Läs "Konsten att ta vinnande bilder" av Göran Segeholm. Den ger väldigt bra svar på vad bra bilder är. Nåt enkelt svar finns dock inte, om inte är "det beror på" duger som svar. Boken är en verklig ögonöppnare, rekommenderas varmt för alla fotointresserade.

Håller med dig till 100% i frågan i slutet av ditt inlägg. Självklart är det man själv som avgör vilka bilder man tycker är bra. Och man behöver inte tycka om en bild fastän andra lyfter den till skyarna heller. Det är man själv som avgör vad man tycker om en bild, inte andra.

man måste helt enkelt ha kundskapen, verktygen att avgöra om en bild är bra eller inte INNAN man kan säga något om hur bra/dålig en bild är.

Det där är nästan en dum fråga, eftersom alla tycker olika! Vissa kan tycka en bild med mycket färg är intressant andra svartvitt, mörka bilder m.m.
Sedan om du lägger in en bild här och väljer att ha kritik på den då får man ta den kritik man får, men det är iallafall de du tycker om bilden som betyder något, det är i första hand du som ska tycka om dina bilder!

Så själv tycker jag inte det finns något "hur man tar intressanta foton" eftersom alla tycker olika, varje bild är unik på sitt sätt

#2 Du menar alltså  då att om 100 personer tittar på en bild och om 99 av dem som tittar tycker bilden är bra, och om bara en av dem har dem kunskaperna och tycker bilden är dålig, så har alla dem 99 (som tycker bilden är bra) fel?

Om du går på rent fototekniska saker så tror jag du kan ha rätt, men det finns ju mer än det fototekniska som attraherar vad folk tycker om en bild och folk tycker ju olika om saker och ting.

Så säga att det bara är vissa med viss kunskap som kan avgöra om alla bilder är bra eller dåliga, det tror jag inte på

#4 självklart är det så. Inget är bara svart eller vitt.

Men en svensson som tycker en bild är "fin" eller "snygg" tycker säkert det men hade personen som tagit bilden haft mer kunskap hade den säkert kunna tagit på ett bättre/intressantare sätt och då hade denna svensson förhoppningsvis tyckt om bilden ännu mer. Om du förstår vad jag menar.

Det är väl ingen som ska tala om för dig vad du skall tycka.

Men det är svårt att definera vad som är en bra bild. Om jag tycker att bilden är bra så är den bra, om jag tycker den är bra men andra tycker den är dålig så kan den vara bra i alla fall. Tycker precis alla att den är dålig så är den nog dålig.

Men sedan fungerar människan i många hänseenden rätt lika (även om tycket kan variera). Är bilden för högsmal och man placerar den stående så kommer nog dom flesta tycka att bilden "kan ramla ikull" (kanske till och med omedvetet?). Det kanske då är bättre att beskära den lite för att den skall stå stabilt utan att vicka ikull?

Sedan har du det där med det gyllene snittet, visst kan man göra jättebra bilder utan att placera motivet där men jag tror att dom flesta upplever att det känns bra när motivet är placerat i det gyllene snittet.

För många år sedan läste jag en bok som hette "hur mäter man vackert".

Boken gör ett försök att presentera en vetenskaplig kvalitativ metod för detta. Boken riktar inte in sig på bilder specifikt utan är en mer allmän metod där även bilder kan vara ett objekt

Har glömt det mesta och kan väl inte direkt rekomendera boken, men den var inte ointressant om man vill angripa det från en vetenskaplig synvinkel

ove555, smaken är ju olika, och det tycker jag är bra. Om du tycker att en bild som du har gjort är bra, och av hundra människor nittionio inte tycker att den är något särskilt, medan kanske den hundrade tycker att den är rentav dålig, så tycker ju du fortfarande att den är bra, och för dig är ju det avgörande, det enda som räknas.

Jag tar inte bilder för att andra ska tycka om dem, utan jag tar faktiskt bilder mest för mig själv, och jag har min egen idé om hur jag vill ha mina bilder. De flesta av bilderna som jag har lagt in på den här sajten tycker jag är bra, men det är en del av dem som är rätt mediokra, även om de tekniskt är helt godtagbara; det gäller främst produktfotografier. Bilderna på ormar som jag har lagt in på senare tid tycker jag väldigt mycket om, och några av dem har stora tekniska brister, men de har ändå en plats, eftersom de är en del av upplevelsen bakom bilderna.

Jag fick en del kommentarer på den första serien, och de tyder på att det finns fler som gillar bilderna och historien kring dem. Jag är inte heller färdig med ormarna, jag går dit nästan varje dag, och jag tar ofta några bilder till eller en liten videosnutt. Jag är väldigt spänd på att se de nya snokarna komma ut ikring augusti och september, när de är så små att de definitivt inte kan få i sig några större fiskar.

Men jag har hela tiden mina egna idéer om vad jag vill fånga, vad jag tycker är intressant, och om andra tycker så också, så är det väl bra, men det är min upplevelse som bilderna vilar på, och när jag tittar på dem minns jag väntan bland alla myggen, när jag fick vänta kanske en timme innan någonting "intressant" hände. Om sedan bilden med den lilla fisken i munnen på snoken är intressant för andra, det bekymrar mig inte. Den är intressant för mig.

Och visst har tekniken en viss del i det hela. En bild som har ett välbalanserat tonomfång och som är komponerad så att den fångar blicken och leder den till sin centrala punkt, den kan kanske ses som bättre än en som får ögat att fladdra över hela bildytan och leta efter någonting att fästa blicken på. Men tekniken är inte huvudsaken, utan det är mer en kombination av bildsinnet och att fånga just det som är intressant. Bildsinnet ger kompositionen, medan händelsen, eller det speciella föremålet i bilden, är det som gör den intressant. Och för mig är åtminstone just nu upplevelsen i naturen en av de centrala bitarna i mitt fotograferande. Faktiskt har jag många gånger låtit bli att fotografera och mer koncentrerat mig på att uppleva närheten till djuren som jag tycker är mycket intressanta.

Nu har jag inte läst svaren i tråden - men jag säger så här, att en bild är bra som tilltalar mig och 'förmedlar en känsla'.

En bild kan vara tekniskt perfekt men ändå inte ge mig någon känsla/reaktion och då är det inte en bra bild - för mig! Jag måste alltså "gilla" (att gilla något är att känna något) den på något sätt.

Här på Foto har jag tänkt mig att bli inspirerad av andras bilder och kreativitet och förhoppningsvis lära mig något om den tekniska biten (som jag inte har nå't större hum om alls). Ju mer jag förstår av kameran, desto bättre förutsättningar bör jag ha att kunna ta bilder som jag själv gillar…

Ah… bara lite impulsiva reaktioner på ditt inlägg #0… :)

Smaken är som baken, stor och delad.

En sak som är svår och jobbig att lära sig, är att även om man ibland tycker att ens egna bilder är bra, så kanske de inte är det. Det gamla uttrycker "Kill your darlings" funkar alltid. Men det är jättesvårt att vara hårt kritisk mot sig själv. Att sålla bort dåliga bilder och så.

Ibland kan det hjälpa med att man ger en bild lite tid att mogna, och då kanske man ändrar sitt eget intryck av den.

Men i slutändan är det ju alltid subjektivt. Men det finns vissa kriterier som man kan utgå ifrån, t ex komposition, ljus och mörker, suddighet/skärpa osv. Om en bild uppfyller de tekniska kriterierna är den bra på så vis, men kanske inte tilltalar dig personligen.

På ett sånt här ställe blir det nog tyvärr gärna att man bedömmer en bild även efter vilken som tatt den och inte bara efter bilden. Så om man vill ha en opartisk fototävling skulle det nog bli mer rättvist om man inte visste vilka som tatt bilderna, det skulle man i stället kunna få reda på när röstningen är klar, och då tror jag även att utmaningen skulle bli både intressantare och roligare, än vad den är nu

För mig handlar det inte om att vinna eller försvinna. För mig rör det sig om att det är roligt. Samtidigt får jag kritik - jag får alltså veta lite om hur min bild (dålig eller bra) uppfattas av andra ögon.

Utmaningarna här är för mig enbart just utmanande och inspirerande. Är man tävlingsmänniska och vill delta i 'seriösa mästerskap', hellre än att ha kul, så kanske andra tävlingar lämpar sig bättre…? Jag är ingen bra fotograf, men jag dristar mig till att kasta mig in i utmaningarna i alla fall… För jag lär mig på dem.

Kanske har jag uppfattat tävlingarna och utmaningarna här helt fel… vem vet, men då är jag lyckligt ovetandes om den saken… 

#12 Nu skojar du!  Nästan vart och vart annat inlägg så känner du dig utpekad på något sätt, Snälla Ove, din typ av bilder råkar ligga lite vid sidan om vad som allmänt gillas. Du kan väl ändå inte förvänta dig att alla skall stå i en beundrar kö för en bild av en vägg eller ett hus eller något annat i den stilen, en bild måste sticka ut på ett eller annat sätt än bara skarp med stort skärpedjup. Lägg upp någon bild som inte bara är skarp med stort skärpedjup utan verkligen "berättar" något på ett eller annat sätt.

Finns inte en chans att jag skulle välja om bilden är bra eller dålig på grund av vem som har fotograferat.

Jag har en egen smak och tycke och det spelar ingen roll om självaste Brutus Östling skulle stövla in hit och visa upp mediokra bilder i kritikhörnan så skulle jag säga vad jag tycker.

En opartisk fototävling där inte bildskaparna vågar stå för sina bilder hoppas jag verkligen att jag slipper se.

Men Ove jag ska förklara för dig hur jag ser dina bilder. Tänk på att det är JAG som TYCKER på detta vis och det måste du respektera att jag har möjligheten att göra. Jag tycker att rent tekniskt så är du en duktig fotograf. Jag tycker även mig se att du fortfarande utvecklas och försöker att få allting rätt i kameran på en gång som till exempel vitbalansen som du far och ställer om rätt ofta till skillnad från mig som i stort sett ignorerar den i kameran för att sedan fixa till den i Lightroom på ungefär fem sekunder. Du får ofta också exponering och skärpa rätt. Men för mig räcker inte dom bitarna för att jag ska tycka att bilden blir intressant. Bilden kan vara tekniskt fulländad utan att jag tycker den är bra. Det jag kan tänka mig att du är riktigt duktig på är rent dokumentära bilder där man vill se mycket av omgivning och visa upp hur en stad ser ut. Det gör du bra. Jag vill minnas att du fotade på en marknad och det tyckte jag var roligt att få se hur det gick till på marknaden.

Det kanske är dags för dig att ta nästa steg om du känner att du får för lite beröm? Prova andra vinklar, laborera med skärpedjupet, fota detaljer i motljus. Observera här att jag inte säger åt dig vad du skall göra utan jag ger dig bara tips på hur jag skulle gilla dina bilder bättre.

Jag kommer ihåg dina första bilder (det var i början i alla fall) när du hade en kvinnlig modell med dig och fotade på ganska natursköna platser. Kanske det kan vara något att ta upp igen? Det måste vara över ett år sedan nu men jag kommer fortfarande ihåg dem för att jag gillade många av dem.

Uffe. Jag skojar inte. Jag hade bara en åsikt om hur jag tycker det vore bra att en fototävling är upplagd. För att jag hade den åsikten så tycker jag inte du och LFCFredda hade någon anledning att läxa upp mej, det tycker jag är dålig stil…

Jag skulle vilja att alla här tänker över två tre gånger extra innan ni postar, och försöker hålla er till trådens ursprungsämne. Det gäller trådskaparen också. Annars ser jag ingen annan råd än att låsa tråden, då den håller på att kantra betänkligt.

Diskussioner om villkor för tävlingar bör tas i en egen tråd och inte här, och det här är inte rätt plats att komma med kritik på andras bildskapande.

/Urban

"Skönhet ligger i betraktarens öga" heter det ju, och det gäller också för bilder.

Om jag ska dra ur minnet en sak ur boken jag nämner i #1 - som jag för övrigt hoppas att så många som möjligt skulle ta sig tid att läsa, även långt hunna fotografer - så nämner författaren tre olika värden i en bild; innehållsvärde, formvärde och budskapsvärde.

Innehållsvärdet är hur intressant bildens innehåll är för en själv som betraktare, alltså själva motivet. Här spelar betraktarens relation till motivet en stor roll. En mamma kan t.ex. tycka att en bild på sin egna bebis, med rörig bakgrund och hårt blixtljus är jättefin, medan en utomstående fotointresserad kanske inte tycker bilden är så värst speciell alls, då denna saknar relation till motivet. Här är innehållsvärdet i bilden stort för mamman, men lågt för den utomstående. Andra bilder där innehållsvärdet är störst är direkta produktbilder som endast har som syfte att visa upp produkten.

Formvärdet handlar om sånt som komposition och estetik, alltså hur vacker/balanserad man tycker att bilden är att se på. En fotograf som knäpper sina bilder med lite eftertanke skapar ofta bilder med högre formvärde än en som mest knäpper enkla vardagsbilder utan att bry sig om nåt annat än motivet man vill visa syns på bilden.

Budskapsvärdet handlar som namnet säger om bildens budskap, och vad bilden möjligtvis berättar utöver det mest uppenbara som hör till innehållsvärdet.

---

Alla bilder har olika grad av de olika värdena, men det är högst subjektivt hur vi som enskilda bildbetraktare uppfattar dem. Bilder som man själv uppfattar som dåliga/tråkiga har inget av dessa värden på någon hög nivå för en själv, medan en bild man gillar ofta har minst ett av dessa värden på en hög nivå, också för en själv som enskild bildbetraktare. Också erfarenhetsnivån hos bildbetraktaren spelar in här, en oerfaren bildbetraktare kanske bryr sig mest om innehållsvärdet i bilden och tänker inte alls på hur ljuset och kompositionen fungerar så länge det t.ex. syns att ett barn på en bild har roligt där i plaskbassängen på gräsmattan.

Vad vi sedan som fotografer satsar på och prioriterar i våra bilder varierar också stort. Ser jag på mina egna bilder så satsar jag nog mest på formvärdet, men också innehållet är viktigt för mig i mitt bildskapande. Budskapsvärdet kommer tydligt i sista hand. Jag uppfattar dock den biten som den allra svåraste, och uppskattar stort bilder med ett högt budskapsvärde. Men det är inget jag prioriterar - ännu - i mina egna bilder.

Det är intressant att notera hur lågt prioriterat teknisk kvalitet är sett till ovanstående bildvärden. Det tangerar i viss mån både form- och innehållsvärdet, men nämns inte som nåt egenvärde, och något sådant tycker jag inte heller att det är. Saknas innehållsvärde, formvärde eller budskapsvärde så kvittar det ju fullständigt hur bra bilden är rent tekniskt sett med avseende på exponering, kontraster, Vitbalans, skärpa, brus och så vidare. Å andra sidan så kan det tekniska i stort sett också sakna betydelse om något eller några av bildens värden uppfattas som tillräckligt höga. I till exempel den här bilden tyckte jag uttrycket (innehållsvärdet) var så bra att jag valde att ladda upp den på flickr trots att den är ganska suddig. Genom att editera den lite tyckte jag också att jag höjde dess formvärde något.

Utöver ovannämnda värden nämner författaren även många andra relevanta saker som har att göra med hur intressant en bild är för en betraktare. Bl.a. tar han upp begreppen sluten resoektive öppen bild. En sluten bild är t.ex. en reklambild på en hamburgare som endast ska beskriva hur hamburgaren (i bästa fall) ser ut. Den lämnar ingenting öppet för en egen tolkning av bilden, vilket däremot en öppen bild gör. Själv gillar jag - som konst - öppna bilder väldigt mycket just för att de lämnar mycket rum för egna tankar och tolkningar. Ett exempel på en öppen bild kan vara t.ex. ett porträtt där en människa tittar på nånting som ligger utanför bild, man vet inte vad men man ser på uttrycket hos den avporträtterade att det är nåt som händer. Som bildbetraktare kan man då skapa sin egen tolkning av vad som händer och det är alltid intressant, tycker jag personligen. Önskar dock att jag var bättre på att ta öppna bilder än jag är…

Kort och gott: Vi uppfattar alla bilder på väldigt olika vis och därför har vi också olika synpunkter på samt gillar olika slags bilder. Dock så kanske de här begreppen jag nämner hjälper till att förstå hur andra bildbetraktare och fotografer tänker när de bedömer andras bilder.

Nu tror jag det här inlägget är tillräckligt långt för att postas.  Om nån vill veta mer om det jag nämner ovan så är det bara att plocka upp boken jag nämner ovan…

Jag har rensat lite i tråden nu, och jag hoppas att ni som deltar kan hålla er till ämnet i rubriken och undvika att gå in på personer och enskilda personers bilder, och i stället söka en mer allmän debatt i linje med trådens ämne.

Eftersom några inlägg nu har tagits bort, kan det hända att någonting som står skrivet har blivit "föräldralöst", men det får vi ta som det är. Det händer ibland när man går in och plockar bort inlägg. Jag gillar inte att göra det, och jag hoppas att alla tänker på att undvika att slänga mer ved på brasan, och att alla tänker på att inte skriva något som kan såra någon.

#19 Håller i stort med dig, vill bara komplettera med några egna synpunkter.

Efterbehandling

Förutom det tekniska som skärpa, Vitbalans, kontrast, brus o liknande som "rättar till" bilden (så den stämmer mer med verkligheten?)  så finns det ju flera saker som hör hemma under efterbehandling som ibland kan göra mer för att bilden ska bli intressant.

Jag tänker då på sådant som:

- Beskärning kan ge helt annan bild.
- Räta upp horisonten.
- Kompensera för optiken vid framförallt vidvinkel.
- Konvertering till svartvitt.
- Städning, ta bort ovidkommande och störande detaljer, typ hundkoppel, om man glömt att ta av det.
- Ramar och vinjett

Detta blev inte så långt inlägg, får hoppas att det kan accepteras ändå.

Tycker man om en bild man har tagit så är det underbart, men man utvecklas hela tiden och vad man tyckte om en gång kanske man inte tycker om senare. Man blir bättre och bättre på hantverket desto mer man tränar och istället för att tänka "ohh nej de tyckte inte om min bild" så ta till dig av den konstruktiva kritiken. Genom att göra detta utvecklas du och fler kommer troligen tycka om dina verk. Oavsett så kommer de alltid finnas de som tycker "gud vilken bild" och andra som tycker "mehh.."

Ha det fint / Niklas

Bilderna som jag tycker allra mest om är de som väcker känslor hos mig, det gäller också bilder som jag tycker som mest illa om. Och en bild som jag tycker illa om är sällan dålig som bild, men den kan ha ett budskap eller ett innehåll som jag reagerar emot.

Och det jag menar med mediokra bilder är såna som inte väcker några känslor. De kan vara tekniskt perfekta, väl redigerade, manipulerade eller omanipulerade, men den gemensamma nämnaren är att de inte väcker känslor. Dit hör i stort sett alla produktbilder med några få undantag, där föremålet väcker minnen som är speciella.

Bilder av vyer, städer, byggnader, andras resebilder och strandbilder, och likaledes solnedgångar i parti och minut, hör till det som lätt hamnar i mitt mediokra fack, och jag gissar att tanken bakom uttalandet om "kill your darlings" är att man ska undvika att visa semesterbilderna i hopp om att folk ska tycka att de är alldeles fantastiska, när de egentligen mest är en dokumentation om var man har varit. Men listan i inledningen av det här stycket betyder inte att jag skulle förkasta bilder av såna motiv generellt. De kan vara intressanta, men för att de ska vara intressanta krävs att de har någonting särskilt, som väcker intresset.

Jag har några få bilder tagna när jag har rest  bort, och som jag tycker inte hör till den kategorin, eftersom mitt sätt att fotografera inte skiljer sig så mycket beroende på var jag är. Jag tror också att jag är gammal nog att veta var jag står, och att jag aldrig har lagt upp några bilder för kritik hänger säkert ihop med att jag är rätt säker på var jag står, och att jag inte är väldigt intresserad av vad andra tycker om mina verk.

Och jag frågar inte efter teknisk perfektion för att se att en bild är bra. Det går ofta att rätta till små tekniska missar, och ibland går det inte, men bilden kan ha ett så starkt innehåll att den ändå når upp till bedömningen "bra".

När det gäller redigering och manipulering har jag två helt skilda inställningar, där den ena är att bilder som ska vara nyhetsbilder och dokumentära inte ska manipuleras om de ska kunna presenteras som "äkta", dvs visa ett verkligt skeende. Min manipulering av bilden med slaktaren i Santiago visar ändå att det går att manipulera en bild utan att dess dokumentära värde nämnvärt förfuskas, men generellt är det något man inte ska göra när man presenterar en bild som dokumentär.

Den andra inställningen är den som härskar på det här forumet, och som gäller bilder, oavsett hur de har kommit till. De kan vara tecknade, målade, skulpterade eller hopkomna genom att man klistrar eller syr ihop tygbitar eller andra föremål. Bilder är bilder, strunt samma hur de har producerats, och som bild får de vara hur manipulerade som helst. De kan bedömas efter sina egna villkor. Viss manipulering fjärmar bilden från fotografi som konstform, medan vi i det här forumet ser främst bilder som har kommit till med fotografi som bas. Och jag uppfattar det som att det är sådana bilder man kan visa upp i utmaningen: bilder som har kommit till med fotografering i grunden, men de kan också ha behandlats för att visa någonting mer eller något annat än precis det som var framför kameran.