lämnar jag också dithän mer än gärna.

Jag tycker inte det är någon nackdel att känna till hur man ställer egen WB även om det är lätt fixat i efterhand. Många redigerar WB i efterhand, även jag om det behövs, men det finns tillfällen då det inte blir optimalt i redigeringsprogrammen om man inte har någon referenspunkt att luta sig mot.

Att du ove555 vill lära dig grunderna och hur det praktiskt fungerar är bra!

Har ett antal frågor om de här histogrammen.

1. R, G och B är väll färgerna, och det histogrammet som är under är väll ljusstyrkan?

2. Hur ska dessa histogram se ut om bilden är rätt fotograferad?

3. Och hur ska man gå till väga för att få dessa histogram rätt innan man tar bilden?

Hittade inställningen för vitbalansen (med en knapptryckning) nu på Olympus e-520, kommer inte ihåg riktigt hur jag gjorde, men jag hade hjälp av en film som jag hittade på youtube

http://www.youtube.com/watch?v=jIwFJMJJFaE

Här har jag använt oblekt toalettpapper till vitbalansen.

Olympus e-520, iso inställt på auto

Det går inte att se histogrammet innan bilden är tagen. Man kan bara se efteråt om man exponerade rätt, så för ett sånt här stillastående motiv är det inte något större problem; man tar helt enkelt om bilden när man provar sig fram till rätt exponering.

När man har lite erfarenhet av hur det blir, kan man ofta gissa rätt fortare. Då vet man att ett sånt här genomgående ljust motiv kräver ungefär ett stegs kompensation mot plus för att bli rätt exponerat så att bilden blir så ljus som den ska vara, och om man lär sig zonsystemet och spotmäter, så vet man hur mycket kompensation mot plus man måste ha när man mäter den ljusaste tonen som ska registreras utan klippning.

Det finns egentligen inte något "rätt" histogram, histogrammen bara är. Men det som jag har nämnt här är hur man bäst utnyttjar omfånget i sensorn genom att se till att histogrammet når ut till högra hörnet utan att nå någon höjd ute i kanten. Det är vad som kallas att "exponera åt höger", och det betyder att de allra ljusaste tonerna i bilden når upp till det högsta som sensorn kan registrera, men inte "rinner över" i urfrätt vitt.

Histogrammet är bara en statistisk bild av hur pixlarna fördelas i bilden, och det är inte gjort efter rådata, utan det visar fördelningen i en jpeg, så som kameran är inställd. Det finns alltså lite grann mer i en råfil än histogrammet visar, och det kan man utnyttja när man spar RAW.

Det vita histogrammet längst ner är den samlade bilden av de tre andra när man lägger ihop dem. Det histogrammet visar mycket riktigt hur ljusheten fördelas statistiskt. På de tre färgerna kan man se vilken kanal som går till klippning om man har ett histogram som går upp en liten bit i den högra kanten. Den upplysningen är bra när man har ett motiv med mättade färger, och man kan då bestämma hur mycket man ska låta den färgen komma upp ute i kanten när man väljer att exponera lite mindre. Om man spar i RAW kan man då, genom att välja lite mindre mättnad, slippa att färgen klipper och få teckning också där, med lite högre dynamiskt omfång i bilden, så att skuggpartierna inte behöver bli lika mörka som om man minskar exponeringen ännu mer för att slippa att det klipper i en jpeg.

Så länge man arbetar med jpeg väljer man i stället att minska exponeringen mer för att få god teckning genom att ingen färgkanal klipper, och då godtar man att skuggorna blir djupa.

Och så kommer jag till bilden i #26 som du tog sist med Olympus och Vitbalans från hushållspapper. Den är mycket mörk, jag uppskattar det till ungefär två steg underexponering när jag tittar på bilden, och här har jag öppnat den i RAW Therapee, och histogrammet bekräftar att bilden är underexponerad.

Histogrammet ligger längst upp till vänster, och alla tre färgerna visas samtidigt. Man ser att det slutar långt innan det når höger kant, det kommer bara lite mer än halvvägs. För att göra bilden ljusare, kan man ändra tonkurvan som visas till höger.

Här har jag dragit i tonkurvan för att tänja ut histogrammet, vilket ökar kontrasten. Jag har gjort två saker med kurvan. Dels tog jag högst upp till höger och drog från hörnet mot vänster, och sedan lyfte jag lite grann så att kurvan blev krum, genom att sätta ett handtag på mitten och lyfta där. Att krumma kurvan ökar ISO lite grann. Man ser på histogrammet uppe till vänster att det nu täcker hela skalan, men att det når lite grann höjd till vänster; det saknas alltså teckning i de mörkaste delarna av bilden. och man kan vänta sig posterisering och brus där.

Jag har inte ändrat vitbalansen här. Färgerna i den här bilden är mycket bättre än i någon av de andra, och man ser ganska tydligt att hyllans baksida har en mindre gulaktig vit ton än hyllplan och sidor. Helt perfekt kanske det inte är, men resultatet skulle troligen ha blivit bättre om bilden hade varit rätt exponerad. Det skulle kanske också bli lite bättre om man utgick från råfilen. Kurvorna som har tillämpats i kameran när den tog fram en jpeg gör att det inte går att ändra ljushet och kontrast så här mycket utan att färgerna förskjuts en aning. Här kan man ändå ganska tydligt se att solstickegrabben har en blåare ton än strålarna från solen på tändsticksasken, och att ättiksflaskans etikett har optiskt vitmedel och därför är lite blåare än neutralt vit. Tandkrämstubens hatt är nästan neutral.

Kontrasten är högre än den skulle bli med rätt exponering; jag sänkte den lite genom att krumma kurvan, men det går inte att plocka fram mer toner i det mörka. Eftersom bilden är underexponerad blir den ganska brusig. Ändringarna som jag har gjort höjer ISO ungefär två steg, så om kameran stod på 200 blev det 800. Det går inte att se vilket ISO kameran har använt, eftersom Exif saknas.

#27  "och om man lär sig zonsystemet och spotmäter, så vet man hur mycket kompensation mot plus man måste ha när man mäter den ljusaste tonen som ska registreras utan klippning"

1.Vad är zonsystemet för något och vilka är de viktigaste sakerna i zonsystemet man bör lära sig?

2.Vad är klippning för något, och vilken är den ljusaste tonen i den här bilden (#26) som ska registreras utan klippning?

"det som jag har nämnt här är hur man bäst utnyttjar omfånget i sensorn genom att se till att histogrammet når ut till högra hörnet utan att nå någon höjd ute i kanten. Det är vad som kallas att "exponera åt höger", och det betyder att de allra ljusaste tonerna i bilden når upp till det högsta som sensorn kan registrera, men inte "rinner över" i urfrätt vitt. "

3. Vad pratar vi om för höjd ute i högra kanten, ska det bara vara någon millimeter högt ute i den högra kanten då för att det inte ska rinna över till utfrätt vitt?

"På de tre färgerna kan man se vilken kanal som går till klippning om man har ett histogram som går upp en liten bit i den högra kanten.

4. Kanal, Menar du att R, G och B är 3 kanaler. Hur högt får ett histogram gå upp i den högra kanten utan att gå till klippning?

5. Och om R, G och B blir rätt blir det vita histogrammet där under automatiskt rätt då också?

5b. Och om inte histogrammet når fram till den högra kanten är väll bilden underexponerad, och då måste man väll ljuskompensera med plus (+)?

"Det vita histogrammet längst ner är den samlade bilden av de tre andra när man lägger ihop dem. Det histogrammet visar mycket riktigt hur ljusheten fördelas statistiskt. På de tre färgerna kan man se vilken kanal som går till klippning om man har ett histogram som går upp en liten bit i den högra kanten. Den upplysningen är bra när man har ett motiv med mättade färger, och man kan då bestämma hur mcket man ska låta den färgen komma upp ute i kanten när man väljer att exponera lite mindre.

6, Exponera mindre då menar du väll att man ljuskompenserar med minus (-)?

7. Om t.ex mörkblå är en av de mättade färgerna, vilket av histogrammen ser man mörkblå på då, och vill man då ha mörkblå mindre mättad så exponerar man alltså mindre (med ljuskompensationen på minus) ?

"Om man spar i RAW kan man då, genom att välja lite mindre mättnad, slippa att färgen klipper och få teckning också där, med lite högre dynamiskt omfång i bilden, så att skuggpartierna inte behöver bli lika mörka som om man minskar exponeringen ännu mer för att slippa att det klipper i en jpeg.

Så länge man arbetar med jpeg väljer man i stället att minska exponeringen mer för att få god teckning genom att ingen färgkanal klipper, och då godtar man att skuggorna blir djupa"

8. Fördelen att spara i RAW är alltså då att man får ett större dynamiskt omfång (ej så mörka skuggor) när man kompenserar med minus?

#28 RAW Therapee. Vad jag förstår så är det i det programmet du har ändrat bilden så den har blivit bättre. Vad får man tag i det programmet?

#30 En sökning på Google efter RAW Therapee ger följande
resultat:

http://rawtherapee.com/downloads

#27 Oj, det var många frågor på en gång, men jag ska göra ett försök att beta av dem. Dina frågor är kursiverade och svaren kommer i stycket efter:

1. _Vad är zonsystemet för något och vilka är de viktigaste sakerna i zonsystemet man bör lära sig?
   -
   _Zonsystemet är ett sätt att hantera det fotografiska mediets tonomfång, där man delar in sitt presentationsmedium i zoner, och där man mäter motivets ljushet och bestämmer i vilka zoner olika delar av motivet ska hamna. Det finns inga viktigaste saker där, man måste lära sig alltihop för att det ska vara meningsfullt.

2. _Vad är klippning för något, och vilken är den ljusaste tonen i den här bilden (#26) som ska registreras utan klippning?
   -
   _Klippning, i det digitala mediet, betyder att man har tagit in så mycket ljus att sensorn inte förmår registrera det. Det finns en absolut gräns för hur mycket ljus sensorn kan registrera, och om man får in mer ljus, klipps det abrupt vid den gränsen.
   I den här bilden kan det vara hatten på tandkrämstuben som är ljusast. När man arbetar med zonsystemet provar man med spotmätaren. När man använder digitalkamera chimpar man med högdagervarning för att se om och var det klipper.

3. _Vad pratar vi om för höjd ute i högra kanten, ska det bara vara någon millimeter högt ute i den högra kanten då för att det inte ska rinna över till utfrätt vitt?
   -
   _Det handlar om ingen höjd alls när vi arbetar med jpeg-bild. Om det så går upp bara en tiondels millimeter så är det för mycket. Histogrammet får inte alls gå upp ute i höger kant, om vi inte tillåter att det ska finnas partier som är urfrätt vita. Ofta betyder det att histogrammet ska sluta med en liten spets strax intill det nedre högra hörnet, och ibland kan det se ut som om det slutar strax före men nära intill högerkanten.

4. _Kanal, Menar du att R, G och B är 3 kanaler. Hur högt får ett histogram gå upp i den högra kanten utan att gå till klippning?
   -
   _Ja, vi kallar dem kanaler, färgkanaler: röd, grön och blå. Om någon av dem går upp det allra minsta lilla ute i höger kant, så har den klippt.

5. Och om R, G och B blir rätt blir det vita histogrammet där under automatiskt rätt då också?
   -
   Ja, det vita histogrammet är summan av de tre färgerna.
   Men bara en av de tre färgerna behöver sluta längst ute i höger hörn; de andra två får sluta tidigare.
   -
   _-    5b. Och om inte histogrammet når fram till den högra kanten är väll bilden underexponerad, och då måste man väll ljuskompensera med plus (+)?
   -
   _Det kan vara svårt att se i histogrammet om det finns partier som är mycket små som man inte vill fräta ur, så man kan inte slaviskt följa ett sådant antagande, men i princip stämmer det. Om det finns ett tomt område till höger om histogramkurvan, kan man kompensera med plus för att få histogrammet att nå det högra hörnet.

6. "Det vita histogrammet längst ner är den samlade bilden av de tre andra när man lägger ihop dem. Det histogrammet visar mycket riktigt hur ljusheten fördelas statistiskt. På de tre färgerna kan man se vilken kanal som går till klippning om man har ett histogram som går upp en liten bit i den högra kanten. **Den upplysningen är bra när man har ett motiv med mättade färger, och man kan då bestämma hur mcket man ska låta den färgen komma upp ute i kanten när man väljer att exponera lite mindre.”
   **_Exponera mindre då menar du väl att man ljuskompenserar med minus (-)?
   -
   _Inte nödvändigtvis. Om vi redan har kompenserat med plus, kanske det handlar om att exponera med lite mindre plus.

7. _Om t.ex mörkblå är en av de mättade färgerna, vilket av histogrammen ser man mörkblå på då, och vill man då ha mörkblå mindre mättad så exponerar man alltså mindre (med ljuskompensationen på minus) ?
   -
   _Färgen blir inte mindre mättad av att man exponerar mindre. Den blir mindre exponerad, ingenting annat. Mörkblå mättad betyder att färgen helt saknar grön och röd, och den ligger långt till vänster i histogrammet. Den mättade mörkblå är ett parti till vänster där det är tomt i de röda och gröna histogrammen, men finns data i det blå. Klippning i mättat blå handlar om en ljus blå ton som saknar data i de två andra kanalerna.

8. "Om man spar i RAW kan man då, genom att välja lite mindre mättnad, slippa att färgen klipper och få teckning också där, med lite högre dynamiskt omfång i bilden, så att skuggpartierna inte behöver bli lika mörka som om man minskar exponeringen ännu mer för att slippa att det klipper i en jpeg.
   Så länge man arbetar med jpeg väljer man i stället att minska exponeringen mer för att få god teckning genom att ingen färgkanal klipper, och då godtar man att skuggorna blir djupa"
   _Fördelen att spara i RAW är alltså då att man får ett större dynamiskt omfång (ej så mörka skuggor) när man kompenserar med minus?
   -
   _Frasen ”lite mindre mättnad” i citatet gäller efterbehandlingen, omvandlingen från RAW till bild. En färg som klipper i jpeg kanske inte klipper i RAW, eftersom överskottet i RAW är vad vi använder för att justera färgbalans och tonkurvor. RAW har lite större dynamiskt omfång än en jpeg ur kameran, så en av fördelarna är att man har något större omfång. Det kan man ibland utnyttja när förhållandena är knepiga, exempelvis vid mättad färg som klipper, om man inte vill strypa ljusintaget för mycket, så att man kan få lite mer teckning i skuggorna.

#28

Raw Therapee. Vad jag förstår så är det i det programmet du har ändrat bilden så den har blivit bättre. Vad får man tag i det programmet?

RAW Therapee hämtar du på deras websida: http://rawtherapee.com/downloads eller från någon annan sajt som speglar den. Du kan googla efter den så hittar du kanske fler nerladdningsställen. Det är viktigt att du tar rätt version för ditt operativsystem, och jag tror inte att den finns med svenska menyer.

Jag misstänker att det bästa programmet för dig kan vara ett betalprogram, kanske Lightroom, som man köper från Adobe. Lightroom är mycket lättare att lära sig och innehåller troligen allt som du behöver för din bildbehandling. Det är ett mycket bättre program än Windows Photo Gallery, och det kan användas för att importera bilderna från kameror och minneskort också. Men det är inte gratis. Lightroom hanterar både bildfiler och RAW.

LR just nu 30% rabatt till 8 januari, dvs kan köpas för 2012 SEK

http://www.adobe.com/se/products/photoshoplightroom/?promoid=BPCHV

Jag funderar på att kanke i stället börja att fotografera manuellt. För lär man sig då hur man ska ställa in kameran medelst anteckningar så undrar jag om det inte är bättre än att låta automatiken göra det. För jag märker både här och vid andra typer av fotografering att med automatik blir det sällan automatiskt rätt tagna bilder.

Man kan ju prova ett tag och se hur det går och ställa in kameran på M-läge i stället när man fotograferar.

Kan man även ställa in manuell Vitbalans om man vill prova att fotografera manuellt, och finns det några bra hjälpmedel som t,ex exponeringstabeller?

Javisst kan du ställa manuell Vitbalans när du tar med manuella inställningar. Det går nästan alltid att ställa manuell Vitbalans. Det är bara i scenlägen och Auto som kameran själv bestämmer vitbalansen. I lägena PASM kan man ställa den själv.

Jag tycker att det är enklare att använda kamerans automatik när jag tar föremål inomhus i konstljus. Det är precis samma sak man gör, men lite enklare. Om man tar manuellt, mäter man ljuset först, och sedan kompenserar man för motivets ljushet genom att öka eller minska slutartiden eller bländaren för att få det ljusare eller mörkare efter hur det ska gestaltas. När man tar med automatik gör man detsamma, men mycket enklare, eftersom man bara ställer in kompensation för motivets ljushet. Ett ljust motiv ska ha plus, ett mörkt ska ha minus.

Anteckningar om vilken exponering man hade funkar inte, om man inte ställer upp ljuset precis likadant som när man antecknade. Det är rätt meningslöst med anteckningar om ljuset kan vara mycket annorlunda mellan olika tillfällen. Det funkar bra att använda "Sunny 16" ute och ta manuellt utan ljusmätare, men i konstljus måste man oftast mäta ljuset. Då är det enklare att låta kameran sköta det mesta av inställningarna så att man bara behöver ställa in Vitbalans och kompensation.

När jag fotograferar föremål inomhus i konstljus använder jag nästan alltid läget A och ställer bländaren som jag vill ha den för skärpedjupet och låter tiden bli vad den blir. Om bilden blir för mörk, tar jag en till med kompensation mot plus, och om den blir för ljus tar jag om med minus. Läget A är det som fungerar bäst, eftersom kameran alltid kan hitta en slutartid som ger rätt exponering utan att ISO behöver ändras. Man kan alltid ta med lägsta ISO och bländare som man väljer själv, eftersom kameran kan ta med lång tid om det behövs.

Nu har jag börjat på att göra en fotoövning med en bouncer efter Inkanyezis uppfinning.  Så här ser den här ut på kameran

Och så här blev det utan och med ovanstående bouncer. Fotograferat med kameran på stativ

Utan och med hemmagjord bouncher. Nu med zoomen inställd på 35 mm, kameran lägre och längre från motivet, så här har jag fått mer spridning på ljuset. Och både exponering och blixtkompensation på +-0. AV, iso 1600, bl 5,6, Vitbalans AWB

Lightroom. Måste man ladda ner det från nätet om man ska ha det? Det finns väl affärer där man kan köpa det?

Finns på cyberphoto. Men jag rekommenderar ändå att ladda ner en 30 dagars testlicens på det innan du besluter dig för att köpa det.

Lightroom finns att köpa på skiva, men den finns inte överallt. Välsorterade fotoaffärer eller mjukvaruhandlare kan ha den eller ta hem den, och du kan skicka efter den. Om du köper via Adobes butik, så skickar de den till dig.

Fast cyberphoto tar 3250:- för den jämfört med adobe.se  som tar 2012:- fram till 8 januariför den eller Dustin som tar 1990:-

Men håller med om att det bästa är att ladda hem en demoversion och testa först. Oavsett om man sen vill ha den på dvd eller inte.

#40, 41, 42

Ok, tack för det. Då lutar det nog mot att jag provar en månad gratis om priset fortfarande ligger runt 2000 kr efter en månad

Vart priset tar vägen efter 8 januari är det nog bara Adobe som vet.

Jag gör en kommentar till här för #37 och #38.

De här bilderna visar ganska tydligt det jag nämnde innan om färgen på ljuset. När man belyser dels med glödljus, dels med blixt, får man blandljus som är omöjligt att vitbalansera. Det som blir belyst av blixten kommer att få en blåaktig ton och det som är belyst av glödljus får en gulrödaktig ton.

Om man justerar så att lampljuset uppfattas som mer neutralt, så blir det som blixten har belyst blåare, och om man justerar till varmare ton för att få bort det blåaktiga, så kommer det som är belyst av lampan att gå ännu mer mot rödgult. Det går så klart med en massa pyssel att separera de olika delarna av bilden med olika lagermasker och behandla dem olika, men det är ett evighetsjobb och mycket svårt att få bra.

Det krävs också lite eftertanke när man kompenserar för att välja hur mycket man ska exponera. Om blixten bara ska fylla i skuggorna vill man fortfarande uppfatta dem som skuggor, och därför ska blixten inte ha full styrka; blixtkompenseringen ska alltså vara minus jämfört med kompenseringen för motivets ljushet. Samtidigt kräver det genomgående ljusa motivet att man kompenserar med plus för att man ska få rätt ljushet över bilden.

Om man kompenserar ett steg plus för ljusheten och ställer blixtkompensation på ett steg minus, så har man två steg svagare inställning för blixten än för allmänljuset, och det är ungefär vad som behövs för att skuggorna ska få lagom mycket ljus från blixten. Då blir inte färgsticket lika iögonenfallande som om man kompenserar mindre, men ändå är det bättre om man dessutom filtrerar blixten till samma färg som lampljuset.

Diffusersatsen med tre olika, där en är "orange" kan vara en lösning, den som kostar 199 kronor.

Prova gärna att sänka kraften på blixten till ca -1.0 och ha lite lägre slutar tid på ca 1/40 - 1/60 och bländaren på ca f5,6 eller mer om du vill och där efter kompensera med ISOt. Då behöver du inte gå upp i ISO 1600 utan kanske 500-600.

http://www.aigalleri.se

Mvh Amel

Har testat med folie framför blixten och fotograferat i olika rum. Men jag är inte riktigt nöjd med resultatet, för det blir gärna så att ungefär övre halvan av bilden blir överexponerad och ungefär undre halvan underexponerad. Och då har jag fotograferat i mörka rum som varit lätt upplysta med vanlig innerbelysning som t,ex bord och golvlampor.

#46 "Prova gärna att sänka kraften på blixten till ca -1.0 och ha lite lägre slutar tid på ca 1/40 - 1/60 och bländaren på ca f5,6 eller mer om du vill och där efter kompensera med ISOt. Då behöver du inte gå upp i ISO 1600 utan kanske 500-600"

Ska det vara med eller utan folie framför blixten då?

Du menar väl att jag ska ställa in kameran manuellt då, i M-läge?

Har testat lite nu med kameran i M-läge och utan folie framför blixten. Men ett problem jag märkte av här var när jag fotograferade i ett rum där det hänger ett oljetryck på väggen nästan mittemot där jag fotograferade, det blev som en spegel för blixten, så därför ser man nästan inte vad motivet på den tavlan föreställer. Men annars tycker jag det blev ganska bra.

Ställde in kamera och objektiv så här:

M-läge, bl 6,3, blixtkompensation - 1, iso 500, Vitbalans glödlampa.

Och i och med att jag ställde kameran i M-läge med dem inställningarna så ställde sig exponeringskompensationen på nästan - 3.

Men nu lyser dagsljuset in i rummen genon fönsterna, då är det nog lite enklare att fotografera med blixt, (för att få hyfsade bilder) än om det varit mörkt ute

#48 "jag är inte riktigt nöjd med resultatet, för det blir gärna så att ungefär övre halvan av bilden blir överexponerad och ungefär undre halvan underexponerad."

Jag gör en gissning här.

Du har en extern blixt, och den går att ställa i olika vinklar uppåt. I bruksanvisningen finns en bild där blixten visas delvis riktad uppåt och framåt, för att schematiskt visa hur den ska kunna studsas i taket.

Den bilden är fel, fel, fel. Man ska aldrig rikta blixten snett uppåt och framåt, för då blir resultatet precis det som du beskriver. Den övre delen av bilden blir belyst med direkt ljus från blixten, och den undre delen av bilden blir underexponerad, eftersom det delvis lyfta blixthuvudet skymmer åt det hållet.

Snett uppåt är en riktning som fungerar när du riktar blixten bakåt, så att ljuset som studsar kommer från en stor yta snett bakom dig. Det ger ett fint mjukt ljus med riktning från någonstans snett uppifrån, vilket brukar uppfattas som mest tilltalande. Om man vill studsa ljuset i taket ska blixten riktas allra minst rakt uppåt, för att man ska undvika den sorgliga svarta underdelen av bilden. Man kan också ställa blixthuvudet rakt åt sidan eller snett bakåt genom att vrida det, och i läget åt sidan kan man rikta det snett uppåt, för att få ett snett ljusinfall mot motivet.

Men snett uppåt ska aldrig riktas framåt.

"Men snett uppåt ska aldrig riktas framåt."

Instämmer helt!

Förresten, med tanke på inställningarna som nämndes i #49: När man fotograferar med blixt så lönar det sig att ställa vitbalansen på blixt, såtillvida du inte har nåt färgfilter på blixthuvudet. Med Vitbalans "glödlampa" och blixt utan färgfilter blir allting blått annars.

#50 Jag håller på att lära mig mer om blixtfotografering nu då jag gärna vill kunna detta inför ett fotouppdrag. Men stämmer det att man aldrig ska rikta den snett uppåt? Har läst att om man använder bouncer ska den riktas 45º uppåt.

Exeplet från #48 tog jag med den inbyggda blixten med alminiumfolie framför blixten. Men när det gäller min externa blixt 430 EXII så tycker jag den har en brist, det går att rikta den uppåt, framåt och åt sidorna, men det verkar däremot inte gå att rikta den bakåt

Blixten ska gå att vrida i 270° vilket jag antar betyder 180° åt ena hållet och 90° åt andra. Då kan du alltså vrida runt den 180° och sedan tilta ner blixthuvudet (eller tvärtom). Du kan inte tilta det bakåt utan att först vrida på hela blixthuvudet.

Du var snabb där. Upptäckte nu (har inte använt blixten så mycket) att man kan vrida den bakåt när man vrider den åt vänster

#52 - Blixt med bouncer är lite skilt. Bouncern diffuserar då ljuset så en ganska liten mängd ljus går rakt framåt. Då stör det mindre att blixten är riktad framåt. Men i övrigt tycker jag man får bättre resultat om man vrider om blixten så att inget ljus från blixten träffar motivet utan att först ha studsat via väggar/tak och på det viset mjukats upp.

Problem uppstår ändå förstås om det inte finns något tak eller några väggar att studsa blixten i, eller man inte kan rigga upp en reflexskärm att studsa blixten i. Då måste man rikta blixten framåt. Men i såna fall så hjälper inte bouncern heller på andra vis än att en mindre del av blixtljuset går rakt fram och träffar motivet. Man kan alltså lika bra dra ner på blixtens effekt istället för att montera bouncern. Med bouncern, som i sig också äter lite effekt i och med att den inte släpper igenom 100% av ljuset, så går alltså en stor del av blixtens effekt förlorad i och med att en så liten del av ljuset når motivet. Ytan på bouncern är inte större än blixthuvudet och det är den ytan som avgör hur mjukt ljus man får när ljuset inte studsas via nån större yta. Bouncern har alltså ingen större effekt på mjukheten då blixten riktas framåt och inte studsas via nåt.

Vill man utomhus undvika att blixtens ljus träffar marken när man kör blixten framåt så kan man rikta upp blixthuvudet i 45° eller mer samt eventuellt zooma in blixthuvudet lite för att undvika tappa effekt på grund av att man sprider ljuset för mycket. Ibland behöver man den sista effekten, t.ex. om man fotograferar utomhus i motljus och använder upplättningsblixt. Man kan behöva blända ner en hel del för att få ner slutartiden på kanske 1/250s eller vad nu minsta synktiden (med bibehållen maxeffekt hos blixten) är, och det i sin tur gör att blixten måste slå med högre effekt.

Sen så kan det vara att man tycker det är bekvämare med bouncer (borde dock kallas diffusor) än att fippla med blixteffekten. Men inomhus är det bättre att rikta blixten åt vilket annat håll som helst om man inte har bouncer på, och det ger ett bättre resultat tycker jag.

#55 - Det är lugnt. Ibland är det lätt att fråga saker för snabbt och kommer på svaret direkt efter själv.

Jag tycker aldrig det blir bra med blixt, avskyr egentligen blixtbilder, men ibland måste man ändå ta till den. Tycker det alltid blir för hårt ljus. Riktar jag den i taket blir det väldigt tråkigt ljus och skuggor. Har nyss skaffat en bouncer och det blev stor skillnad och ett mycket mer sofistikerat och mjukt ljus. Det lilla jag nu hunnit prova så tycker jag det blivit bäst resultat om jag riktat den 45º uppåt. Har inte provat utomhus i motljus ännu.

#57 Som jag skrev i mitt förra inlägg, när man studsar ljuset i taket ska blixten inte riktas snett uppåt framåt, av skälet att man då får underexponering nertill där blixtreflektorn skär av ljuset. Bara i fallet som JazzBass nämner, när man vill lätta utomhus utan att låta ljuset träffa marken nära kameran, kan man rikta upp blixthuvudet för att få lättningsljuset där man vill ha det.

Men det är en konst att ta med blixt, och de vridbara blixthuvudena gör det lättare, genom att man kan rikta ljuskäglan vart man vill. Grundprincipen är att man ska hitta en lämplig vinkel som man vill att ljuset ska komma ifrån. När man riktar den rakt upp i taket får man samma effekt som molntäckt himmel eller en taklampa.

Om man i stället vrider blixthuvudet rakt åt sidan och sedan vinklar upp den 45°. så får man ljuset att komma från någonstans snett uppifrån i stället för rakt uppifrån, och då ser det ofta bättre ut. Om man riktar blixten bakåt, så att det studsar i väggen bakom, får man ljus framifrån och slipper tvättbjörnsögonen som brukar bli när ljuset kommer från taket.

För att det här ska fungera bra behöver man en kraftig blixt, och ofta måste man ställa upp ISO rätt mycket för att ljuset ska räcka, men resultatet blir oftast trevligare än när man blixtrar rakt på.

Färgade väggar kan vålla en del problem, men inte värre än att man kan lösa det med att spara RAW och ställa vitbalansen efteråt. Om man har Canon är faktiskt deras annars kontraintuitiva sätt att ställa vitbalansen en fördel, eftersom man kan göra det lika bra med blixt som med det naturliga ljuset. Jag tror att det går med Nikon också, dvs att ta en referensbild och sedan ställa Vitbalans efter den, men på många kameror går det inte att göra. Plus i kanten för Canon där alltså, det som jag inte gillar med deras sätt att ställa Vitbalans är alltså en klar fördel när man använder blixt studsad mot färgade tapeter.

#58 Ja du, det är verkligen en konst att få till det bra med blixt! Vi får se om jag lyckas eller om tålamodet tryter igen. Har försökt många gånger men ger alltid upp. Jag har sällan användning för blixt, men jag vill gärna (och måste) lära mig. Med bouncern tycker jag det är lättare att få fint ljus.

Här är ett exempel på en bild tagen på en krog på ett par bekanta som hade en paus från spelandet på scenen. Riktade blixten snett uppåt och rakt åt höger, det var ordentligt högt till tak men det fanns en vägg (dock med mycket fönster) strax bredvid mig som jag utnyttjade. f/4, 1/30s, iso 800, 35mm f/2 objektiv på en Nikon D90. Blixten var i TTL-läge.

För övrigt så har jag läst att Nikon och Canon lär fungera på lite olika sätt när man kör blixten i TTL-läge. Nu minns jag inte på exakt vilket sätt, men om jag nu minns rätt så kompenserar Nikons blixtar för hur man har riktat blixten medan Canons inte gör det, vilket kan göra det svårare att att få till rätt blixtstyrka då man har blixten riktat åt annat håll än framåt men kan ge andra fördelar istället… Det kan vara värt att forska lite i dess skillnader.

#60 Det är ett bra ljus på den bilden, men ändå inte. Den (tror jag) återger inte det rätta ljuset som jag tror är mycket varmare och svagare. Rätta mig om jag har fel för jag vet ju inte något om förhållandena i den lokalen. Nu gillar ju jag mest bilder utan blixt så jag är egentligen inte rätt person att utala mig om bilden.

Det är just detta att man inte kan få till lagom ljus utan att det blir för ljust med blixt. Eller rättare sagt, det går säkert, bara det att just jag inte kan!

När det gäller info om min blixt, Canon speedlite 580 EX II så har jag tyvärr inte hittat så mycket matnyttigt.

Vad är rätt exponeringsreferans vid olika fotograferingar?

Använde min Olympus e-520 med toalettpapper som exponeringsreferans till det här bildexperimentet.

T,ex möbler och prydnadsaker i rummet verkade då få ganska rätt färg. Men när jag sen provade att fota mobiltelefonens display med toalettpappert som exponeringsreferans då blev den blå (i stället för sin rätta gråa färg).

Men när jag sen använde mobiltelefonens egen gråa display som exponeringsreferans då blev det bra.

Och när man fotograferar utomhus är det då alltid bäst att använda kamerans egna vitbalansinställningar, som t,ex molnet när det är mulet och solen när det är soligt, eller kan man även då använda någon annan exponeringsreferans för att få färger att stämma bättre överrens med verkligheten?

Hej igen Ove.

Just det som du beskriver här är ju att du har olika ljuskällor. Telefonens skärm har en egen ljuskälla. Den är belyst bakifrån, troligen med lysdioder, som inte har särskilt jämn färgkurva. Men det går så klart att få telefonens ljus att återges som nära vitt i en bild genom att vitbalansera. Hushållspapperet kan användas som referens för påfallande ljus, men när det är en ljuskälla man fotograferar, så är det ju den ljuskällans ljus som avgör hur färgen blir.

Så det är inget konstigt alls om din skärm blir blå i en bild där du har vitbalanserat efter någonting helt annat. Det visar bara skillnaden mellan ljuskällan som du vitbalanserade för och ljuskällan bakom skärmens LCD.

En liten varning också. Man kan inte helt lita på det där med toapapper eller hushålls. Jag har vid ett tillfålle haft ett som faktiskt hade färg. Det var gulaktigt, och det märktes inte förrän jag kollade hur vitbalansen blev. Också ganska små avvikelser från neutral reflektion kan ge ganska stora fel på vitbalansen.

Det säkraste kortet när det gäller Vitbalans lär vara ett som heter WhiBal.

Om ove555 är intresserad av att lära sig blixtfotografering kan det vara intressant att även titta på färgtemperaturer, ni har nämt det lite grann då det blev olika ljus från antingen glödlampor el dagsljus.

Mer info på wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rgtemperatur

Nu har jag även fått reda på hur man kan se en fotograferad bild direkt efteråt på dataskärmen. Fick lite upplysning av bgtommyalm hur jag skulle göra.

Så här gjorde jag: (se bif bild):

Om kameran har diektvisning (Live View) kan man också se sökarbilden på datorn, men den dateras inte upp särskilt fort och den får låg Upplösning, men det är praktiskt om man tar "time lapse" eiller vid produktfotografering. Man kan då köra kameran direkt från datorn utan att behöva titta i sökaren. Det funkar vid studiofotografering när kameran sitter på stativ, och för vissa saker, som om man ska fokusstacka, gör det att man inte behöver rubba kameran mellan tagningarna. För att få tillgång till fler funktioner hos kameran behöver man också ett insticksprogram till kamerans firmware som heter Magic Lantern.

Vill göra en liten korrigering från #65

För att kunna välja Camera Settings/Remote Shooting (bild 3) så måste nog usb-kabeln vara kopplad mellan Kameran och datorn

En fråga om extern blixt som slavblixt.

Undrar om jag kan använda min externa blixt 430EX II som slavblixt när jag fotograferar med Canon EOS 60D på samma sätt som jag använder studioblixtarna, dvs att tända C430 EX II med 60D:S inbyggda blixt eller med blixtsändaren på 60D?

Tänkte det kunde vara ganska smidigt att ha C430 EX II med sig som slavblixt när man fotograferar utomhus

Din blixt kommer inte att fråga efter om du är inne eller ute. Skillnaden att använda en dedicerad blixt som C 430 EX är dels att den kan mäta och dosera ut ljus automatiskt och att man inte har någon möjlighet att se hur det blir förrän man chimpar bilden i kameran.

Läs igenom bruksanvisningarna för kamera och blixt och prova de olika inställningarna.

Det är faktiskt inte alltid det fungerar så bra (med canon 60D) att använda vc-papper som referans till vitbalansen. Satt här nu och skulle ta en provbild på en gulbeige duk som ligger på ett bord i skenet från en golvlampa med vc-papper som referans till vitbalansen.

det visade sig att på bilden blev färgen på duken ljus och urblekt. och stämde alltså inte alls överrens med dukens verkliga färg i skenet från golvlampan.

En orsak till att det blev så skulle jag iofs kunna tänka mej, kunde bero på att kameran överexponerade i och med att det var ganska mörkt i rummet för övrigt.

Så om jag provar att underexponera kanske dukens färg på bilden stämmer bättre överrens med dukens verkliga färg?

Provade med 1 stegs underexponering nu, det blev en liten aning bättre men duken på bilden blev fortfarande ljusare och blekare än vad den är i verkligheten.

Om du exponerar rätt, så kommer dukens ljushet i bilden att stämma ganska bra med ljusheten som du uppfattar när du ser den. Histogrammet i kameran kan vara en hjälp att få fram rätt exponering, men exponering är ju lite knepigt, så du får öva och öva, för att se vilket resultat du får, exempelvis när du spotmäter mot en yta och kompenserar. Jag skulle vid spotmätning på en duk som är nästan vit lägga kompensation på fem tredjedels steg plus. Men det beror på kameran om det stämmer. Det kan bli ett annat värde för dig.

Toalettpapper är ju inte deklarerat spektrumneutralt, och ibland är det inte tillräckligt nära neutralt. Det är helt enkelt inte alldeles pålitligt. Men tidigare har vi ju sett att det i alla fall ger bättre resultat än det där DigiGrey som du köpte. Sedan är det också så att om du använder glödlampa eller en lågenergilampa med glödlampsfärg (827), så blir ju färgtonen man ser lite varmare, och om man vitbalanserar neutralt kommer man kanske att uppleva färgen för kall, blåaktig. Väldigt ofta måste man dra lite i reglagen vid råkonverteringen för att få fram rätt känsla i bilden. Neutralt är kanske bra, men om man vill ha karaktär av lampljus ska det inte vara neutralt, utan det ska dra lite åt rödgult. Det får man fram genom att öka K i vitbalansen när man konverterar. Ungefär 200 K mer än det man har mätt upp brukar ge känslan av att det är belyst med glödlampa.

Om du vill ha en certifierad neutralgrå, så är WhiBal den enda jag vet som är helt neutral Man får lägga ut omkring fyrahundra för ett WhiBal-kort, och det finns hos Goecker i Köpenhamn. Jag tog en bild av lite olika grå och vita nyanser, som man kan leka med i bildbehandlingen för att se hur färgerna ändrar sig beroende på vilken man väljer som referens. Den enda neutrala referensen som finns med i bilden är WhiBal nyckelringskort. Strax bortom ligger min plastskiva som jag har använt ibland, och som är klippt ur en frysburk. Sedan två sorters papper från skrivaren och så en bit toalettpapper som har ovanligt mycket färg. Datorn och de småsakerna ligger på sidoplåten från en datorlåda, som jag brukar använda som bakgrund ibland. Vitbalansen när jag tog bilden är tagen efter taket i rummet och belysningen är min golvlampa som lyser upp i taket. Om man öppnar bilden i en råfilshanterare, till exempel RawTherapee, så kan man genom att klicka för egen Vitbalans i de olika grå och vita ytorna se att histogrammen växlar beroende på vilken yta man siktar på.

#71 Jag gjorde så nu att jag ställde vitbalansen efter vc-pappert, sen gick jag in i menyn SKIFT VARIATI, och ställde in på A9. Då fick jag dukens färg på bilden att stämma bättre överrens med dukens verkliga färg i skenet från glödlampan (12800 iso)

Ska ta inomhusbilder i morgon (är bjuden på ett julbord) med Canon eos 5D Mark II + den externa blixten Speedlite 430 EX II.

Undrar hur jag ska ställa in kameran och blixten för att få ett bra resultat?

Det finns kanske några standardinställningar som är att föredra vid den typen av fotografering?

Ska nog prova att fota utan blixt i stället. Har provat här lite att fota i svagt lampljus med isot på 6400, då hamnar slutartiden ungefär på 1/10 med bländare 5,6, och det bör väll räcka om man har bildstabilisatorn på.