Oftast när man tar i glödlampsljus och vill ha stämning av glödljus ställer man vitbalansen lite högre än lampornas färgtemperatur. Glödlampor är lite olika. 15W lampor har ungefär 2500K färgtemperatur och normallampor ligger på 2700K. Om man ställer in efter K-skalan ställer man alltså precis på det värdet om man vill ha naturlig färg och ett par hundra K högre om man vill ha varm ton. Man kan prova sig fram till hur mycket man tycker är lagom.

Om man vill ha mer exakt färgbalans, för produktbilder, så mäter man upp den och ställer egen Vitbalans. På Canon går det till så att man tar en bild av sitt gråkort eller vilken vitreferens man har, och sedan väljer man den bilden för att ställa in den egna vitbalansen. Jag har beskrivit det här.

Sedan för säkerhets skull, kan man ju också spara bilden RAW, så att man kan ändra vitbalansen efteråt om det skulle behövas, men det är ändå bra att göra en riktig vitbalansmätning, för när man chimpar med högdagervarning och med histogram i tre färger, så går kameran efter jpeg-bilden när den visar histogrammet. Man kan alltså se om en av färgerna klipper, något som jag använde när jag tog bilden på den lilla rosen, där den röda kanalen går ända till klippning.

När man tittar på histogrammen, så ska minst en av kanalerna gå ända fram till högerkanten, men den ska inte nå höjd där, utan den ska sluta nere i högra hörnet. Det samlade histogrammet för alla tre färgerna bör också sluta nere i högra hörnet. Histogrammet för den här bilden slutar långt före hörnet.

Man kan ofta använda högdagervarningen för att bestämma exponeringen när man tar stillastående saker. Då drar man upp kompensationen gradvis, tills högdagrar blinkar, och så drar man ner ett snäpp därifrån så har man rätt exponering. Om bilden blir väldigt ljus med den inställningen så drar man ner den med kurvverktyget i råkonverteringen. Det brukar ligga under "Exponering". För att få bilden mörkare med högre kontrast drar man nedre vänstra ankarpunkten åt höger. Om bilden är underexponerad, så att den ska bli ljusare drar man upp en längre skuldra på kurvan upptill till höger eller flyttar den högra ankarpunkten åt vänster.

Styckena ovan beskriver hur man "exponerar åt höger", vilket ger bättre resultat än att underexponera, eftersom man får mindre brus och bättre gradation. Man bör inte göra ändringar av kurvor i Gimp eller Photoshop, utan de görs bäst i DPP eller något annat råkonverteringsprogram. Jag öppnade din bild i RT och tog "vitt" från ett ställe på etiketten och ökade kontrast och ljushet genom att dra kurvhandtaget åt vänster. Men det blir bättre dynamik, större exponeringsomfång, om man exponerar mer. Om man vill ha bilden varmare, kan man använda ett högre K-värde i råomvandlingen.

Och jag läste igenom det en gång till och hittade ett ställe som kan missuppfattas. Man ska alltå inte, som jag gjorde, öppna en jpeg i programmet som man konverterar; det ger samma resultat som om man gör det i Gimp eller i Photoshop, utan om man ska ändra kurvor eller justera Vitbalans, så blir resultatet riktigt bra bara om man utgår ifrån RAW (.CR2).

Jaha. Nu har jag ställt in vitbalansen efter insidan på kameraväskan, i det rummet, med endast en taklampa, med 2 glödlampor.

Men ser nu att färgen på den här bildens insida av kameraväskan stämmer inte alls överrens med den verkliga färgen.

Den verkliga färgen på kameraväskans insida är gråblå, vet inte varför den har blivit så gulaktig här.

Skulle den här bilden visat kameraväskans verkliga gråblåa färg om jag gjort vitbalanseringen rätt?

Och nu fotograferade jag samma saftflaska på samma Billyhylla med samma tapet som bakgrund.

Tittar jag på flaskan nu så stämmer färgerna bättre överrens på den, men däremot färgen på tapeten bakom stämmer inte överren här.

Tapetens verkliga färg är mer mot det beiga hållet och lite svagt rödaktig.

Men kan tillägga att jag fotograferade inte av insidan på kameraväskan (för vitbalansen) på samma ställe i rummet som jag sedan fotograferade saftflaskan.

Det kanske har betydelse?

Det kan bero på att du underexponerade både din grå vitreferens och bilden som du tog, men det är också så att man aldrig kan få riktigt rätt färger, eftersom en glödlampa har ett spektrum som har en kraftig övervikt mot gult och rött, men saknar blått och grönt.

Det kan också vara så att din grå inredning inte är neutral. Hur som helst har du kläm på hur man gör nu. Det gäller bara att göra rätt inställning och att exponera rätt dessutom. Prova att ställa kompensation +1 när du tar vitreferensen och när du tar bilden. Eventuellt något snäpp mindre.

Gråkort för inomhusfotografering utan blixt

Kan tyvärr konstatera att färgerna överrensstämmer ändå inte helt och hållet med verkligheten

Och enligt min smak så är bilden här ovan som tagits utan hjälp av gråkort på sätt och vis bäst av dessa 2 bilder för den är inte så kall, som den bilden jag tog med hjälp av gråkort.

Så Inkanyezi. Jag föredra nog en smutsgul varm bild framför en renare, hård och kall bild. Men tack ändå.

Det kommer du alltid att kunna konstatera. Kameran har tre färgade filter, för var och en av tre grundfärger. Av dessa tre färger är det sedan meningen att man ska bygga upp en bild som innehåller alla färger ur verkligheten. Här skär det sig en hel del, eftersom verkligheten har ett oändligt spektrum, som är olika beroende på ljuskällan. Vi presenterar bilden på en skärm eller på papper i en färgrymd, och storleken på den färgrymden, ytan den täcker, bestämmer vilka färger den kan innehålla.

Så nej, du får aldrig naturens färger och inte heller färgerna i ditt kök att återges på samma sätt som du ser dem med ögonen. Vi skapar inte en bild som är helt trogen mot verkligheten, vi skapar en bild som blir endera som vi vill ha den, eller kanske så nära verkligheten som man kan komma.

Metoden att få det riktigt nära beror på hur vi hanterar belysning, tonomfång och Vitbalans. Vitbalansen är ett första steg, tonomfånget är nästa. Man kan komma nära, men det finns rätt många färger som inte kan återges riktigt, hur man än gör.

Här har jag fotograferat som vanligt med Vitbalans på glödlampa, med 1+ överexponering, för jag tyckte det blev för mörkt annars. Med kameran på stativ och självutlösare, iso 800

Sen satte jag den här fyrkantiga inredningsrutan från min kameraväska här, och använde som gråkort, den är gråblå, men den färgen visar den ju inte här.

Sen fotograferade jag av samma porslinsfiguriner igen efter den egna vitbalansen jag ställt in på den gråblå fyrkanten.

Och så här blev det:

På de här 3 senaste bilderna har jag avänt en taklampa med 3 glödlampor och ingen mer belysning i rummet förutom dataskärmen

Och här ser jag tyvärr att tapetens färg inte stämmer överrens med verkligheten. Tapetens verkliga färger går lite mot beigt och ljusrött går att urskilja också. Så gråkortsmetoden fungerar således inte i det här rummet med den här belysningen från en taklampa med 3 st glölampor av den gamla sorten, (dvs det är inga lågenergilampor)

PS: Här överexponerade jag ingenting,

Problemet är så klart din vitreferens när du ställer in vitbalansen. När det inte blir rätt så beror det på att det du har använt som referens inte är neutralt, utan att det har en färg, som är komplementär till färgsticket som du sedan får på bilden.

Det går alltså inte att använda den "grå" som du har i väskan som referens.

Du måste på något sätt hitta en vitreferens som är tillräckligt neutral, och använda den för inställningen av kameran.

Det är möjligt att taket i rummet har tillräckligt neutral reflektion av ljuset för att ställa vitbalansen. Om du siktar på en yta i taket invid lampan och balanserar efter den i stället bör du få bättre resultat. Takfärg är ofta neutral.

Och om takfärgen inte är neutral, så kommer den att färga ljuset, så att vitbalansering med K-skalan eller den fasta som finns för glödlampa inte stämmer.

Men en vitreferens placerad där du har motivet ska ge korrekt balansering, förutsatt att den är rätt exponerad. Så problemet med din väskinredning är att den inte är neutral utan har färg.

Du kan prova att använda oblekt hushålls- eller toalettpapper, som visserligen inte är helt neutralt, men borde vara mycket närmre neutralt än din väskinredning. Neutralt vitt är ungefär samma färg som grädde.

Taket är vitt med liksom rutmönster. Jag provar att ställa in egen Vitbalans på det då.

Så.

Ja, att använda taket som gråkort för att ta den här bilden (i samma rum) fungerade bättre ser jag här 

Och när du på det här motivet ställer till +1 så är det inte överexponering, utan det heter kompensation. Du kompenserar för ett ljust motiv genom att ställa kameran till att göra bilden ljusare.

Titta på histogrammet i kameran, och titta på trefärgshistogrammet. Titta också på histogrammet i ditt bildbehandlingsprogram. Det ska gå ända bort till nedre högra hörnet. Det ska inte nå någon höjd vid högerkanten, och om man har små ljusa ytor i motivet, så är det det allra ljusaste som ska gå ut i höger kant. Det kan alltså finnas ett lågt parti i histogrammet före den sista lilla toppen, och det är den som ska ligga längst till höger. Om den sista lilla toppen inte är ett ljust parti som ska ha teckning, utan en glansdager, spegling av ljuskälla, så kan man låta den försvinna utanför kanten.

#13

Samma bild, men i lite bättre upplösning

Nu är vitbalansen mycket nära rätt, men bilden är underexponerad, vilket du kan se ganska tydligt på histogrammet. Histogrammet slutar en bra bit innan höger kant, vilket gör att hela bilden är mörkare än den skulle kunnat vara, och förutom att de mörkaste delarna blir kolsvarta, så blir vita ytor väl gråmurriga.

I histogrammet här ser man att det ljusaste, det till höger, inte kommer till kanten, utan stannar någonstans på 3/4 av skalan.

Om man justerar i bildbehandlingen så förlorar man här mer än hälften av den digitala information som kamerans bildchip kan prestera. Jag skulle gissa att man klipper bort ungefär tre fjärdedelar av den möjliga digitala informationen. Därför är det viktigt att hålla exponeringen så långt till höger som det går utan att det klipper, eftersom varje zon av de ungefär åtta som man kan utnyttja, tar hälften av de tillgängliga digitala nivåerna, räknat från det ljusaste. Här har alltså underexponerats kanske omkring två steg, vilket först tar hälften, och sedan ytterligare hälften av det som är kvar, vilket är 3/4. Det som används av kamerans möjliga nivåer är alltså bara en fjärdedel.

Om man ska utnyttja möjligheterna till hög bildkvalité från digitalchipet måste man se till att bilden man tar går ända till klippning, men inte längre, dvs när man tittar på histogrammet, så ska den där lilla spetsen hamna längst ut i höger kant. Här har jag dragit i handtaget för kurvan för att möta spetsen på histogrammet, och därmed närmar det sig rätt återgivning, men det är inte rätt exponering, och man ändrar inte exponeringen när man använder "exponering" i en råkonverterare, utan det här är vad man gör. Man kastar bort alla digitala nivåer som inte innehåller någonting.

Man kan öka ljusheten lite mer genom att krumma kurvan uppåt, men man förlorar alltid kvalité när man gör det här i bildbehandling i stället för att från början exponera till höger.

#16

Har försökt få fram historgrammet med hjälp av användarhandboken till kameran. Men blir inte klok på hur man ska göra eller om det kanske är något fel på kameran?

I användarhandboken står det att man kan växla visning med menyn [:>Historgram]. Jag har gått in i menyn och den femte fliken från vänster där det står "Historgram Ljusstyrka RGB"

Men har tyvärr inte lyckats att få fram någon historgrambild/kurva därifrån.

Om det inte är fel på min kamera så ber jag någon att förklara hur man får fram historgrambilden.

Får fram kurvor nu respektive RGB & Ljusstyrka

R = röd kurva

G= grön kurva

B= blå kurva

Samt Ljustyrka visar en enfärgad kurva. Det var så långt men hur man läser av dessa kurvor har jag inte lärt mej ännu.

#18 Du ska inte behöva gräva i menyn för att få fram histogrammet.

Jag har 450D så lite kan ju ha ändrats, men troligen inte alltför mycket. Så här är det på min: Titta på ett foto som du tagit,  tryck sedan på knappen DISP 2ggr då ser du en liten miniatyrbild av just det fotot + histogrammet + en del andra uppgifter om just det fotot, tryck DISP ytterligare en gång så ser du fortfarande miniatyrbilden + histogrammet för varje färgkanal röd, grön, blå. Tryck  DISP ytterligare en gång så visas fotot på vanligt sätt i displayen igen. Hoppas det funkar för dig nu

DISP betyder så klart "Display", dvs bildskärmen, och man växlar mellan en massa olika lägen genom att trycka på DISP-knappen. De olika lägena växlar också funktion beroende på var man är i menystrukturen, men menyn för histogrammet har kanske val för vilken typ av histogram som ska visas.

För det mesta funkar det samlade histogrammet för alla tre färgerna, men när man har någonting som är kraftigt färgat, som vissa blommor, rhododendron och rosor till exempel, då kan man få klippning i bara en färg, och det ser man bäst när man har histogram för de tre färgkanalerna var för sig.

#20

DISP betyder så klart "Display", dvs bildskärmen, och man växlar mellan en massa olika lägen genom att trycka på DISP-knappen. De olika lägena växlar också funktion beroende på var man är i menystrukturen

Det är ju mycket möjligt att min kamera är alldeles för gammal, men i den beror det inte på var i menyn man befinner sig. Är jag inne i menyn alltså i menyflikarna,  och trycker DISP så visas kamerans aktuella inställningar. Det vill säga, de inställningar jag har gjort för just min kamera. Det blir en helt annan sak om jag gräver i menyn, men det känns onödigt att gå in på.

Ojdå, skulle kanske gjort det tydligare; beroende på om man tittar på bilden eller om man är i menyn; och på kameror med direktvisning kan det finnas ännu en slags visning på skärmen där det växlar på ett annat sätt med DISP.

DISP växlar alltså mellan de olika saker som kan visas på skärmen i det läge man använder den.

#16 #17

Undrar över flera saker du har skrivit här.

1. Bilden i historgrammet som ser ut som ett berg. Vad visar t.ex spetsen på berget för något, och vad visar de lägre nivåerna på berget för något

2. Och om jag förstår dig rätt här så ska bergets högsta punkt (spetsen) gå ända bort till fyrkantens övre högra hörn för att bilden inte ska bli för mörk.

Och när du skriver att det ljusaste inte kommer till kanten på historgrammet, utan stannar ungefär vid 3/4 av historgrammet, så menar du väl att det är bergets topp som inte kommer längre än ca 3/4 till höger från diagrammets övre högra hörn och att bilden då blir ungefär 1/4-del underexponerad?

3. Det går väl att komponera bilden som man ska ta redan innan man tar den, med hjälp av kamerans historgram (Ljushet & RGB), och då undrar jag vilka knappar på kameran man ska trycka på för att se dessa historgram (innan bilden tas) och få rätt ljushet och färgbalans på bilden?

Nej, bergets topp har inte någonting med användningen av histogrammet att göra, den måste du bortse ifrån. Det är därför jag skriver nedre högra hörnet. Det är den lilla spetsen längst ut till höger, vid basen av "berget" som är intressant, ingenting annat.

Bergets bredd kan ha intresse om det inte går ända ut till vänsterkanten. I så fall kan man ostraffat använda högre ISO om man vill, eftersom det betyder att dynamiken är liten. Men basen på berget ska i regel nå högra kanten.

Det finns undantag, och det är när det finns ett par små toppar vid baslinjen till till höger, då är det kanske den sista eller den näst sista lilla toppen som ska ligga ute i högra kanten.

Så "spetsen" är alltså den del av berget, vid basen, som når längst till höger.

Går bilden att komponera rätt innan man tar den på en Canon eos 550D?

Vore intressant om någon kunde svara på den frågan:

Det går väl att komponera bilden som man ska ta redan innan man tar den (på en Canon eos 550D), med hjälp av kamerans historgram (Ljushet & RGB)?

 Och då undrar jag vilka knappar på kameran man ska trycka på för att se dessa historgram (innan bilden tas) och få rätt ljushet och färgbalans på bilden?

Tänkte kanske att någon som är van vid en Canon eos550D kan förklara hur det är med den saken.

Du får inga histogram innan du har tagit en bild.

Kompositionen gör man i sökaren eller på skärmen i direktvisning. När man tar föremål i studio är det ofta lättare att använda direktvisning (om din kamera har direktvisning).

Exponeringsbestämningen gör man ibland i flera steg. Först komponerar man bilden och ljussätter, sedan gissar man exponeringskompensationen och när man har knäppt så öppnar man bilden och tittar på histogrammen. Det är knappen "DISP" som brukar användas för att växla mellan de olika lägena för vad som ska visas på skärmen.

Om man ställer in kameran att varna för utbrända högdagrar så får man en klar indikering på vad som är helt urfrätt vitt. Ibland när man tar mot vit bakgrund vill man att bakgrunden ska försvinna helt, och då belyser man den extra och låter den "rinna över", dvs den får blinka för högdager när man chimpar.

Och det har fortfarande inte särskilt mycket att göra med vilken kamera man har. De enda kameror som jag vet att man kan kolla exponeringen i förväg på är Canons kompakter, som man kan ladda ett program som heter CHDK i och som ger högdagervarning och histogram i realtid innan man tar bilden, men systemkamerorna brukar inte ha den finessen.

Så arbetsgången är att man först ställer Vitbalans, sedan exponerar man med kompensation för motivets ljushet. Efter att man har tagit en bild öppnar man den och kan se på histogrammet och högdagervarningen om exponeringen är bra eller om man borde ta om bilden med annan exponering. När man har gjort det ett antal gånger på olika motiv får man en känsla för ungefär hur mycket som är rimligt att kompensera och träffar rätt oftare på första skottet.

Man kan också lära sig att använda spotmätningen för att mäta det ljusaste som man vill ha teckning i och exponera det med rätt pluskompensation, som man får prova sig fram till, den brukar ligga omkring två steg plus. När man vet hur mycket det ska vara kan man alltid använda det värdet.

#19

Tack för det! Du verkar vara trevlig

#24 Ursäkta en OT-fråga men Inkan, varför kan man ostraffat höja ISO när dynamiken är begränsad? (dvs när histogrammet inte når ut till vänsterkanten)

Bruset uppstår ju förvisso värst i de mörka partierna, men får vi inte brus även i de ljusare partierna?

#28

Skälet till att man oftast kan höja ISO utan förlust när motivet har låg dynamik är att vi gärna vill öka kontrasten i bilden som presenteras, eftersom den vanliga framkallningen alltid minskar kontrasten för att pressa in de cirka åtta till nio stegen dynamik som återges i ett omfång på mindre än sex steg, som återges på ett fotopapper eller på bildskärmen.

Om vi exponerar till höger, dvs låter histogrammets sista lilla spets sluta ute i höger kant, och dynamiken är mindre än vad chipet kan registrera, så kommer vi att få ett tomt område i histogrammet till vänster om "kullen". När vi ökar ISO men bibehåller exponeringen till höger, så kryper kullen längre åt vänster, och vi utnyttjar återgivningsmediets dynamik bättre. Man kan göra samma sak genom att dra vänstra kurvhandtaget åt höger i bildbehandlingen, vilket i praktiken höjer ISO. Det blir samma sak som att använda "Nivåer" i bildbehandlingen och dra vänster handtag åt höger. Man ökar alltså kontrasten genom att klippa bort data som saknar information.

Om man i stället höjer ISO i kameran, så kommer de mörka delarna av motivet att bli mörkare än när man tar med lågt ISO. Med en del kameror kan det öka bruset i det mörkare, men det brukar sällan spela någon större roll. Exempelvis Canon har ett antal fasta ISO-lägen med analog förstärkning och mellanlägena interpolerade digitalt, så det finns ofördelaktiga val med hänsyn till bruset, men i princip kan man alltid höja ISO utan förlust när motivets dynamik är låg, så länge man ser till att exponera rätt, dvs hålla histogrammet åt höger utan att blåsa högdagrar, och när man vill återge den färdiga bilden med högre kontrast. Om man däremot vill göra bilden i High-Key kan det vara bättre att använda lågt ISO för att få mindre synligt brus.

Det handlar egentligen bara om att välja mellan att förstärka analogt i chipet eller att förstärka digitalt vid bildbehandlingen. Skillnaden är som bäst hårfin, men med en del chip kan det i vissa lägen uppstå bandning. Det har rapporterats för vissa FF-kameror från Canon, men man får prova med kameran man har. Om den bandar vid ökning av ISO, så bör man inte göra det. Likaledes kan man råka ut för bandning vid serietagning, då lästiden kanske dras ner till minimum. Bandningen beror på en liten obalans i behandlingen av olika rader eller kolumner av sensels (ljusbrunnarna) vid A/D-omvandlingen.

#29 Tack för som vanligt utförligt svar! Jag gjorde ett experiment men det bekräftar tyvärr bara att jag inte är helt med dig i resonemanget.

Syftet är såvitt jag förstår att få ökad kontrast genom att nyttja sensorns dynamik optimalt, vilket jag tolkar som att vi skall sträva efter att ha ett brett histogram utan outnyttjade/tomma områden.

Det är i andra stycket där du beskriver vad som händer när vi ökar ISO samtidigt som vi bibehåller exponeringen som jag inte får ihop det. Bibehållen exponering torde väl betyda att histogrammet ligger kvar vid sin högra kant och under förutsättning att ISO höjs så får väl det ordnas antingen med justering av bländare eller tid. Jag gjorde ett försök med det sistnämnda, då jag exponerade enligt följande:

• 1/10 s, ISO 100
• 1/20 s, ISO 200
• osv, tom
• 1/640 s, ISO 6400

Alla med samma bländare (2,8) och på samma motiv (kakelplatta). Histogrammet ligger kvar vid sin högra kant, men jag hade hoppas på att se en breddning nedåt - eller som du skriver - att kullen skulle krypa längre åt vänster, men det gör den inte, se bifogad bild. Vad är det jag missar?

#30 Oj, jag är tydligen dålig på att förklara.

Det är djupt dolt i första och tredje stycket. När du tar kaklet vill du antagligen inte höja kontrasten, och histogrammet som du visar är "high-key", dvs du har inte några mörka toner alls i bilden.

Det jag menar är att om du har ett motiv med sex stegs dynamik, och du kan få ut upp till elva stegs dynamik med kameran, så kan du höja ISO utan att tappa teckning, och bruset blir inte besvärande, eftersom det är mest uttalat i väldigt mörka delar av bilden. Sedan beror det på hur teknikerna har gjort kamerans firmware om du får den högre kontrasten när du tar bilden direkt ur kameran, eller om du får ut en bild med mer brus, där du själv måste tänja ut histogrammet för att täcka hela omfånget i mediet där du presenterar bilden.

Så missen ligger i min förklaring, och din invändning visar att jag inte har uttryckt mig bra.

Och som allting, bör man ju tolka det rätt. Det gäller hyggligt inom rimliga gränser, och så gäller det ju bara när man skär bort området till vänster där ingen data ligger. Det har blivit en så rutinartad grej för mig att jag helt enkelt glömde det.

Så förklaringen ligger också i noten om "high key". När man har ett histogram som i stort sett saknar data i vänster halva eller mer, så är bilden ljus.

#31 Tack igen för bra svar, nu förstår jag din poäng. Du förklarar inte dåligt, det var jag som snöade in på ett sidospår.

Som sammanfattande praktisk tumregel skulle man kanske kunna säga:

• Om motivet har liten dynamik så kan man ofta ostraffat öka ISO (vilket påpekades redan i #24)
• Om motivet däremot har stor dynamik så bör man inte öka ISO förutom om man är tvungen (för att få tillräcklig kort exponeringstid)

där liten/stor skall relateras till kamerans dynamiska omfång. Exempel på motiv med liten dynamik är ju kakelplattan i #30, medan ett motiv med stor dynamik kan vara en skogsdunge i motljus.