Då har du ju begränsat urvalet till kameror av vissa märken.

Proffskameror finns förstås också från Canon och Nikon. Då är det så klart fullformat som gäller, och priserna blir därefter. Du hittar ett urval här. Om man vill ha något ännu bättre, så finns Hasselblad, Phase One, Sinar, Mamiya och Leaf. Priserna är lite högre då också; prislappen har minst sex siffror.

Och vill man inte ha fullformat är en Canon 7D ganska proffsig till ett överkomligare pris än fullformat.

Också Nikon har lite billigare med bra prestanda, som exempelvis D7000.

#1 Tack. Jo det måste vara antingen från Canon eos serien eller Nikon.

Så du har ingen begränsning vad gäller budget? Då är det tex D3 från Nikon eller Canon 1Ds Mark IV som är toppmodellerna.

Sen är frågan också vad man lägger in i begreppet proffskamera.

#5 självklart vill jag ha kameror inom överkomliga priser. 30 000kr som mark kostar är väll att ta i.

Länken som jag gav i #1 visar proffsmodellerna, och länken i #3 är en billigare modell som också är bra. Sedan kan man kanske hitta D90 fortfarande, men den är på väg ut och ersätts av D7000 om jag har fattat rätt. Canon 7D som Mona föreslår är också en vettig kamera med hyggligt pris. Också den nya 60D kan vara värd att titta på.

#7. 7D fastnar jag för av någon anledning, positiva är också att mina objektiv jag har nu till min 1000D passar till den. Ska jag välja Nikon måste jag olyckligtvis köpa nya objektiv.

Och det går så klart att köpa bara kamerahuset. Vitsen med system är ju att man inte är låst till att ett visst objektiv ska sitta på.

#9 Jo det vet jag. 

Någon som vet vilka svagheter en 7D har? Allt är väll bättre än min 1000D men jag kopplar nämligen kameran till ett teleskop därav undrar jag om 7D skulle få sådana bilder bättre eller måste jag kolla på något specifikt hos en kamera för det?

Först skall vi bena ut skillnaderna mellan en proffskamera och en konsumentkamera. Bägge typerna tar utmärkta bilder med god optik. Proffskameran har fler dedicerade reglage och därmed mer snabbjobbade. De är i allmänhet vädertätade och har hus i aluminiumlegering. Oftast har de inbyggt vertikalgrepp och fullformatskameror finns normalt bara i proffsklassen. Något grönt autoläge finns inte i proffssegmentet. Slutaren håller en helt annan mekanisk klass, så proffskameran klarar betydligt fler exponeringar innan slutarbyte. Dessutom brukar de klara klara betydligt högre FPS (Frames per second)

Den första frågan man skall stlla sig är vilken sensorstorlek man skall välja. Fotogragerar man mycket tele kan en cropsensor vara att föredra, med sin skenbara brännviddsförlängning. Den ställer dessutom inte så höga krav på optiken. För höga iso och porträttfotografering mm. är fullformatssensorn att föredra.

Då din budget inte verkar oegränsad kan ett begagnat hus vara att föredra. Då jag själv jobbar med Nikon vet jag att antal spegeluppfällningar finns i Exif, en mycket bra egenskap vid begagnatköp. Tänk på att batterierna till proffshus brukar vara hiskeligt dyra.

I Nikonsortimentet vill jag rekommendera en beg D3 som fullformatskamera och D2x(s) som cropsensor-kamera.

#11 Jo men återigen, väljer jag Nikon står jag i problemet med att jag måste köpa helt nya objektiv. Jag gillar att proffskameror är vädertätade för det är något jag verkligen behöver. Vad gäller sensorstorleken så säger jag, ju större desto bättre specielt eftersom jag kommer fotografera i svagt ljus (om man nu kan kalla rymden för det). Men om jag väljer en kamera med stor sensorstorlek hur pass påverkar det förlägningsfaktorn och skärpedjupet? Negativt/positivt?

En stor sensor gör att du med samma objektiv måste gå närmare för att få samma bildutsnitt. Därmed minskar skärpedjupet ( det blir kortare ).

#12 Som gammal luttrad amatörstronom har diskussionen kommit i ett helt annat läge.

För det första är det cropsensor som gäller, Skall du hänga kameran på ett teleskop, glöm proffshusen. De är för tunga för en normal teleskopmontering. Monteringen skall driva samt följa objektet och kompensera jordens rotation.

En astronomkompis till mig tog enorma bilder med en Canon EOS 350D och ett gammalt ryskt fast objektiv på 135mm, monterat på en barndoor som följde objektet under lååång exponering.

Min vän Rod Nabholtz har en anvisning på sin hemsida hur man gör en Barndoor.

#14 Gäller det även om man har köpt kamera annordning till teleskopet avsedd för just alla Canon eos modeller?

Tänk på at vädertätningen är värdelös om inte objektivet som sitter på kameran också är vädertätat!

De flesta gluggar i konsumentskiktet är inte vädertätade.

#16 Det vet jag.

En sk T2-adapter sätter du på kameran som ett vanligt objektiv och sätter den sedan i okularhållaren på teleskopet. Det finns system man kan sätta ett okular i eller en barlow. Läs mer här.

Och för teleskopfotograferingen behöver du inte en proffskamera, det ger inte någon annan fördel än att du kanske kan få ner exponeringstiderna. Det går bra med den du har.

Okular eller barlowlins förstorar bilden, men gör att man måste exponera längre tid, vilket ställer ganska stora krav på utrustningen som följer stjärnan. En barndoor som inte håller riktningen exakt kan inte ge skarpa bilder; det krävs stor precision. När man använder digitalkamera är det inte stor idé med att förstora bilden med ett okular som reläobjektiv, eftersom det inte förbättrar upplösningen. Upplösningen beror främst på hur stor öppning kikaren har. Ju större diameter, ju mindre objekt kan den återge.

#18 Jo jag vet. Det var just en T2-adapter jag pratade om. Den annordning du visade i #14, Barndoor, påminner mer om en planetkamera man kopplar mellan teleskop och dator.

#19 Polinställningen är A och O för att få en god följning. För DSO (Deep Sky Observing) talar vi riktigt långa exponeringstider, vilket ställer extremt stora krav på monteringen och noggrannheten vid polinställningen. Nu kan man köra kortare sekvenser och stacka dem i Registax, ett freeware, speciellt avsett för att stacka astronomiska bilder och det kompenserar felaktigheter i följningen under flera exponeringar.

Den billigaste proffsmodellen är en beg Nikon d200 som du kan hitta för någon tusenlapp. Annars är fullformataren Nikon d700 populär. Kostar under 20.000 men så ska man ha objektiv, blixtar, stativ, väskor m.m.

En fullformat verkar inte vara det du ska välja om du ska fotografera rymden om man läser de andras inlägg. Jag vill egentligen inte blanda mig i diskussionen om vad som är mest lämpligt för dig eftersom jag inte har dom kunskaper som krävs för att fotografera rymden med teleskop. MartinO och Inkanyezi är duktiga och vet vad dom pratar om här. Vill bara flika in att 7D är vädertätad, för jag antar att du även vill fotografera andra saker än rymden?

#23 Självklart ska kameran användas till annat också.

Ska du fotografera djur i rörelse (såga att du var hästintresserad) så kan det vara värt att veta att 7D tar 8 bilder/sek. Min dotter har en 550D som bara klarar 3,7 bilder/sek, det är en väsentlig skillnad.

#20 Vid DSO-foto kan man arbeta på två sätt. En "ljushink" Dvs. ett objektiv eller teleskop med stor apertur (frontdiameter). Vi pratar diametrar över 250mm för att få ett acepptabelt resultat. Det säger sig självt att detta blir ganska opraktiska grejor att släpa runt på, om man nu inte har ett eget observatorium. Det andra sättet är lång exponeringstid. Då kompenserar man en mindre apertur med lååååång exponeringstid. Då måste vi ha en anordning med motor som kompencerar jordens rotation, Tex en barndoor. Det är inte ovanligt med ett tjugotal exponeringar med en exponeringstid uppemot 5 minuter, som man sedan stackar i Registax, som jag länkade till ovan.

Det behövs inte speciellt dyr utrustning för att få häpnadsväckande resultat. Det viktigaste är att kameran har bulb-läge och en trådutlösare. Det allra viktigaste, som inte går att köpa för pengar är noggrannhet.

Har man redan ett teleskop med motoriserad montering är det vanligt att köra piggyback. Man monterar helt enkelt kameran direkt på teleskopet och exponerar medan teleskopet arbetar. Har teleskopet en EQ-montering är det vanligaste att man monterar kameran på balansvikterna.

Innan man ger sig ut och fotograferar är det lämpligt att veta vad man fotograferar. Jag kan inte nog rekommendera gratisprogrammet Stellarium. För nybörjaren är detta en gudagåva.

För den avancerade amatörastronomen finns gratisprogrammet Cartes du Ciel. Ett väkänt och kompetent program.

Då tråden i mycket kommit att handla om astrofoto, har jag förtydligat rubriken. Allt för det skall vara lättare att söka i framtiden.

#26 Mitt telleskåp har en diameter på 130mm dvs ljusinsläppet är på 130mm, själva brännvidden är 1000mm, gjord i alluminium, så nog är den opraktisk att bära runt på alltid och väger sina kilon.

Jag vet redan att det finns stjärnkartor osv man kan använda. Har liksom hållit på i några år men just kameraoptik är jag usel på.