DPI står i relation till den slutliga storleken på bilden, och digitalbilder är uppbyggda av pixlar, inte DPI. Om bilden ska bli 10 tum hög och 7 tum bred ska den alltså ha minst 10x300 pixlar på höjden =3000px, och 7x300 pixlar på bredden =2100px, alltså 3000x2100 eller drygt 6 megapixel. En mindre bild behöver naturligtvis mindre; det är bildens slutliga format som avgör hur många pixlar den ska ha.

Så om du i programmet kan ange bildens slutliga storlek, kan du ge DPI för den storleken. Eftersom det sägs minst, så är det knappast fel att ha fler pixlar än dom har begärt. Men hur som helst måste du alltid relatera DPI till bildens slutliga storlek.

Omvänt så kan du naturligtvis extrapolera bildens möjliga storlek genom att se hur många pixlar den är uppbyggd av; som exemplet ovan visar får man ut ungefär 7x10 tum (ca 18x24 cm) med 6 megapixel; 5x7 tum (ca 13x18 cm) behöver drygt 3 megapixel och 9x12cm behöver ca 1,5 megapixel.

Och i Photoshop kan du ange bilden som 300 DPI och se hur stor den blir.

Och bilderna som inte når upp till 300 DPI?

Lugn, alla bilder gör det, det är bara frågan om hur stora de blir.

Man kan också bestämma sig för att göra en bild större även om den i så fall inte når upp till 300 DPI, det finns filter som jämnar ut så att bilden inte blir pixlig; man förstorar den helt enkelt. Den får självfallet inte bättre kvalité för att det blir fler pixlar, eftersom ingen bildinformation läggs till, det är bara formatet som anpassas.

Ja, det är inte så svårt. Men sedan tycker inte jag ni får hela sanningen heller.

Är era foton tagna i RAW, så ser ni direkt i Camera RAW att de alltid har upplösningen 240 PPi (pixels per inch). Gå vidare till PS och (nu har jag en engelsk verison) Image - Image Size. Fortfarande kan ni där konstatera att bilden hålller 240 ppi. Kryssa ur rutan för Resample (längst ned) och ändra upplösningen till 300 ppi. Klart! Bildens format (yta) blir mindre eftersom samma antal pixlar "kläms ihop" till en tätare Upplösning. Men vad jag menar är att bilden behöver ju också en bra storlek i form av megapixlar för att tryckas på bra sätt. Bilden med 300 ppi ska ju fylla ut en viss yta på en boksida, om ni förstår vad jag menar.

Och dpi är helgalet, för dpi är en hänsyftning på trycktätheten, inte på bildkvaliteten.

Det finns tabeller för att räkna på bildupplösning kontra trycktäthet men det är sällan ett problem, utan ändra bilden till 300 ppi om de kräver det, så blir alla glada:-) Lycka till!

I Photoshop hittar du DPI under bildstorlek.
Kortkommando: CTRL+ALT+I

Tryckeriet vill gärna ha bilderna i 300 DPI, varken mer eller mindre i detta fall då de annars blir tvugna att ändra till 300, alternativt att ni får leva med ett oönskat slutresultat. Fel DPI kan ge mörka/oskarpa bilder. Högre DPI än nödvändigt ger dessutom onödigt tunga (stora) filer att jobba med.

Utskriftsformatet är en annan viktig sak att tänka på.
Dessa mått (i cm eller mm) måste stämma med den storlek bilden ska ha i boken. En bild som har måtten 100 mm x 150 mm och 300 DPI blir 10 cm x 15 cm i boken.

Också bra att veta:
Svart/vita bilder ska sparas i gråskala.
Färgbilder ska vara i CMYK.

Rätt DPI är inte alls galet om man vill att bilden ska få bra kvalitet i tryck.

DPI är fortfarande ett mått på skrivarupplösning och PPI ett mått på bildupplösning och korrelerar inte nödvändigtvis med varann… MIn skrivare skriver ut i 1200 DPI, men jag använder bilder med en Upplösning på 240 PPI vilket är tillräckligt.

Läs gärnahär.

Ska jag strö salt i bägaren eller inte?…

Jag tror att jag gör det.

Nej, inte tar kameran bilderna i 240 PPI, inte så länge man inte förutsätter ett visst format som är ganska mycket större än kamerans sensor. Kamerans sensor är antingen något mindre än en tum bred eller väldigt mycket mindre än en tum.

Om vi har en systemkamera finns det två vanliga sensorstorlekar, och den mindre av dem är ungefär lika stor som en 35 mm filmruta som nominellt var 18x24 mm och i verkligheten närmre 17x22 mm. På den lilla ytan har vi packat ihop ungefär tio miljoner pixlar. Och i det tidigare resonemanget räckte tio miljoner pixlar till ett format på åtminstone 20x30 cm med 300 DPI. Om vi för enkelhets skull tar 10"x12" som tummått på 24x30 cm och multiplicerar med 300 får vi 10x300x12x300=ungefär 10 megapixel. Men ytan på vår bildsensor är väldigt mycket mindre. Våra 15x300 bildpunkter får vi in på ungefär en tum, alltså nära 5000 PPI eller DPI; ännu fler om det är en kompaktkamera.

Idealet när man vill trycka är så klart att bildens digitala format stämmer precis med det format som man ska trycka den i. Då behövs inget komplicerat filter för att räkna om pixlar (PPI) till punkter (DPI) som i grunden kan vara samma sak.

Det som tryckaren vill är att ni som gör förlagan ska bestämma storleken på bilderna när de är tryckta, och att bilderna helst ska ha precis det formatet i pixlar, beräknat efter 300 DPI. Det är ganska lätt att göra det i Photoshop. Man bestämmer bildens slutliga storlek, och så spar man den med 300 PPI.

Nej, kameran tar inte i 240 PPI. Jag skrev att när bilder tas in från kameran till ACR får de med standardinställningar 240 PPI

Om man har en 6-12 mp kamera kan man utgå från att alla bilder räcker till i Upplösning, om man inte beskär kraftigt förstås. Vi man ha full koll kan förstås storleksändra bilderna i PS innan man gör layouten, men det är ganska onödigt eftersom de flesta rippar räknar om bilden med samma algoritmer som finns i Photoshop.

DPI eller PPI

DPI är den mest använda termen när man talar med tryckerier eller prepressfolk, så har det varit i ett par decennium. I trycksammanhang finns ytterligare en term för att krångla till det. LPI. Det står för Lines per Inch och det är helt enkelt rastertätheten som bilden trycks med. I bok- och magasintryck vanligen 150 LPI (Kan ibland vara mycket högre beroende på tryckteknik och papperskvalitet). En tumregel är att bilden ska ha dubbelt så hög Upplösning som rastertätheten, därför har 300 DPI blivit en sorts standard. I dagstidningstryck rastreras bilderna i 85 LPI och därför räcker en Upplösning på 170 DPI. Man får inte bättre bilder i tryck om man levererar bilder med superhög Upplösning. Rastreringen kan inte tillgodogöra sig det i alla fall.

Vad man själv kan göra för att maximera kvaliten är att ladda hem tryckeriets ICC profil för det aktuella pappret och softproofa med när man gör sina justeringar i bilden. Slutligen bör bilden konverteras till den aktuella CMYK-profilen.

Edit:

Oj det var en riktigt gammal tråd såg jag nu, förstår inte hur den dök upp :)