regler kring fotografering/filmning???
Hej!
Undrar om någon vet vad som gäller ang fotografering/ filmning egentligen?
Jag jobbar som omvårdare på ett boende och vid ett tillfälle kom 2 boende tba från en tid på lasarettet. De kom med samma ambulans. Vi tog som personal emot dem i korridoren då deras rum var låsta. En av dem hade en anhörig med sig och stod med en kamera i högsta hugg. Tänkte inte mycket på det mer än att han tog väl kort på sin anhörig. när vi skulle hjälpa denna boende över till sin säng stod han fortfarande med kameran framför ansiktet och jag sa då " Du tar väl inte kort nu".
Jag tycker inte om att vara med på kort och är det mycket ogärna ens i privata sammanhang. Efteråt sa frågade min arbetskamrat mig om varför han filmade? Det chockade mig och jag förstod då att han filmat sen de kom. Vi sökte upp vår chef och hon ringde senare upp den anhörige. Han skulle använda filmen med andra i en sammanställning om dennes liv och dela med sig till andra. Vi pratade mer om detta jag och vi som jobbade på avdelningen, speciellt vi som var med. Hon ringde upp honom och bad att få se filmbiten. visade sig då att fler personal var med samt den andra boende som sen avlidit.. Vi pratade igen med chefen som inte visste vad som gällde för fotografering/filmning på ett ställe som vårat. Jag ringde sen upp den anhörige och bad honom att ta bort filmklippet. Han blev jättesur. Pratade om skyltar mot fotografering som skulle sättas upp. Jag vet att det är förbjudet att fotografera på landstinget i vä götaland men jobbar inom kommunen. Vi har ju faktiskt sekretess.
Han lämnade några papper om fotografering/filmningsrätt o inte men de är från 2002. Och som sagt svårt att tyda när det gäller ett boende..
Så om någon vet…
/quinn 
Idag gäller att man får fotografera på allmän plats och även på privata ställen så länge inte fotoförbud råder (bör vara skyltat). Om man av behörig person (t.ex ägaren till något ställe som restaurang eller affär) blir tillsagd att sluta fotografera är man skyldig att göra det men det som redan är fotat är man inte skyldig att radera.
Man får också publicera men det får inte vara kränkande bilder och inte heller med sådana namnangivelser att det står i konflikt med PUL. Finns också vissa begränsningar för vad man kan publicera utan att komma i konflikt med någon annans upphovsrätt.
Om det gäller reklam krävs skriftligt medgivande av fotograferade personer, jag tror det finns undantag om de bara är små oväsentliga delar i fotot.
En ny lag är på G och kommer att börja gälla från mitten 2012, där skärps bestämmelserna en del för vad/hur man får fota.
Vad jag förstår har han inte gjort något lagligt fel, moraliskt kan man förstås se det olika.
Här finns en mer utförlig artikel
Värd för Pensionärer

Och jag förstår om han blir aningen besk om man ber honom klippa bort.
Det är bara bilder/film som är kränkande som inte får publiceras, men så länge det är privat bruk och det inte är någon sådan plats att det råder fotograferingsförbud enligt lag, har man ingen rätt att få bilderna borttagna.
Så visst får fotografen behålla sina bilder, och materialet får också publiceras, med reservationen att personuppgiftslagen kan hindra publicering på nätet. Inte bara namn, utan även bild där en person kan identifieras är personuppgift.
Jsg tycker inte att man som personal på ett boende ska sätta gränser för hur de anhöriga och boende tar bilder och video rent generellt. Det är nog läge att tagga ner en hel del om man är "känslig för att vara med på bild" .
# 2 Det handlar inte om att sätta gränser om att de får ta bilder på sina anhöriga.. Visst får de det.. men vi som personal vill inte finnas med. Och det har varken med att vara känslig eller taggad att göra..
Jag tycker det handlar även om respekt mot oss att acceptera att vi kanske inte vill finnas med på de bilder/filmer som ska spridas genom etern och genom hela släkten.
Är det så det funkar som ni säger att ni har rätt att fota vem ni vill och var ni vill så hoppas jag verkligen att det ändras och att en annan snarast får mer rättigheter….till integritet, privatliv, respekt mm..
/quinn
"… ni har rätt att fota vem ni vill och var ni vill så hoppas jag verkligen att det ändras och att en annan snarast får mer rättigheter….till integritet, privatliv, respekt mm.."
Vilka "ni"? Oss här på .ifokus?
Jag jobbar själv inom vården och hamnat framför kameran X antal gånger. Måste säga att alla gånger har jag blivit tillfrågad av anhörig innan. Min främsta tanke var gång har varit vad min patient tyckt, tänkt och att kunna bevara patientens värdighet och självrespekt, inte mina egna personliga tankar om att vara med på bild.
Vid ett tillfälle fick jag stå ut med mamma och stor kamera under ca 45 minuter. Anledning: Barnet behövde få dokumnterat vad som skedde som ett steg i att bearbeta sin sjukvårdrädsla.
Sen kan jag visst förstå hur det kan kännas att trots att man uttryckt sitt ogillande *ändå* tvingas vara med på bild, men hur var det med andra på avdelningen? Fanns det några andra som kund ha bytt med dig? Andra som kanske inte stördes av kameran?
Om inte den anhörige i detta läget förstod eller kunde ta in er olustkänsla av situationen, så tjaa, det säger ju mer om just honom än alla vi andra som tycker om att släpa med oss kameran i tid och otid…
Och, nej. Jag är *mycket* hellre bakom än framför kameran. Omgivningen får vara glad om en liten del av mig fastnar på kort vid släktmiddagar. 
Det hela är mycket enkelt. Be ägaren utav byggnaden införa fotoförbud. Den som bryter mot detta är sedan inte välkommen in.
Om folk inte vill vara med på bild ska man respektera det oavsett omständigheter och gällande lagar, punkt!
#6 "Oavsett omständigheter" ?
Ska tänka på det nästa gång jag ser en inbrottstjuv eller annan brottsling i full aktion (bäst är väl att gå fram och fråga innan man tar en bild). Och alla övervakningskameror måste vi då också snarast förbjuda" 
Lite extremexempel förstås, men det kommer upp andra frågor också med ditt synsätt.
Fotografering av barn (ett lite känsligt ämne), de kanske inte är så kritiska mot att bli fotade medan deras föräldrar skulle ev. motsätta sig det, ska vi skaffa målsmans tillåtelse innan vi plåtar?
Gatufotografering ska vi fråga först? Ajöss med ögonblickbilder i så fall.
Det finns säkert flera fall som jag inte tänkt på.
Värd för Pensionärer
Jag känner mest att det är synd att familjen inte ska unnas ett minne av en åldrad släkting för att personal i en offentlig verksamhet inte vill vara med på bild. Har svårt att se hur det kan vara intergritetskränkande att någon helt öppet tar foto/film när man i sitt jobb tar hand om deras släkting.
Ett väldigt kort hopp och man är i läget där två blivande föräldrar inte får dokumentera när deras barn kommer till världen för sköterskan/barnmorskan/läkaren eller nån annan personal känner sig kränkt?
Dessutom var det ju en film som var avsedd för en väldigt liten krets anhöriga, hade det gått upp på TV eller nått i den stilen hade jag haft mer förståelse för synpunkterna…
Kan förstå irritationen över att inte bli tillfrågad först men samtidigt måste jag nog säga att om filmen är tänkt för en liten grupp som förmodligen inte bryr sig ett dugg om vem du är så måste det väl ändå vara helt okej att du är med på bild? förutsatt att du inte anser att du har något att skämmas över när det gäller hur du sköter ditt jobb vill säga?
har lite svårt för hela den här intrigitetshysterin som råder med just fotografering/filmning. borde vi inte vara mer oroliga för att ett statligt verk faktiskt har rätt att signalspana och läsa våra privata mail vid "misstanke om brott" än att Göran 55+ råkar ha ett foto på dig där du går mot röd gubbe?
Mvh
micke
Å andra sidan kan man se det ur vårdtagarens/vårdtagarnas synpunkt. Då är det inte lika kul längre……
#10 fast vad jag förstod var väl detta någon släkting till vårdtagaren?
som stod för filmningen alltså
Mvh
micke
# 11 Både och, kanske man säga. Det var tydligen en av de andra vårdtagarna (icke anhörig) som också hamnade på filmen, som senare avled.
humm tja jag måste nog ändå vidhålla att så länge filmen var ämnad för en begränsad grupp och dennes anhögriga slapp se filmen (förutsatt att dom inte ville det) så hade i alla fall inte jag känt att min intigritet blivit kränkt
sen kanske man rent moraliskt borde frågat först (om inte annat för att undvika sådan här diskusioner) men jag har väldigt svårt att se hur det skulle kunna väcka sådan känslor att man hamnar hemma i någons bokhylla.
Mvh
micke
jag kan inte annat än säga att det blev en het debatt…
Ingen annan ville delta i denna filmning och tycker att det skulle finnas trevligare stunder att fota/filma sina anhöriga än när de kommer på bår och mår som sämst. Vi har inte sett honom där varken innan eller efter för att fotografera eller filma. Jag skulle inte vilja ha sådana minnen av mina anhöriga utan när de mår bra.
Jag står faktiskt för att man kan fråga.. Varför ska det vara så märkvärdigt?

Nej, inte blev det någon särskilt het debatt, men du fick inte mycket medhåll, vilket var vad du kanske ville ha? Och visst kan bilder av när man mår dåligt också ha sin plats. Jag har tagit bilder av en döende person i min närhet, och jag skäms inte ett dugg, men det är inte något som jag skulle lägga upp på nätet. Däremot är bilderna minnen för mig. Jag har också tagit bilder på mig själv när jag mådde mycket dåligt; också en bild av mig själv efter en fallolycka, och den har jag publicerat på den här sajten. Det är knappast upp till dig att avgöra vilka bilder andra ska ha eller skulle vilja ha, eller vilka minnen de vill ha.
Frågan som du ställde här i inledningen gällde var man får fotografera, och du har fått ett ganska klart svar här, som överensstämmer med det som den som filmade också gav. Att du inte tycker om att vara med på bilder är knappast relevant i sammanhanget, men det var skälet du angav till att du tycker att det är olämpligt att fotografera. Nu kommer du med ett annat skäl. Inget av skälen som du anger ändrar svaret på frågan:
Han får filma och fotografera, och han får också publicera sina bilder om de inte bryter mot någon av bestämmelserna i relevanta lagar, där PUL kan hindra publicering i vissa sammanhang och det är inte heller tillåtet att använda bilderna i reklam om där finns personer som kan identifieras, annat än om samtliga har givit sitt tillstånd. I övrigt är det fritt.
Och det är inte särskilt märkvärdigt.
Det slår mig att jag tog kort på min farfar före begravningen. Bilder från kistan alltså. Så visst är det upp till en själv vilka bilder man vill ha.
HH
Det är bara att accceptera att man i princip inte kan stoppa någon från att lägga ut bilder på nätet, oavsett om de är kränkande eller inte. I vissa fall rent av farliga. Allt är inte lagligt att göra - men det går inte att stoppa. Och det är ytterst svårt att komma åt. Det går inte att komma ifrån att fotografering och filmning är starka saker då det kan påverka oerhört mycket och det ställer därför krav på oss som fotograferar och filmar.
Jag är ganska van att både filmas och fotograferas mot min vilja och finns på ett antal bilder på nätet. Det är bara att gilla läget. Jag tycker dock att det är bra att man får filma och fotografera det mesta.
Nu är det oklart vad filmaren skulle ha filmklippet till, "dela med sig till andra". Ja är det närmsta familjen bryg jag mig kanske inte om min anhörige också hamnat på den filmen, men är det tänkt som en kortfilm som skall sändas på TV eller ett reportage som skall sändas i lokal-tv eller läggas ut på nätet vill jag inte riskera att se min avlidne anhörige - kanske i svåra krämpor och på ett sätt jag inte vill minnas den personen - i tv helt plötsligt.
Att man här filmar sin egen anhörige har jag inget problem med - men att man filmar "runt" på avdelningen och får med andra tycker jag inte är ok. Det finns dessutom en del sekretessregler i Sverige, man skall ha rätt att själv avgöra om andra får ta del på om man är på ett sjukhus eller en vårdinrättning om man vill det och det är också därför som personalen alltid frågar det "får vi berätta att du är här". Är jag över 18 år kan annars mina föräldrar ringa till ett sjukhus och fråga om jag är där och har jag sagt åt personalen där att inte berätta - så får de inte berätta att jag är där. Reglen är till för att alla, oavsett skäl, skall kunna söka vård utan att riskera att drabbas av något negativt.
Det går alltså utmärkt att vara efterlyst av polisen (bortsett från en del grövre brott) och söka vård utan att vårdpersonalen får meddela polisen om de ringer och undrar att de har en efterlyst där.
Sekretessen gäller väl vårdpersonal men lagtexten finns ju där av en anledning, och att då bli filmad mot sin vilja (som patient) på ett ställe borde man faktiskt kunna ha synpunkter på. Jag är för ett generellt fotoförbud på sjukhus, akutmottagningar osv, och fler och fler inför det också. Däremot är det (för mig) givet att man skall få ta foto i rum där ingen annan är på t.ex. sitt nyfödda barn eller för all del ett sista foto av en svårt sjuk anhörig om man nu vill det.
När jag ibland blir filmad eller fotograferad när jag tycker det är opassande brukar jag fotografera eller filma tillbaka med min mobilkamera och inte sällan blir folk då faktiskt irriterade. Det är ganska kul faktiskt.
mvh Martin
#18 Du har en klok och sund inställning om vad som är lämpligt att fota/filma. 
För det första har jag inte läst alla inlägg!
Men är det inte så att du egentligen måste fråga om du får fotogragera en person när det är på ett sånt ställe? Har för mig att du inte behöver om det gäller en "samling" folk. Det kan ju vara så att personen i fråga är under beskydd eller något liknande.
Man måste ju ha tillstånd när det gäller i föreningar och så liksom.
Håller med dom som skrivit att no ska införa förbud i alla fall.
Lycka till !!
/ J
"So complicated, Look how we all make it, Filled with so much hatred, Such a tired game" Sajtvärd för aupair.ifokus.se/ & bakverk.ifokus.se/