Följer denna, blev riktigt nyfiken :)

Storleken på "hålet" ändras med ändrad brännvidd. Dvs bländarnumret stämmer överens. Största bändare brukar dock ändras så det stämmer inte riktigt hela vägen.

*svamlar*

HH

Om det är ett objektiv som har samma bländaröppning hela vägen, så kommer dess ingångspupill att öka i storlek när man ställer in längre brännvidd. Framifrån sett är hålet alltså större vid längre brännvidd, och det släpper så klart in mer ljus, men eftersom det fördelas över en större yta vid längre brännvidd så handlar det om samma belysning av sensorn.

Så ett objektiv som håller samma bländaröppning genom zoomningen har större diameter på bländaren när brännvidden är längre.

#3: När du säger större yta, vilken yta syftar du på då? Censorn?

När brännvidden är längre (eller när objektivets utdrag är längre), fördelas ljuset som kommer från objektivet mot sensorn över en större yta i sensorplanet (där förhoppningsvis det som inte ska träffa sensorn skärmas av på ett bra sätt).

#5: Vad är sensorplanet?

EDIT: Jag googlade sensorplanet och jag tror att jag fattar vad det är nu, men hur man ljuset sprida sig över en större alternativt mindre yta på sensorplanet? Sensorplanet kan väl inte ändra storlek, eller?

#6 Sensorn täcker bara en bit av den yta objektivet kan belysa.

HH

#7: Smart!!

Nu tror jag att jag hänger med ganska bra faktiskt! Då ska vi se om det blir rätt… Vid en längre brännvidd kommer ljuset att spridas över en större yta eftersom motivet helt enkelt ska bli större på sensorn/sensorplanet. Så ja även om det kommer in mer ljus än vid kort brännvidd så sprids samma ljus och och minskar alltså i koncentration (haha, kan man säga så om ljus? aja, vi får tänka i fotoner (ljuspartiklar) så går det nog). Lägre koncentration av fotoner leder naturligtvis till mindre ljus! Har jag greppat det nu, tro?

#8 Ungefär så!

HH

Jag tror att du har greppat det. Faktiskt är det just att vi bestämmer bländarens mått som en del av brännvidden som gör att samma bländartal ger samma ljustäthet på sensorn i kameran, oavsett brännvidden.

Det är också den större öppningen på en längre brännvidd vid samma bländare, som gör att man har mindre skärpedjup med den längre brännvidden. Om man alltså har bländare 4 på ett 100 mm objektiv, så är öppningen lika stor som när man har bländare 2 på ett 50 mm. Och om objektivet har 140 mm brännvidd är öppningen lika stor vid bländare 5,6. I samtliga fall handlar det om en öppning på 25 mm. Skärpedjupet brukar beräknas efter en formel som bygger på brännvidd, bländardiameter och formatets diagonal. En mindre sensor har kortare diagonalmått än en stor, och det gör att skärpedjupet är något mindre på en liten sensor jämfört med en stor, vid samma brännvidd och bländare. Men eftersom man använder kortare brännvidder för samma bildvinkel, blir skärpedjupet med liten sensor ändå stort för det mesta. Men det kan vara bra att veta att skärpedjupsangivelsen för småbild (fullformat) inte gäller för APS-C om man till exempel använder ett gammalt objektiv från en småbildskamera på sin DSLR.

Ett exempel: Jag har ett 35 mm vidvinkelobjektiv som är till min Contax småbildskamera, och jag använder det på min Lumix G1 mi4/3-kamera. Den är inte en vidvinkel där, utan det handlar snarare om en porträttbrännvidd, längre än normalen på drygt 20 mm. När den på småbildskameran hade stort skärpedjup, får den på kameran med mindre sensor mindre skärpedjup, eftersom kraven på skärpa är högre på den mindre sensorn. Den tillåter inte lika stor spridningscirkel innan det ser oskarpt ut. På en APS-C-sensor skulle 35 mm vara ett normalobjektiv.

#10: Tack, nu förstår jag! Och så fick jag en liten lektion i skärpedjup också, intressant! =)