Kameran behöver inte autofokus i sig; men för att ha funktionen behövs förstås ett objektiv där den stöder det. För D40 innebär det de som är märkta "AF-S" eller "AF-I", enligt Ken Rockwell. Det beror så vitt jag ser på att den inte har en egen autofokusmotor, utan behöver en i objektivet.

Vad gäller RAW eller JPEG, så är de två olika steg i framkallnings-processen, så att säga. RAW innebär att man inte har gjort några behandlingar av bilden, så man har kvar allt sensorn sett, medan JPEG är byggt för att dela med sig av bilder och därför försökt kasta bort sådant man inte ser (ibland inte så väl, då man kan få kransar och rutor som egentligen inte fanns). Har man tagit bilden precis rätt så kan JPEG-versionen vara allt man vill ha, men en del saker (som färgbalans eller färgförskjutningar) går utmärkt att ändra från RAW men blir inte lika lyckade från JPEG.

Den stora nackdelen med RAW-filer är att de tar stor plats, och för en del kameror, tar lång tid att spara ned. Om man sedan aldrig vill göra några finjusteringar utöver vad kameran gör själv så har man inte vunnit något på det.

hade en nikon d40 tills jag uppgraderade till d3100 för några veckor sen, tycker absolut att du ska ändra till raw-formatet som du gör enkelt under "inställningar" i kameran. nackdelen är somsagt att bilderna blir stora, men fördelen med det är att det blir riktigt fina resultat om du ska framkalla och förstora bilder och ha som t.ex. en tavla på väggen! det är också bättre och enklare att redigera i raw-format, men du kan bara titta på bilderna i photoshop om du inte konverterar dem till jpeg-format där iofs..

Jovisst kan du ha andra objektiv än de som har inbyggd fokusmotor, men hjälpmedlen för att ställa in skärpa manuellt är inte särskilt bra i D40, så det är bättre att ha objektiv av typ AF-S eller motsvarande, så att man får autofokus. Annars går det faktiskt att använda objektiv som har gjorts för Nikon i mer än femtio år, eftersom det är samma fäste som till de gamla.

Jpeg från ganska avancerade kameror, som D40 till exempel, visar inte upp de svagheter som man ibland kan se i bilder från mobiltelefoner eller övervakningskameror; det är mycket bättre omvandling till jpeg i din systemkamera. Du kan utan vidare fortsätta använda jpeg om du bara ser till att ställa in rätt Vitbalans. AWB, automatisk Vitbalans, har svagheter som kan göra att en del bilder får konstig färg, så det lönar sig absolut att lära sig ställa vitbalansen för att få bästa resultat i jpeg.

När man spar RAW har man mer utrymme för att korrigera bilden i efterhand, men det är inte alls särskilt enkelt att få bra resultat. Det är någonting man måste jobba rätt mycket för att lära sig, och det är nödvändigt att ha kalibrerad bildskärm för att få bra resultat. RAW har också en aning mer utrymme för att korrigera exponeringen, men felexponerade bilder blir alltid sämre, vare sig man har spart dem som jpeg eller RAW. Det är lika viktigt att exponera rätt när man spar RAW som när man spar jpeg, men vitbalansen kan man alltid justera när man har råfilen. På D40 kan man inte samtidigt spara RAW och bästa kvalité i jpeg, utan man får en kvalité som kallas "Basic" när man väljer att spara båda. Men om man också när man tar RAW spar en jpeg och ser till att man har ställt in rätt Vitbalans i kameran, så kan man använda den vitbalansen när man konverterar och man har en jpeg att jämföra med, så att man ser att man hamnar rätt med vitbalansen.

Vitbalans är alltså en av de viktiga faktorerna för att man ska kunna jobba bra med jpeg, och det är väl värt att lära sig hur man ställer in en egen Vitbalans. Det är enkelt på Nikon, men man behöver en bra referens för vitt när man ska göra det. Vitt papper funkar inte bra, utan man ska ha ett gråkort eller någonting annat som har en verkligt neutral ton, endera vitt eller grått. Referensen måste vara spektrumneutral, dvs den ska reflektera alla färger i spektrum lika mycket, den får inte ha någon egen färg. Vitt papper har nästan alltid optiskt vitmedel, vilket ger en blåaktig ton och om man använder det som referens får man lite gulaktig ton i bilderna; det är inte bra annat än när man vill att bilden ska ge intryck av lampljus eller kanske levande ljus.

I dagsljus ute kan man komma runt problemet med vitbalansen genom att använda något av de förvalda värdena för Vitbalans. Ofta är det bättre att ställa kameran på solsken eller molnigt än att använda AWB, eftersom AWB kan luras av att det finns dominerande färg i motivet och dra mot dess komplementärfärg. Om det är mycket grönt strävar AWB mot lila, och om det är höstgult kan AWB dra mot en kallare ton. De problemen slipper man när man väljer ett av de fasta värdena.

Om du vill lära dig använda RAW och själv framkalla bilderna är det vettigt att lägga upp det som en övning först och jobba aktivt med det för att få djupare förståelse för vad det kan ge. Utrymmet för korrigering blir större, men det är definitivt inte lätt att få bra resultat om man inte har en bild med vitreferensen, så att man enkelt kan justera Vitbalans på alla bilder som är tagna vid samma tillfälle. Rutinen vid RAW bör alltså i regel vara att ta en bild av vitreferensen i aktuell belysning, och att sedan när man ska framkalla använda den bilden för att ställa in Vitbalans på resten av bilderna.

Tack så mycket för svaren!

Finns det något ställe där jag kan läsa om hur man ställer in vitbalansen rätt?