Dpi har egentligen ingenting alls med bilden att göra. Dpi är ett mått för hur hög Upplösning en bild har när den är utskriven i ett visst format.

Storleken på en bild räknas i pixlar, och när man ska skriva ut den så beror det på hur stor den ska bli, hur många dpi den får, punkter per tum. Antalet pixlar i bilden ändras inte vid redigering om du inte väljer att förstora eller förminska bilden. Om ditt program anger ett annat dpi-tal, så beror det på att det är beräknat för en annan utskriftsstorlek. Antagligen kan du välja utskriftsstorlek och antal punkter per tum när du ska göra en utskrift, men så länge du inte skriver ut, så har DPI ingen som helst betydelse.

Helt rätt svar ovan. Tänkte bara bidra med om du skriver ut en bild i en viss fysisk storlek, så kan du enkelt räkna ut vad den har för Upplösning i dpi (hellre: ppi, pixlar per tum). T.ex. om du har en bild som har storleken 4000x3000 pixlar (bildpunkter i bredd samt höjd) och skriver ut bilden så den blir 30cm (12 tum) bred har bilden upplösningen:

4000 pixlar / 12 tum = 4000/12 pixlar per tum = 333 ppi

Sen finns det visserligen program som möjliggör omskalning av bilderna vid utskrift för att få ett exakt ppi-värde. Det gör t.ex. Lightrooms utskriftsmodul, som även kan lägga på en utskriftsskärpa om man så önskar. En sån skärpning är beroende av upplösningen på utskriften, så det är en bra funktion att kunna göra så här istället för att låta ppi-värdet bli vad det blir.

Tack för bra svar. :)

Anledningen var att t.ex Fuji kräver 300 dpi för framkallning. Men det kanske ionte heller då spelar så stor roll.

Men flera frågor dyker ju upp så klart.

Färgrymd (heter det så?)
Då krävs från Fuji (igen) RGB och inte AdobeRGB.
Från början hade jag kameran inställd på AdobeRGB, men då jag vill göra förstoringar på redigerade bilder så ändrade jag till sRGB… men vet inte vad jag får i slutändan.
Hur ställer jag in Elemnts rätt för att kunna framkalla och kanske trycka vykort?

Iag borde nog gå en kurs i bildredigering för det är mycket att lära sig. :)

AdobeRGB är en större färgrymd och ska ge något bättre färger för tryck, men sRGB duger ofta bra och är standard för bilder som ska visas på datorskärmar, huvudsakligen på nätet.

Om fuji kräver 300dpi för framkallning betyder det bara att bilden måste innehålla tillräckligt med pixlar. Så beroende på hur stor bilden är i pixlar räcker den till olika stora bilder. Har bilden 3000 pixlar på långsidan kan den vara max 10 tum stor i tryck i 300dpi. (3000 pixlar / 300 pixlar per tum = 10 tum). Är bilderna lite för små kan utan större problem man interpolera upp dem (förstora dem) för att komma upp till upplösningskravet.

Du kan fråga Fuji hur många DPI som deras printer använder. Som sagts ovan så har en bild ett visst antal pixlar. Det anges som PPI. DPI är dom små punkter (dots) som utskrivaren gör med bläcket på pappret. Ju mer DPI som utskrivaren kan göra ju bättre blir utskriften.

En bra skrivare har minst 1200 DPI vilket gör att för varje pixel vid 300 PPI så gör den 4st dots (DPI).

Så om Fuji frågar om 300 DPI och att deras utskrivare gör 1200DPI så skulle det räcka med att din bild har 75 PPI.

När jag får frågan från reklambyråer och tidningar om jag kan förse dom med bilder på 300 DPI så frågar jag hur många DPI som deras utskrivare använder. Den följande diskussionen kan bli rätt kul.

DPI är något som vi använt vid utskrifter under en lång tid. När dom digitala kamerorna kom så var det många som förväxlade PPI med DPI.

"Som sagts ovan så har en bild ett visst antal pixlar. Det anges som PPI."

Nej, bildens pixelstorlek anges som t.ex. 4200x3800, i rena pixlar. PPI är pixels per inch.

DPI är precis det du säger, antalet bläckprickar som printern producerar, men kanske onödigt att ta upp då det har väldigt lite med PPI (mycket viktigare) att göra.

"Så om Fuji frågar om 300 DPI och att deras utskrivare gör 1200DPI så skulle det räcka med att din bild har 75 PPI."

????? Nu är du nog ute och seglar. Printerns dpi behöver man inte överhuvudtaget blanda in i ekvationen och har inget med PPI att göra.

Edit: Gjorde några förtydliganden.

Om man vill röra till det lite till, så är det faktiskt än mer komplicerat, eftersom prickarna per tum, DPI, inte är identiska med pixlar, medan däremot pixels per inch, PPI räknar just pixlar.

Punkterna är de enskilda färgpunkterna, och det går minst tre på en pixel, men gärna fler, eftersom pixeln är uttryckt i en färg som är en blandning av tre färger, medan punkterna var och en har bara en färg av tre, även om pixeln på en bildskärm är tre färgpunkter. Men vi behöver inte alls bekymra oss om hur skrivaren eller tryckpressen arbetar, utan våra bilder nar alltid ett visst antal pixlar på bredden och ett visst antal på höjden, och vårt redigeringsprogram ändrar inte på den saken om vi inte särskilt ber om det.

Så vi kan gott glömma DPI och låta våra bilder ha det format de har.

När vi publicerar på webben, som exempelvis här på Foto i Fokus, så är det pixlar det handlar om, och en sån här textspalt rymmer ungefär fyrahundra pixlar på bredden. Bildskärmar kan sen ha lite olika Upplösning, och om man vill att en bild ska kunna visas i sin helhet på en skärm kan det vara bra att hålla sig till något mått som går in på en bildskärm. Jag brukar ställa in min skärm till att visa 1600x1200 pixlar, men många har mindre och några få har större skärmar, som har annan Upplösning. Få skärmar kan visa mer än ungefär två megapixel.

#6 Eftersom labbet frågade om DPI, försökte jag förklara hur printföretagen tänker. Du har kanske inte förstått varför dom använder DPI och hur det hänger ihop.

DPI är något som användes innan digitalkamerorna blev populära inom printindustrin. På riktigt stora bilder så kan du se dom individuella punkterna. Många av dessa företag använder fortfarande DPI som mått på Upplösning även om det blir fel när det gäller digitala bilder. Så vad Fuji frågar om är faktiskt DPI och inte PPI.

Hoppas du har förstått nu och jag är hemskt ledsen att jag försökte förklara varför företagen frågar efter DPI. Naturligtvis så kan man glömma DPI men jag trodde i min enfaldhet att det kunde vara interesant för andra att få veta varför.

#7 Naturligtvis kan vi glömma DPI om vi inte skriver ut själva. Då kan det vara bra att veta hur det fungerar. En utskrivare kan ställas in på olika DPI vilket kan göra en stor skillnad när man skriver ut. Att ha 4 DPI per pixel istället för 1 DPI gör en viss skillnad. Det optimala när man skriver ut ett foto är ungefär 1440 DPI. Mer än det ger faktiskt ett sämre resultat vilket är något att tänka på när en modern Epson kan skriva ut i mycket högre DPI.

På en Epson utskrivare så blir en utskrift bra om orginalbilden har en PPI av minst 240 vilket kan vara bra att veta. Skillnaden mellan 240 och 300 PPI syns knappast om det inte fotot är "high key". Precis som du säger så skall skrivaren blanda rätt färg genom att använda 4-7 färger och om vi tänker på att en pixel på en skärm kan ha upp till 256 olika nyanser av en färg så förstår man hur viktigt DPI är.

#8 - Jag tycker fortfarande du är ute och diskuterar relativt irrelevanta saker, tyvärr. Det råder en total begreppsförvirring mellan ppi och dpi, och väldigt ofta används felaktigt dpi när man menar ppi. Finns ingen konsekvens alls. Som fotograf är det viktigast att först ha koll på ppi; att man förstår sambandet mellan bildens antal pixlar och den fysiska storleken på en färdig bild. Printerns dpi är inte lika viktigt att veta, och labben brukar ju inte heller säga vad deras printrar levererar för dpi, vilket borde berätta något om hur viktigt det är. De vill att bilderna ska innehålla tillräckligt med pixlar för att räcka till en viss Upplösning i ppi.

Du använder konstig terminologi när du säger t.ex. det här: "Att ha 4 DPI per pixel istället för 1 DPI gör en viss skillnad."

Det betyder: Att ha 4 bildpunkter per tum per pixel istället för 1 bildpunkt per tum (per pixel) gör en viss skillnad". Det förstår inte jag. Du borde tala om bildpunkter och inte dpi, då blir det begripligt. "Att ha 4 bildpunkter per pixel istället för 1 bildpunkt per pixel gör en viss skillnad." Men det är fortfarande relativt onödig information. Som fotograf kan man glömma printerns dpi helt och koncentrera sig på ppi istället.

---

När man ska skriva ut en digital bild behöver man vara medveten om sambandet mellan följande tre saker:

- Bildens storlek i pixlar (t.ex. 4200x2800 pixlar)
- Utskriftens storlek (t.ex. 8x12 tum)
- Önskad Upplösning (t.ex. 240ppi, pixlar per tum)

Man kan bara bestämma två av dessa, den tredje blir vad den blir. Har bilden ett visst antal pixlar och man vill ha en viss storlek, blir ppi vad det blir. Har bilden ett visst antal pixlar och man vill ha en viss Upplösning, blir den fysiska storleken på utskriften vad den blir. Vill man bestämma både utskriftens storlek och önskad Upplösning, då får man ändra på bildens storlek genom att förstora eller förminska den.

Vidare behöver man ha en viss insikt i vad det realistiska behovet av pixlar och Upplösning är. Våra kameror levererar ju inte direkt oändligt antal pixlar. Utskriftens storlek påverkar betraktningsavståndet vilket påverkar kravet på Upplösning, vilket också papprets/mediets ytbeskaffenhet gör. Högglansigt papper kräver avsevärt högre Upplösning än t.ex. canvastyg, där t.o.m. 100ppi kan räcka utmärkt. Ju större bild, desto lägre är upplösningskravet.

Hoppas det här klargör en del. Jag skriver ut en hel del själv (har en epson stylus photo R1900 pigmentbläckskrivare för storlekar upp till A3+) så jag är inte helt oinsatt i det här heller.

#9 Låt oss lägga ner det här. Min bakgrund kommer från tryckindustrin och jag inser att det var fel att försöka diskutera detta.

Men för att förklara vad jag menade med 4 per pixel så är det om du har en utgångsbild med 300 PPI och skriver ut den med en skrivare som är satt på 1200 DPI så får du 4 punkter med bläck per pixel. Hoppas du kan förstå det nu. Jag vet inte vad du menar med bildpunkt men det kanske är "dot" du menar.

Om du nu skriver ut själv och inte tycker att DPI är viktigt så inser jag att du kanske är ganska ny på tryck och skrivare så det är bättre att vi lämnar det.

Intressanta och bra svar här och jag behöver nog läsa på flera gånger för att det ska klarna i huvet.

Men det står faktiskt att ppi i elements… inte dpi.

Man lär så länge man lever och det är bra. :)

#10 - "Men för att förklara vad jag menade med 4 per pixel så är det om du har en utgångsbild med 300 PPI och skriver ut den med en skrivare som är satt på 1200 DPI så får du 4 punkter med bläck per pixel. Hoppas du kan förstå det nu. Jag vet inte vad du menar med bildpunkt men det kanske är "dot" du menar."

Om man bortser från att utgångsbilden får sitt ppi efter att man valt slutlig fysisk storlek så förstår jag det du säger, inga problem. Printern skriver så gott som alltid ut fler bildpunkter (dots) per pixel än 1, men jag anser fortfarande att det är sekundär information. Det viktigaste är att det finns tillräckligt med pixlar i bilden för att ge den kvalitet i PPI man önskar.

"Om du nu skriver ut själv och inte tycker att DPI är viktigt så inser jag att du kanske är ganska ny på tryck och skrivare så det är bättre att vi lämnar det."

Det kanske är lika bra. Jag tycker inte dpi är speciellt viktigt alls, vilket däremot ppi är för utskriftens kvalitet. Alla skrivare idag levererar tillräcklig högt dpi för att ge bra bildkvalitet då bildfilens antal pixlar är tillräckligt högt för att ge bästa möjliga kvalitet.

Här är en bra noggann utredning om Upplösning och bildkvalitet, på svenska: http://erro.se/artiklar/Bildstorlek/

#11

Och i och med att det står PPI, Pixels Per Inch, så har ett längdmått kommit in, och då handlar det om en utskriftsstorlek, men som JazzBass skriver har det ingen betydelse, eftersom det blir vad det blir med det antal pixlar som bilden har.

Det är bara när man minskar eller ökar storleken på bilden (i pixlar) som upplösningen ändras, och bildbehandlingsprogrammen gör aldrig självmant några såna ändringar. Så din bild, om du har laddat en bild på 4600 x 3072 pixlar, så kommer den fortfarande att vara 4600 x 3072 efter att du har redigerat, helt oavsett vad det står för mått i PPI, eftersom PPI avgörs av den slutliga, utskrivna, bildens storlek i tum, och medan bilden ligger kvar i datorn och spars på ett minne, så har den inget fysiskt längdmått åt något håll. Den är bara definierad i pixlar, samma antal som när du började.

Och även om tryckeriet vill ha ett visst minimimått på bilden, så är det ingenting som vi kan göra något åt. På tryckeriet, eller på labbet som skriver ut bilden, finns program som interpolerar, så att måtten som bilden har stämmer med skrivarens Upplösning. Om det är färre pixlar än optimalt, så blir det lite lägre kvalité, och om det är väldigt få, blir bilden pixlig. Men en bild i full Upplösning från en modern kamera kan skrivas ut i vilken storlek som helst.

#13 Tack!

Tack alla … så klart. :)