Det finns flera trådar om RAW/Jpg. Leta lite i forumet så hittar du de trådarna. Det är alltid bäst att leta först innan man frågar, chansen att ngn annan redan avhandlat det är ganska stor.

Kort svar dock:

RAW-filen (motsvarigt till gamla kamerors negativfilm) innehåller en massa information om bilden, hur den är tagen, tid, bländare osv. Den måste bearbetas (framkallas om så vill) får att kunna visas och Windowsfoto klarar definitvt inte av den, som du märkt.

JPG är en ur kameran redan behandlad bild, som dessutom är komprimerad (jämför filstorleken på en jpg och RAW så ser du) för att ta mindre plats.

Att de ser olika ut beror på att olika program hanterar olika kamerors raw-filer på olika vis. Visst är det skönt m standarder? :)

Om du vill kunna se bilderna också från dina RAW-filer, kan de installera programmet som du fick med kameran. Då kommer dina råfiler att öppnas där. Det finns också andra program som du kan använda för att se bilderna som finns i råfilerna. Faststone är ett ganska bra fritt program, som kan användas både för att framkalla råfilerna och hålla ordning på dem. Andra program är exempelvis UFRaw, som kan samarbeta med Gimp, och RAW Therapee, som också kan skicka bilden vidare till Gimp.

Men Windows klarar som sagt inte att visa bilderna direkt. Det krävs ett program.

Tack så mycket. Men vad menar du för program mamn fick med kameran??

Menar du den där skivan ?? :)

Jäpp, det ska ha kommit en skiva tillsammans med kameran, och på skivan ska det finnas program både för Windows och Mac.

Det bör påpekas att RAW (eller råformat, hos nikon med ändelsen .NEF) inte automatiskt ger bättre bilder. Tvärtom så kan det ge sämre bilder, åtminstone tills man lärt sig bildbehandla själv. Orsaken till att råfiler är det som de flesta seriösa fotografer använder är att de vill ha full kontroll över framkallningen av sina bilder till färdiga bilder.

Att fota i jpeg är lite som att fotografera med film, skicka bilderna på framkallning och få en bunt färdiga bilder hemskickade, medan att fotografera i råformat är som att framkalla bilderna själv hemma, och få full kontroll över slutresultatet. Visserligen kan man förstås bildbehandla jpeg-bilder också, men möjligheterna är större med råfilerna, eftersom de innehåller enormt mycket mer information. Faktiskt avsevärt mer än skillnaden i filstorlek kan ge sken av.

Alltid när en bild tas, på vilken digitalkamera som helst, skapas en råfil i kameran som den sedan enligt vissa algoritmer konverterar till en jpeg-bild (om man fotograferar i jpeg alltså). När rådatan använts för att skapa jpeg-bilden slänger kameran bort all "onödig" information om bilden för att minimera filstorleken och maximera minneskapaciteten, eftersom kameran anser bilden vara färdig.

Konverterar man en råfil i något annat än kameranmärkets egna råkonvertrar (för nikon t.ex. gratisprogrammet ViewNX) kommer bilden aldrig att se likadan ut som den gjorde på kameraskärmen. Så om man gillar hur bilderna ser ut direkt ur kameran som jpeg-bilder och inte kan bildbehandla (eller har intresse att lära sig) gör man bäst i att fota i jpeg. En jpeg är (oftast) tänkt att vara en färdig bild, det är däremot inte en råfil.

Raw/Jpeg, never ending story. Många nybörjare läser att man måste fota i RAW för att bilderna ska bli bra, det är inte sant! Visst tål en råfil tuffare behandling än en Jpeg, tveklöst. Men om man inte är så bra på bildbehandling kan man nog lita på att ingenjörerna som programmerat konverteringen i kameran gör det bättre. Sedan kan man fråga sig när så tuff behandling av bilden behövs? Är det när man misslyckats totalt kanske man ska börja med att förstå grunderna i fotografering.

Att "seriösa fotografer" inte använder Jpeg är inte heller sant. Anledningen är flera. Tid är en faktor, de sportfotografer jag träffar använder uteslutande Jpeg för att snabbt kunna skicka dem till redaktionen.

I helt kontrollerad studiomiljö finns heller ingen anledning att plåta RAW. Då måste bilden gå igenom två olika program - Råkonvertering och sedan Photoshop eftersom de flesta som lever på foto vet att tid är pengar och det mesta ändå går genom PS pga av profilpåläggning, retusch, friläggningar etc.

Det viktigaste är nog slutanvändningen av bilden. Tidningfotograferna vet att deras bilder ändå kommer se ut som skit (kvalitetsmässigt, inte motivmässigt) och all möda man lägger på att få bilden perfekt i skärmen ändå är meningslöst. Samma sak med hemmautskrifter och små webbilder. Allt som hamnar på papper använder cmyk, oavsett vad man skickar till skrivaren eller tryckeriet och cmyk har en mycket snävare färgrymd än RGB. Det är en naturlag som inte går att förändra.

Till sist, det har gått att redigera Tiff, jpeg och en massa andra format i mer än 35 år och det går fortfarande.

Det finns tillfällen när RAW är klart överlägset jpeg, men det förutsätter självklart att man också vet vad man håller på med och kan utnyttja den lilla extra fördel som den råa filen kan ge i just de situationerna.

Skillnaden kan ses som hårfin. Råfilen har hos de flesta kamerorna lite mer än ett steg högre dynamik än en färdigbehandlad bild ur kamerans jpeg-konverterare. När man har någon av de nyare kamerorna med betydligt bättre sensor är det utrymmet ännu större.

Men skillnaden ger sig tydligt tillkänna när man har en mättad färg som slår över och tappar teckning genom att en färgkanal har nått mättnad. På bilden kanske det inte ser ut att vara överexponerat, och högdagervarningen blinkar inte, men histogrammet avslöjar att en eller två kanaler har slagit i taket och inte kan visa några nyanser alls över en stor del av bilden.

För de flesta amatörer och hemmaknäppare händer det här när motiven är blommor, och det händer nästan jämt när vi tar bilder på blommor. En röd ros eller en vallmo, rhododendron eller clematis, alla mister de finare nyanserna där färgerna är som djupast. För yrkesmän som jobbar i studio händer det faktiskt också, hur kontrollerad miljö man än har när det gäller belysning. Ett rött klädesplagg med mättad färg, eller lila. Risken är stor att man når mättnad i en eller två färgkanaler. Det finns bara en väg att lösa problemet, och problemet är mindre när man har råfilen, eftersom den innehåller mer data, högre dynamik, där jpeg-filens kanal klippte. Ibland kan det handla om mer än ett bländarsteg, men med de lite äldre sensorerna är det något mindre.

Och när man ska slutbehandla bilden är det skillnaden mellan en bild utan nyanser i mättade färger och en med nyanser också där det bara är en färg. Det finns ingen annan väg än att minska exponeringen tills man får teckning i de mättade ljusaste tonerna i färgen som klipper, vilket betyder att allt annat kommer att dras ner, så att man kanske i stället förlorar toner i de mörkare partierna och då särskilt i färgen som är komplementär till den som klippte. När man har råfilen har man mer data i båda ändarna av histogrammet och kan själv fatta beslutet om vilka delar av tonomfånget som kan tillåtas ha lite mindre kontrast, eller om man vill tonseparera för att få god teckning i hela bilden.

Bilden på minirosen är ett ganska bra exempel på att man också med jpeg kan få god teckning i de röda kronbladen; precis samma gäller vallmo och rhododendron, där den senare klipper i både röd och blå kanal. Minskar man exponeringen, så får man fram teckning, och om man gör det i jpeg, som här, så tappar man teckning i skuggorna och i det gröna, som blir murrigt och mörkt och även brusigt. Bruset får man också när man jobbar från RAW, men murrigheten kan man ta bort och få öppnare toner i grönt och mer teckning i skuggorna.

Rosen är exponerad hela två steg mindre än vad kamerans ljusmätare visade, och en exponering utan kompensation gjorde den "platt" i rundningen över kronbladen. Den är tagen i jpeg, och tyvärr har jag inte någon i RAW för att visa den lilla skillnad som man kan få. Men just i den här ändå ganska vanliga situationen, har man ungefär ett steg mer med den kameran när man jobbar från RAW, och det skulle kunna ge bättre teckning i de mörka delarna av bilden.

Ja, jag kan ju inte påstå att jag är en mäster fotograf eller redigeare efter som att jag endast fotat "på rikitigt" och med systemkamera i 1år. Jag jobbar inte heller i ett mästerprogram då jag använder Photofilter gratis versonen.

Det enda jag gör när jag redigear mina bilder är att ändra kontrast och sådant.

Men tack så hemskt mycket för hjälpen allihopa men tror fortfarande jag håller mig till JPEG ett tag till tills jag lärt mig redigera på "allvar".

Men alla era tips har varit till stor hjälp!

Jag har också funderat över RAW .. Min son sparar i det och jag ahr inte begripit riktigt, men jag förstår bättre nu. Han har photoshop och jag kör gratisversionen Photodirect som fanns med i en fototidning, digitalfoto tror jag. Den funkar jättebra att ändra i det programmet med mina begränsade kunskaper. Så jag gör som ovan.. Håller mig till Jpeg, tack för bra svar! Nikon D3200

Lite på kul men ett trevligt sätt att förklara Jpeg och RAW.

http://www.youtube.com/watch?v=rYcMVhaJZAU&feature=g-user-u

På min X100 fotograferar jag i bägge formaten. JPG laddas upp till server direkt via Eye-fi-kort medan jag sparar rawfilen för framtida putsning.

#2 Tackar o bockar för tipset! Äntligen ett program som accepterar mina RAW-filer :) (förutom att öppna en o en i PS..)