Visst vattnas det lite i munnen när man ser vad D800 presterar. Men själv har jag kommit fram till några konklusioner som gäller för mig själv:

1 - Jag skulle inte ha nån reell nytta av den där höga upplösningen (skriver inte ut bilder i megaformat),

2 - jag har inte råd med den,

3 - känns lite långsam med bara 4-5 bilder per sekund, jämför med 8 som jag får med D700+batterigrepp+powerbatteri,

4 - dess bättre högisoegenskaper skulle vara kul då jag ofta använder höga iso,

5 - modellen D800e tror jag väldigt få har reell nytta av. Den borde enligt mig köpas endast av dom som verkligen vet vad skillnaden innebär i praktiken och vet exakt vad de vinner på att inte ha AA-filter. Jag skulle absolut inte satsa på D800e själv.

Min D700 klarar jag mig utmärkt väl med ännu, ser inget behov av att byta upp mig på länge. Utskrifter i normalt format tror jag inte blir så värst mycket bättre med D800 än D700, bortsett från bilder tagna på riktigt höga iso.

Det kanske blir en beggad D800 om några år dock, få se vad som händer med prylgalningen i mig….

Ja, de va mest möjligheten att kunna beskära vid djur- & naturfoto, där motivet kan bli ganska liten del av bilden, som intresserar mig med D800:an.

Filerna blir dessutom väldigt stora när man har högsta kvalitén. Så serietagning kanske inte e så lämpligt.

Dessutom ska man ha gluggar som kan göra kameran rättvisa & de e ju inte billiga direkt. :-/

---

D700:an kan ja anv. där det krävs serietagning & som komplettering (t.ex. med annan glugg).

/L

D800 vs MARKIII vs D700

Del av testbild

----

De verkar ha problem med MARK III:an f.n.

Problem med Canon 5D Mark III | Prisjakt Pryl

http://www.prisjakt.nu/pryl/foto/2033_problem_med_canon_5d_mark_iii

/L

Det är så klart en ganska imponerande kamera, även om det rätt länge har funnits några kameror med högre Upplösning, dock ingen med så lågt pris eller i smått format.

Jag antar att vi längre fram kommer att se fler kameror i liknande klass. Sony ligger rätt långt fram med högupplösande sensorer, och det finns fler tillverkare som har grejer på gång. Nästa logiska steg vore att binna ner pixlar på samma sätt som i Phase One Sensor+, så att man till priset av lägre Upplösning får större dynamik vid höga ISO. Det kan ta emot att lösa det på samma sätt, eftersom metoden är patenterad, men nio megapixel räcker mycket långt, och minskningen av brus vid 4 gånger högre ISO kan vara ett större plusvärde än den orimligt höga upplösningen.

Javisst - de beror ju vad man ska ha kameran till, samt att optiken kan matcha kameran. Ja vet inte om massmarknadsgluggar kan det? Elr om det krävs de betydligt dyrare.

För min del är det bra med hög Upplösning - då ja ofta beskär bilden.

/L

Laboratorium: Nikon D800 slår mellanformatet

Enligt DxO bjuder kamerans sensor på det största dynamiska omfång och den största färgkänslighet som företaget någonsin har uppmätt. På dessa parametrar slår spegelreflexkameran till och med tio gånger så dyra mellanformatskameror med betydligt större sensorer.

http://digitalfotoforalla.se/Nyheter/laboratorium-nikon-d800-slar-mellanformatet

http://www.dxomark.com/index.php/Publications/DxOMark-Reviews/Nikon-D800-Review/Sensor-performance

---

Tilläggas kan, att det inte går å få tag i en D800 idag - inte heller i utlandet. Varför? Ja vet inte vad som fallerat - om Nikon missbedömt efterfrågan - om det blivit tjall i tillverkningen - elr pga komponentbrist?

/L

Jag gillar inte DXO's tester. T.ex. nu med D800:an. De säger att det är en sensor utan svaga punkter. Problemet är att sensorns storlek i kombination med Upplösning är en svaghet i sig själv. 36mp ger diffraktionsfel vid f/8. Jämfört med storbildsformatet så är det definitivt en svaghet. Men DXO verkar inte ens notera det. Deras tre kriterier sport (iso), porträtt (färgdjup) och naturvyer (dynamiskt omfång) behandlar helt enkelt inte förmåga att använda små bländare. Makrofotografer har under lång tid vetat att diffraktionen finns som en mur. Och den går inte att bräcka. Så jag har rätt svårt att inse vad som är iden med att jaga Mp, när vi ändå har mindre och mindre nytta av den. Bättre ISO och färgåtergivning är det vi behöver.

OK - pixelstorleken på sensorn avgör.

/L

Fler pixlar gör ju bara diffraktionen mer synlig vid 100% på grund av att pixlarna är mindre. Men bilder är inte avsedda att slutgranskas på pixelnivån utan helheten är ju det avgörande. Diffraktionen finns där även med färre pixlar, men är inte lika uppenbar. Vid samma slutliga bildstorlek så är diffraktionen precis lika framträdande oberoende av sensorstorleken. Skillnaden med fler pixlar är att man kan blåsa upp bilderna i ett större format, och vid det formatet så ser den mer lågupplösta bilden pixligare ut. Om man inte interpolerar upp den förstås. Men då tillför man "falska" pixlar och skärpan blir inte lika bra som om man fotat med fler pixlar från första början.

Njae, diffraktionen uppstår vid vissa upplösningar och bländartal. Den finns där inte vid lägre.

Ja de tillverkar ju gluggar med f32 - så det är väl fler parametrar som spelar in.

/L

Det har ju att göra med att ifall man inte kan göra (Airy disc) hur små som helst, då ljuset i så fall inte håller sig till enbart en yta, utan även påverkar angränsande. Om man då dessutom leder in ljuset via ett tillräckligt litet hål eller en spalt, så får man ett absolut värde för hur hög Upplösning som är möjlig. Över denna, får man diffraktionsmönster och en massa brus. Dessutom får man t.ex. bara riktigt vitt i mitten. Ut mot kanterna blir det kontamination. Detta p.g.a. att man har mer avvikelser i kanternas närhet än i ljuskonens kärna. Så, varför sträva efter högre upplösningar när det inte ger förbättring? Antagligen för att det säljer, och än så länge så är inte de vanligaste bländarna berörda. Men på t.ex. kompaktkameror är t.o.m. ganska normala, typ f/8 och tredjedelarna under inte tillgängliga. Pluttliten sensor och relativt hög Upplösning gör mindre bländare meningslösa.

#10 - Njae, diffraktionen är en egenskap hos ljuset som objektivet skickar mot sensorn. Det enda som har betydelse för hur mycket diffraktion som syns i den slutliga bilden är:

- Sensorns fysiska storlek - ju större desto bättre

- Bildens slutliga fysiska dimensioner - Ju mindre desto bättre

- Mängden diffraktion som uppstår i objektivet vid olika bländartal

Ju mer man bländar ner, desto mer diffraktion får man, och olika objektiv presterar lite olika, men samma fenomen uppstår ändå. Mer nedbländning -> mer diffraktion.

Har man en Upplösning som är tre gånger högre så kommer diffraktionen vid 100% pixelgranskning se tre gånger kraftigare ut, men då ser man också på en tre gånger kraftigare förstoring. Förminskar man bilden med högre Upplösning så den har precis lika många megapixlar som den mer lågupplösta, t.ex. från 36 till 12 MP, så kommer mängden synlig diffrakton vara precis lika stor i båda fallen, eller något mindre för bilden med högre uprsprungsupplösning.