
Canon 550D vs Nikon D90
Jag är i kameraköpartankar, och eftersom jag längtat så länge och lönen kommer på fredag så brinner det lite i knutarna :P
Vilken kamera anser ni är bäst, och på vilka sätt? Jag har aldrig fotat med någon Canon, medans jag kännt lite på en Nikon D90. Har tidigare använt Olympus E400 och Olympus E550, men tycker inte att någon av de kamerorna räcker till, de känns för begränsade.
Prisskillnaden vet jag redan om, utan jag vill ha andra för- och nackdelar presenterade.
En stor fördel för mig är om det går att fota med bakvänt objektiv för att få till nån slags "supermakro", eftersom jag älskar denna dolda funktion och använder den en del.
Så… Vad har respektive kamera att erbjuda?
Ge gärna någon bildexempel från respektive kamera, gärna från samma fotograf om det är möjligt (skillnaden syns bäst då).
Tack på förhand!
Rent åldersmässigt så är ju Canon 550D bättre än Nikon D90. D90 är den första filmningsbara Systemkameran och 550D har inte funnits lika länge samt att den skapar mindre brus på filmen. Ur fotosynpunkt vet jag inte.
DPReview gör väldigt seriösa tester på kameror och objektiv. Vad jag förstår så är svaret att Canons 550D är kameran att köpa och det är den jag hade valt men läs själv dom båda testerna (länkade nedan) och se hur dom båda är på det du tycker är viktigt.
Om videofilmning är viktig för dig så är 550D den rätta. Om video inte spelar så stor roll så tycker jag att du skall titta på vilka egenskaper som är viktigast för dig. Kvaliteten på bilderna kommer att vara väldigt lika och även om 550D är nyare så är sensorn på D90 fortfarande bättre i dom flesta egenskaperna.
Tänk på att det är ett system du köper så objektiv. blixar och annat kan spela roll. Att fota med omvänt objektiv kan du göra med vilken systemkamera som helst så där spelar märket ingen roll. Om du är intreserad av supermacro så titta på bilderna som den här killen tar. Bjorsa Han kör med en Pentax med en massa olika omvända objektiv.
En sak man skall tänka på med filmfunktionen på 550D (som jag inte testat men fått berättat för mig av flera som testat) att det finns ingen autofokus på en vilket innebär manuell fokusering under filmandet, och det är inte helt lätt att få till det tydligen. Men kanske bara en vanesak, ville dock flagga för det så man inte köper den enbart för filmningens skull.
mvh Martin

Nåja, autofokus under filmning är ren idioti, så det behöver man inte fundera över. Om kameran inte ens ställer fokus innan man börjar filma, sä är det en enkel sak att först fokusera, sedan slå över på manuell och filma.
Det kan vara idé att titta på vilket objektiv man ska köpa kameran med för att få bra bildkvalité. Nikons billigaste kitobjektiv är visserligen skarpt, men i mina ögon har det en bedrövlig boké, medan Canons i det avseendet är bättre. Det finns andra objektiv att välja på, och om man inte väljer det billigaste kamerahuset, kanske man kan fundera över vilket objektiv man tycker är värt att satsa på.
#3 Vad jag förstår av dpreview testerna så menar dom att bildkvalitén är bättre för 550D än för D90, speciellt för JPG men även för RAW (om än inte lika "stor" skillnad). Varför menar du att D90 har en bättre sensor (vill inte starta dat gammla välkända canon vs nikon kriget här i tråden, bara undrar vad du baserar det på)?
#5 Möjligt att jag är en idiot, föredrar ändå att slippa manuell fokusering när/om jag skall filma. Nu har jag som sagt själv inte testat 550:n så vet inte hur den är men har erfarenhet att för mig är manuell fokusering i samband med filmning ett aber med ungefär lika mycket skarp som oskarp film.
mvh Martin
#6 Jag bryr mig igentligen inte om varken Nikon eller Canon eftersom jag kör med annat. Det jag baserar det på är jämförelsen mellan D90 och 550D på DxOMark. Det visar att D90 har ett bättre dynamiskt omfång än 550D, bättre ISO egenskaper osv. Men som jag också sa så kommer kvaliten på bilderna att vara väldigt lika.

#7 Det ligger i sakens natur när man filmar, att det som man filmar rör sig, eller att man flyttar eller riktar om kameran under filmning. Det som ofta händer med autofokus som är aktiv medan filmningen pågår, är att skärpan ställs om efter det som för tillfället dominerar bildrutan, och det betyder att skärpan kan ställas om efter vitt skilda saker medan man filmar, och att kameran jagar fokus i bild, vilket inte är särskilt njutbart när man tittar på filmen. Det ger en känsla som liknar den man kan få när en nybörjare använder zoom i tid och otid.
Skärpedjupet är oftast väldigt stort, och de flesta motiv som man filmar rör sig inte utanför det området. Det är mer vilsamt för ögonen om skärpan inte fladdrar fram och tillbaka, utan att den hålls på samma avstånd och bara långsamt ändras om man till exempel växlar bild från närbild till större avstånd, vilket är ganska lätt att göra manuellt.
Så jag föredrar absolut att skärpan inte ändras under filmning annat än när jag gör det själv.
Kamera ska vara för fot och filmkamera ska vara för filmning enligt mig.
#7 Du är ingen idiot och det jobbas för att få fram en bra autofokus. Nu när man använder DSLR till både filmer och TV-program som till exempel "House" så kommer videodelen av kamerorna att utvecklas ganska snabbt.
Ett problem med autofokus på dom kamerorna som finns idag är att autofokusmotorn för oväsen som tas upp av mikrofonen. Om man har extern mikrofon så spelar det inte så stor roll.
En stor skillnad på att använda en DSLR till filmning jämfört med 35mm filmkamera är att man får ett kort skärpedjup vilket lyfter fram personerna på ett bättre sätt. Det är en av anledningarna att flera regisörer som till exempel Greg Yaitanes har börjat använda dom. Det gör också att det finns större möjligheter att få till en autofokus som kan fungera bra. När dom spelade in House så använde dom bland annat fasta objektiv til Canon 5D och det var svårt att fokusera.
Det kommer att göras speciella objektiv som är enkla att fokusera manuellt för filmindustrin men för amatören som inte kommer att ha råd med sådana objektiv så kommer autofokuset att förbättras för filmning.
Tack för infon i de senaste inläggen, men vi skall nog försöka återgå till 550D & D90-diskussionen så vi inte kapar tråden alltför mycket så får vi ta den andra diskussionen i annan tråd.
mvh Martin

Och jag tycker att det är avsevärd skillnad mellan att kalla en företeelse idioti och att kalla en person idiot. Det senare har jag inte gjort.

Såja såja, inget krig här nu ;)
Hmm, ja nu lutar det ju faktiskt betyfligt mer åt en Canon 550D faktiskt.
Filmandet kommer inte uppta så mycket av min tid, utan det är fotandet som är viktigt för mig. Men jag håller med om att det låter bättre med manuell fokus som #9 skriver.
Viktigt för mig är att kameran är smidig att använda, att inställningarna ska vara enkla att använda, att bildkvalitén håller hög standard, och väldigt viktigt - att det blir bra färger. Det upplever jag inte med Olympus E550 där allt svart blir grådassigt, och färginställningarna är väldigt begränsade. Jag gillar inställningen för vitbalansen på Nikon D90, det ger många möjligheter. ISO-stegen får gärna vara små och många, inte få och stora.
Att man kan fota med bakvänt objektiv med alla kameror var nåt jag inte trodde stämde. I någon gammal tråd om just bakvänt-makro sa flera att deras kameror inte klarade detta och att det på flera kameror var väldigt komplicerat. På farsans Olympuskameror är det däremot bara att vända på kalaset, sikta och knäppa av.
Fortsätt gärna att diskutera för- och nackdelar!
Om du är mest intresserad utav att fota, varför väljer du mellan två kameror med filmmöjligheter?

#15 För att jag gärna har den extrafunktionen, det är oerhört smidigt att kunna filma med samma kamera, även om det är fotograferingen som är viktigast för mig.
Det känns onödigt att köpa en kamera som inte har filmfunktionen, eftersom jag kommer vilja använda det emellanåt, exempelvis på semester.
ok, det enda som ser nackdel med filmning är ju batteriåtgången samt det lilla minnet.

#17 Jo det är jag medveten om, och det är synd att det är så begränsat. Men jag vill som sagt ha den funktionen, hellre än att ha en systemkamera och en videokamera och släpa med båda på ex semestern.

Jag har nu bestämt mig för en Canon EOS 550D. Jag ska bara försöka hitta den till rätt pris, vilket förmodligen fixas genom kontakter :)
Frågan är nu… Vilket objektiv rekomenderar ni att jag ska köpa till? Med i "paketet" är ett objektiv, jag tror det är ett 18-55/3.5-5,6. Men jag vill även ha ett långt (vad kallas det?) objektiv på upp till ca 300mm.
Vad kan ni rekomendera?? Visst kostar det, men jag vill inte köpa ett hutlöst dyrt objektiv.
Jag kan ingenting om objektiv, vad som är bra/dåligt och på vilka sätt, eller vad som passar kameran eller inte.
Om du kan få med ett 18-200 istället för det som finns i så har du halva vunnet. Själv har jag Tamron 18-200 samt 75-300 TeleMacro vilket både är Telezoom och har samtidigt bra macromöjligheter (pris 1500 kr). Men å andra sidan är jag inte så duktig på objektiv heller.

#20 Okej ja sånt kanske finns! Jag ska kolla möjligheterna :) Har de 18-200 så är ju halva vunnet som du säger.
75-300 är intressant för mig, bara det passar. Har tidigare haft ?-150, vilket många gånger inte var tillräckligt. 1500kr kan jag ju absolut lägga ut om objektivet är bra och värt att investera i.
Det jag har är till en Canon EOS 1000D så nog finns det så det passar. Men jag kan inte svara säkert på ifall det är någon bildstabilisator i den. Har ej kollat upp i manualen för den.

#22 Okej. Men är det verkligen nödvändigt med bildstabilisator i både hus och objektiv? Nån jag pratade med för ett tag sen (som visserligen inte kan mycket om fotografering, men som jobbat på en fotofirma ett tag) sa att det är dumt att det är så, dör man betalar för 2 stabilisatorer när man egentligen bara behöver en.
I Canons kameror finns ingen stabilisator. Inte i Nikons heller.
Sedan ska man inte ha två stabilisatorer då de slår ut varandra och du få sämre skärpa som ifall du inte hade någon stabilisator alls.

Jag förstår inte riktigt tankegångarna när man väljer en bättre och dyrare kamera för att sedan snåla på optiken.
Om man är inne på att köpa de billigaste objektiven, så kan man ju komma mycket billigare undan om man också köper en billigare kamera. Man får helt enkelt inte ut full nytta av den bättre kameran när man sätter på ett sämre objektiv, och objektiv med jättelika zoomomfång och samtidigt lågt pris låter lite för bra för att vara sant.
Det är känt att de stora zoomomfången för med sig problem. Det man kanske först tänker på är att de är ljussvaga, men det är bara början. Man kanske inte bryr sig så mycket om att de har ganska kraftig bildförvrängning, främst i det kortare läget (vidvinkel), och att det vanligen är rejäl förskjutning av färgerna radiellt när man tar med kort brännvidd på en "superzoom". När man kommer till den längre änden av skalan visar flera av de här långa zoomarna sämre skärpa än motsvarande brännvidd med kortare omfång.
Till Canon finns alldeles utmärkta objektiv, inte bara original, utan också från fristående tillverkare, men man får i stor utsträckning vad man betalar för. De bästa objektiven kostar i regel mer, och skillnaden mellan mediokert och bra är ganska stor, både på bilderna och priset.
EOS 550 och 7D har samma sensor, men olika processor. Kvalitén på sensorns bild är samma om man använder samma optik. Det som skiljer är mest snabbheten, genom att proffskameran har dubbla processorer och större buffert. Men för den som inte har bråttom är 550D ett ypperligt verktyg, och jag tycker inte att man gör det rättvisa om man inte också ser till att skaffa det bästa man kan hitta och har råd med i objektivväg.
Så jag skulle närmast föreslå att botanisera bland de lite dyrare gluggarna, som kanske har större ljusstyrka eller kortare zoomomfång; kanske till och med någon glugg med fast brännvidd. Det finns flera makroobjektiv på omkring 100 mm från olika tillverkare, vilka alla är mycket bra och kan göra det bättre bildchipet rättvisa.
Canons 18-55 kitobjektiv är också ett bra objektiv, om man inte vill lägga ut en massa pengar på det som kanske används mest. Till den gluggens fördel talar att den gestaltar bakgrundsoskärpan på ett mycket mjukt och fint sätt, vilket inte gäller alla konkurrenters kitobjektiv.
Bara "mina två cent" som dom säger…
Jag klagar inte över de två objektiv jag har. Men anledningen är okcås att objektiv kostar. De objektiv du pratar om är på 4000 och uppåt.
Canon har en egen 75-300 mm som kostar ca 4500 och ett teleobjektiv kostar 9000 och uppåt. Så det är plånboken som sätter gränserna och så är det tyvärr i mitt fall. Men bilderna har många gånger blivit bra, det mesta går att rätta till på datorn. Sedan om det är ens första systemare så är det för min del bara bra att börja med billigare alternativ för att lära sig och sedan när man skaffar en bättre kamera så blir det bättre objektiv som får införskaffas. (Kameran är egentligen sambons så när hon får en nyare så får jag ta över det vi redan har)

#25 Mycket bra info där, tack så mycket. Nej jag vill absolut inte ha något billigt skräp, då sparar jag mycket hellre ihop till bra grejer. Men jag vill heller inte lägga ut hutlöst mycket på optiken, 5000 är nog maxgränsen i just nu. Men även de kan ju såklart ändras, när nästa lön kommer.
Kan du rekomendera några speciella objektiv? Och skriv gärna med priser också, så att jag kan jämföra och smaka lite på saken.
#26 Det ska jag absolut kolla upp, Canons 75-300. Tack!
För mig är det viktigt att det blir ett bra objektiv. Jag har haft 2 enklare systemkameror tidigare men är inte riktigt nöjd med färger och ljusstyrka.. Vad jag förstått så klarar de kamerorna att fånga riktigt bra bilder, vilket jag också märkt, men att objektiven begränsar kamerorna, och det har jag "lidit" av..

Egentligen har jag svårt att tro att det finns någon sysemkamera som inte ska kunna ge tillfredsställande färger. Det som jag själv har sett på bilder, och som hänger ihop med kamera/optik, är väl främst renderingen av bakgrundsoskärpa på Nikons kitobjektiv 18-55, som jag definitivt inte gillar. Om man kan bortse från det, så är gluggen ändå väldigt skarp.
Och ingen av systemkamerorna som jag har sett bilder från har givit dåligt resultat när det gäller färgerna. Den enda som egentligen utmärker sig lite av dem som jag har sett tidigare är Sigma, som har otroligt bra skärpa och färger på bara knappt 5 megapixel. Men tyvärr är den kameran rätt begränsad när man jämför, men det finns ju ändå fotografer som väljer den, och de torde ha något skäl.
Det som skiljer EOS 550/7D från mängden är att chipet är ungefär dubbelt så ljuskänsligt som man väntar sig trots fler pixlar. Det ger bättre dynamik när man själv kan hantera råfilen, och även "högre ISO" för den som inte vet hur det funkar med dynamik och råbearbetning. Också den andra kameran som har varit uppe i den här tråden är mycket bra.
Om man ser till objektiven så är det främst makrigluggarna som jag tror att alla kan ha mycket glädje av. Det kan vara bra att börja med ett par fasta brännvidder eller helt enkelt Canons kitobjektiv kompletterat med ett makro. Zooma får man göra med fötterna när man har fast brännvidd.
Sedan beror det ju på vilket motivområde man siktar in sig på och vad man har för krav där. För den som tar sport är flera långa zoomar med hög ljusstyrka bra, men de är inte direkt billiga. Om man har lägre krav på ljusstyrka finns mycket att välja på, också med stabilisering, vilket man i regel behöver på långa brännvidder.
Om det är något direkt budgetobjektiv så endera ett ljusstarkt fast normalobjektiv. Den gluggen är inte dålig. Men nära femtusen för ett normalobjektiv är kanske inte riktigt lågbudget. Kruxet är att man behöver bra objektiv för att göra en bra kamera rättvisa. För lågbudget kanske man i första hand väljer kitobjektivet 18-55 som faktiskt är rätt bra.
Jag skulle nog se det som att det är mer idé att vänta med att utöka systemet tills man kan investera i ett riktigt bra objektiv, och så ta lite i sänder efter vad man tycker att man behöver.
Tjejen i mitt liv köpte precis en 550D och än så länge känns det som ett bra köp, det största problemet jag har med den är egentligen att den är för liten och att det är svårare att komma åt vissa saker än på 7D.
Jag har själv en 7D och använder den tillsammans med bland annat EF-S 10-22, EF-S 17-55/2.8, 24-105/4L och ett 70-200/4L. Har sedan tidigare både kit gluggen (EF-S 18-55) och ett EF-S 55-250 och jag hade inte köpt någon av dom igen om jag hade fått börja om MEN jag upplevde inte alls lika stor skillnad när jag hade samma objektiv på min "gamla" 450D utan då började jag nästan tvivla på om det var värt pengarna (och vikten) att köpa dom dyrare objektiven. Så jag kan bara hålla med Inkanyezi om att det inte är optimalt att köpa en 550D utan att också lägga lite pengar på bra optik (åtminstone planera att göra det med tiden) för den höga upplösningen som 550D & 7D har kombinerat med en crop sensor ställer väldigt höga krav på objektiven men belönar den som väljer bra objektiv :-)
Skulle jag rekomendera ett enda objektiv så skulle det nog vara EF-S 17-55/2.8 tror jag, funkar till det mesta och är både ljusstark och skarpt (men kanske lite dyrt).

ett bra "basic" objektiv enligt mig är t.ex Nikons 55-200mm´s objektiv, ligger väll på dryga 2000lappen. Zoomen räcker oftast till, och bakgrundsoskärpan kan bli riktigt snygg enligt mig. Självklart inte så ljuskänsligt, men vill man ha ljuskänslighet + zoom så kostar det nog över 6 000 - 10 000kr oftast.
Skulle jag vara du skulle jag skita i kitobjektivet - räcker aldrig till för mig iaf, för låg ljusstyrka, för kort brännvidd. Jag skulle satsa på ett med fast brännvidd, kanske 35mm, eller 50mm, med en högre ljusstyrka, 2,8 borde räcka finfint. Vet inte riktigt pis, men mellan 1500- 4000kr tror jag de kan ligga på ( rätta mig om jag ahr fel!)
Altså har du ett ljusstarkt objektiv, som passar till det mesta inom fotografering, och sen ett om du måste zooma, som tillexempel idrottsevenemang osv. Dessa 2 objektiv kan du få för ca 5000kr tillsammans!
Som sagts tidigare i tråden så är det ingen större skillnad på dom två kamerorna när det gäller bildkvalitet och funktioner. Om vi skall gå in på detaljer som vilken av deras sensorer som har bäst dynamik (Nikon 90) eller minst brus vid höga ISO så kommer vi in på objektiv som kostar mycket.
Kamerorna har nu nått en nivå i bildkvalitet där den begränsande faktorn i mycket högre grad är objektivet. Om man använder kitobjektivet så kommer man inte att kunna tillgodogöra sig den bättre bildkvaliten som dom här kamerorna ger jämfört med tidigare modeller.
Så när du jämför så jämför framför allt objektiven i dom olika systemen. Det är där skillnaden kommer att vara.

Hmm, mja det är ett dilemma med objektiven…
Jag vill gärna ha ett lite mer ljuskänsligt, 3.5 räcker faktiskt sällan till tycker jag. Men fast brännvidd, tja… Jag är väldigt van att använda zoomen, så jag vet inte hur nöjd jag kommer vara utan den funktionen. Men har jag då ett zoomobjektiv också, då är det ju en annan femma. Men det är ju en prisfråga eftersom jag trots allt har begränsat med pengar men ändå är på gång att köpa kameran innan jag får utslag av längtan.
EF-S 17-55/2.8 låter absolut som ett riktigt kanonobjektiv, men nästan 10 papp är jag tyvärr inte beredd att lägga ut på ett objektiv… Jag ska ju ha 2 st, och det blir för mycket eftersom jag även sparar till en resa..
Fler tips på bra men lite billigare objektiv? Skriv gärna ocjektivens "namn" så jag enkelt kan hitta dem, är ju inte så haj på att veta vad jag letar efter när jag söker bland objektiv.

Det finns faktiskt hyggliga kompromisser, men inte med hög ljusstyrka. I stället för att sikta på två halvdana objektiv kan man komma billigare undan med ett halvdant, om man inte har råd att köpa två riktigt bra.
I den här listan finns ett antal objektiv som täcker två, men som inte kostar alltför mycket. Ljusstyrkan är inte högre än på kitobektivet, men man får stabilisering och större brännviddsområde, så att man klarar sig med en glugg.
Som alltid är det en fråga om hur hög kvalité man kräver och hur mycket man vill satsa. Det finns ett mycket bra objektiv med fast brännvidd som är billigt, och det är 50 mm med ljusstyrka 1,8. Det är en lagom porträttbrännvidd, och jag tror inte att man skulle gilla att ha bara det objektivet. Om man kompletterar med en vidvinkelzoom, som helst går upp till omkring 24 mm så har man ett flexibelt system. Inte direkt superbilligt, men det kan vara en bra början. Tamrons 10-24 är billigt, om än inte den skarpaste gluggen, men man får inte det bästa när prislappen bestämmer. En sån glugg är ganska bra för gatufotografering och vyer.

#6 Noob, jag tror inte att frågan besvarades.
Nikon D90 har 12 megapixel, och EOS 550D har 18. Enligt fabrikanten har D90 en pixelstorlek på ungefär 5,5 µm, medan EOS 550 har ungefär 4,2 µm. Som jämförelse kan vi titta på Canon EOS 1D Mark IV, som har 5,7 µm, och den är ju en fullformatskamera med högre dynamik. Nikon D90 har alltså nästan lika stora pixlar som EOS 1D, och det visar sig också när man jämför dynamiken med DxOMark. Nikon D90 ligger mycket nära fullformatskameran i dynamik, och det verkar stämma att pixelstorleken är avgörande.
Dynamiktestet som görs i DPReview är på jpeg-filen från kamerans processor, medan DxOMark utgår från råfilen. Det är alltså inte sensorns dynamik som DPReview redovisar, utan bildfilens, medan DxOMark utgår från sensorn, och man kan få så stor dynamik när man använder RAW.
När jag kollar DxOMark för min egen kamera visar det samma resultat som jag har kommit fram till själv. en dynamik på 10 steg, så förmodligen stämmer DxOMark ganska bra. DPReview anger 8 steg för samma kamera, Lumix G1, upp till ISO 400, och det faller till 7,9 vid ISO 800. Mina egna prov visar att jag kan få 8 stegs dynamik upp till ISO 640, och att jag har 10 steg vid ISO 160. Det är inställningen av ISO i kameran. DxOMark anger den verkliga känsligheten som högre, och det tror jag kan stämma, men jag använder genomgående kamerans ljusmätare och högdagervarning för att kontrollera exponeringen, så jag behöver inte bry mig om om verkligt ISO är högre; det förefaller vara 200, och DxOMark visar ännu ½ steg dynamik vid ISO 100. Jag gissar att det kan stämma vid låg temperatur, men jag har trimmat in mig på att ställa den på 160 och märker ingen skillnad när den står på 100. (Dynamiken krymper lite när temperaturen höjs, beroende på att bruströskeln kommer upp en bit.) Intressant är att DxOMark visar högre dynamik vid lägsta ISO med D90 än med EOS 1D.
Så om man går efter DxOMark är sensorn i D90 bättre än i EOS 550, och det beror troligen till stor del på att den inte har så många pixlar. Upplösningen på EOS 550 är bara 24% högre än D90, och det lär inte ge någon märkbar skillnad på bildskärpan.

Gah, jag blir galen på allt detta :P
Jag fotar mycket natur: det mesta närbilder, men även vyer. Jag fotar även mycket inomhus: då främst djur. Jag har tidigare inte haft ett vidare ljuskänsligt objektiv, 3.5, och det är lite för dåligt, men visst har det väl funkat om än inte så bra när jag fotar katter inomhus i vanlig belysning, eller på skogspromenader i dunkelt ljus.
För att förtydliga det igen: Jag ska börja med ett objektiv, och då vill jag att det ska vara ganska allround, eftersom jag ska vänta med att köpa nr.2.

Förr, långt innan digitalkamerorna, var det väldigt ovanligt med zoomobjektiv.
Den första zoom som kom för stillbild var en klumpig sak som inte tecknade skarpt, och där skärpan ändrades om man zoomade, så att man alltid måste ställa in skärpan efter att man hade ställt in utsnittet; och nej, vi hade inte autofokus, det kom långt in på åttiotalet.
Alla kameror levererades med ett "normalobjektiv". Det var ett objektiv med fast brännvidd, och det dög till det mesta. Det var i regel mycket ljusstarkt också, och skarptecknande. Vanligaste ljusstyrkan på normalen till en systemkamera var ungefär 2, men det förekom också 1,4. Vi zoomade med fötterna. Många bra fotografer använde i stort sett aldrig något annat objektiv, andra hade ett annat som sitt vanligaste, ofta en måttlig vidvinkel.
Om du vill ha ett enda obektiv, och ett krav är att du ska kunna ta inomhus i svagt ljus utan blixt, då är det ett sånt objektiv du ska ha först. Jag har redan pekat på det, 30 mm 1,4.
#34 Tackar för ett bra svar på min fråga och jag ser på DxOMark att Nikon sensorn tycks ligga en aning bättre till i deras mätningarom man bortser från Canons högre pixeltal.
Men måste kommentera lite, till att börja med så är Canon EOS 1D mark 4 är inte en fullformats kamera, det är en 1.3 crop. Ds versionen kommer att vara fullformat men den är inte (så vitt jag vet) släppt än och har större sensor pixel storlek om dom inte tänker öka antalet pixlar rejält. Canons fullformatare har idag sensor pixelstorlekar på 6.4 µm till 8.2 µm vilket placerar D90 närmare 550D än fulformatarna. Spelar väl dock egentligen mindre roll i sig själv, det intressanta är Upplösning (riktig, inte megapixlar) och dynamiskt omfång.
Vad det gäller dynamiskt omfång så är D90's SENSOR 0.3 till 1.0 steg bättre enligt DxOMark, men i dom bilder som kameran faktiskt presterar ligger 550D ungefär lika mycket bättre än D90 i dpreviews tester som D90 låg före 550D enl DxOMark.
Min personliga slutsats/åsikt om dynamisk omfång är att:
1) Skillnaderna är så pass små mellan dom här två kamerorna att det svårt att ens mäta upp dom rätt utan att det slår hit och dit beroende på vilka som mäter (både DxOMark och dpreview är nogranna)
2) Om min mattematik stämmer så har en TIFF bild har en teoretisk maximal dynamisk range på ca 7.2 och en JPG ännu mindre, dessutom har fotoskrivare & dom allra flesta monitorer lägre dynamiskt omfång så det finns liksom inget sätt (idag) att använda (se) dynamiska omfång större än åtminstone 7…
3) Dom dynamiska omfång vi pratar om att dom här kamerorna har, hur man än mäter, är så bra att dom är bättre än film/dia bilder och jag skulle bli väldigt förvånad om någon hade klarat av att avgöra genom att titta på bilder med ögonen vilken av dom två som har bäst dynamiskt omfång (inte minst med tanke på punkt 2).
Med det sagt skulle jag gärna se att vi fick teknik med mycket högre dynamiskt omfång, men då betydligt mer än 1 steg bättre. Hade väl ruinerat grad filter tillverkarna men det hade det varit värt :-)
Angående Upplösning så förstår jag inte riktigt hur du menar att 24% högre Upplösning inte skulle göra så stor skillnad, det är ju jättemycket (om det handlat om ett objektiv som fått 24% bättre Upplösning så hade det varit en smärre sensation)). Dessutom så gör det ju att man kan beskära eller förstora bilden 24% mer om man skulle behöva (kanske inte exakt 24% men åt det hållet i alla fall).

#37 Jag hoppas att det inte avviker för mycket från trådens ämne att komma in på diskussion om dynamiskt omfång och upplösning; det hänger ju intimt ihop med vad man kan åstadkomma med de här kamerorna, även om det är svårt att förstå precis vad det innebör.
Det dynamiska omfånget när man tar bilden är ofta större än det vi presenterar på skärm eller på papper. Vi har knep för att inte få bilden för mjuk, genom att vi kan tonseparera (tone mapping) eller manipulera kurvorna för att få hög kontrast där vi vill ha den och lägre kontrast där den inte är så betydelsefull. Det betyder att vår bild kan mycket väl omfatta en dynamik på uppemot tjugo steg om det är en HDR-bild och omkring tolv steg om det är en bild som vi själva konverterar från RAW.
När vi låter kameran sköta omvandlngen, så har vi från början valt att inte ta med större dynamik än vad kameran presterar i sin jpeg. Den är mindre än vad vi själva kan få ut från RAW. Ibland räcker det med åtta steg, och då klarar man sig med den jpeg som kommer ur kameran, men ibland ger det förlust av bilddata som vi slulle vilja se, framför allt i skuggpartierna om man har varit noga med att exponera så att högdagrar inte fräts ur.
När chipet har en dynamik på tolv steg, men vår jpeg bara presenterar drygt åtta, då finns det mycket information att hämta ur råfilen, och man kanske kan få ut mer i både skuggor och högdagrar; det sista lite beroende på hur kameran exponerar. En rekommendation är att använda Nikons Active D-Lighting eller Canons Highlight Tone Priority när motivet har hög kontrast. Också Sony har en liknande funktion, D-Range Optimizer (D-R).
Så en stor del av själva meningen med att använda RAW är att få den här möligheten att ta bilder där det dynamiska omfånget är för stort för kamerans inbyggda omvandling till jpeg. Endera genom att använda de här inbyggda programmen hos Nikon, Canon och Sony, eller genom att bearbeta råfilerna själv, kan man få ett mycket större dynamiskt omfång, vilket för det mesta räcker för till exempel landskapsbilder, där omfånget oftast är för stort för bara åtta stegs dynamik. Till och med min kompakt får med den metoden bättre dynamiskt omfång än de flesta systemkameror; Canons chip i kompaktkamerorna har ett dynamiskt omfång av tolv steg.
Och relevant för trådens ämne är det för den som funderar över de här två kamerorna och som också kommer att jobba med råformat eller vill använda Nikons Active D-Lighting eller Canons HTP. Trots det större antalet pixlar i Canons chip håller Nikon D90 ställningen som kameran som förmår ta ut mest ur motivets dynamik.
Och om man funderar över pixeltalet, kan det vara en bra idé i att titta på exempelbilderna som Sigma har på sin sida om Foveon-chipet. Sigma har 4,7 megapixel, men skärpa och Upplösning är klart jämförbar med andra systemkameror på mellan tio och tolv megapixel. Inte förrän man kommer upp i betydligt större skillnad i pixeltal går det att se skillnaden på en vanlig bild. Nikon D40 och Canon EOS 10D med sex megapixel är inte nämnvärt sämre än de nyaste kamerorna; megapixeljakten är mest nys.
För den som har låg budget och är intresserad av bra bildkvaité, finns också andra mycket bra kameror. Här kan man se en DxO-jämförelse mellan de här två kamerorna och Pentax K-x, som kanske är den mest prisvärda av systemkiamerorna idag. Jag tycker att siffrorna ligger för nära D90 för att det skulle kunna vara en tillfällighet, och det är känt att Pentax använder samma sensorer som Nikon. För den som vill ha en bra kamera till låg budget är den ett ypperligt val, med stora fördelar framför de andra, kanske främst att man förutom ett väldigt lågt pris också får stabilisering med alla objektiv, även forntidens.
#38 megapixel jakten i sig själv är tveksam men jakten på högre Upplösning är absolut relevant, högre Upplösning = skarpare bild om allt annat är samma det går inte att komma ifrån OCH som sagt så ger det möjlighet till mer beskärning och större förstoringar. Att säga att en 4.7 megapixels sigma är likställd med en 550D i Upplösning är något som jag knappt vet hur jag ska besvara men det borde väl räcka att säga att 550D har ganska exakt dubbelt så hög Upplösning som den lite nyare Foveon baserade sigma kameran (10 megapixel) som i sin tur har högre Upplösning än den du pratar om.
Tror inte det fungerar att kapa den här tråden mer för den här diskussionen så jag tänkte sluta här, vi kan ju starta en ny tråd annars.

Jag tror att man kan lägga till lite av aritmetiken för att förstå vad dubbelt så hög Upplösning innebär.
Upplösningen räknas alltid linjärt, annat är meningslöst, och den brukar redovisas i en siffra som anger antal linjepar vid en viss kontrast. Eftersom megapixlarna inte är en linjär siffra, utan handlar om en yta, så behöver man fyra gånger så många pixlar för att få dubbla upplösningen. Det behövs alltså 40 megapixel för att få dubbelt så hög Upplösning som 10 megapixel, och skillnaden mellan våra vanliga sensorer är ganska liten när man ser till upplösningen.
Men, eftersom den verkliga upplösningen hänger på linjepar vid en viss kontrast, så har kontrastöverföringen hos objektivet och överstrålning och andra fenomen i chipet, tillsammans med diverse funktioner i mjukvaran där pixlarna blandas för att få rätt färg också betydelse. Foveon blandar inte på det sättet, och därför blir kontrasten bättre i ett Foveon-chip, och upplösningen bättre än i samma antal pixlar i Bayer-baserat chip.
Så Foveons 4,7 megapixel motsvarar ungefär 10 megapixel på ett Bayer-chip när man ser till upplösningen, och 18 megapixel har 24% högre Upplösning än 12. Enklast ser man det om man dividerar pixelmåttet på en sida av chipet med motsvarande pixelmått på samma sida av det andra chipet. Långsidan på D90:s chip har 4310 pixlar, och långsidan på 550D har 5344. Dividerar man det ena med det andra får man 1,24, och alltså är upplösningen på Canons chip 24% högre.
Något som jag tycker är betydligt mer intressant för den som tänker skaffa en kamera i den här klassen är att Pentax K-x har vad jag kan se samma chip som Nikon, men dessutom stabilisering, och det till ett lägre pris. Den som är ute efter bra bildkvalité kan alltså göra en bättre affär genom att köpa en Pentax K-x och lägga mellanskillnaden på ett bättre objektiv.
#40 När jag sa att 550D har dubbelt så hög Upplösning så menade inte megapixel utan just upplösningen i linjer uppmätt genom att fotografera en "resolution test chart".
För samma testkarta så hade Sigma'n (SD10) om jag minns rätt nu runt 1500 linjer och 550D runt 2600 linjer. SD14 har lite högre Upplösning (4MP på sensorn och ger 4.7 MP bilder) men jag hittade ingen mätning på den.
Nu krävs det ju bra optik för att komma upp i dom upplösningarna så är man inte beredd att byta ut kit objektivet mot något som troligen kostar mer än kameran så är det nog lika bra att köpa en billigare kamera (om inte andra förbättrade egenskaper lockar som brusegenskaper, snabbhet, autofocus, ljusmätning osv)… 

Jag ska nog lyda Inkanyezis råd och köpa ett Sigma 50mm F1.4 EX DG HSM. Dock blir det i så fall 50mm, eftersom Japanfoto inte har 30mm som du länkade till (det är bara där jag kommer köpa kamera + objektiv av särskilda skäl).
För det är väl samma objektiv, fast 50mm? Eller missar jag nåt?
http://www.japanphoto.no/product/objektiv/sigma-canon/sigma-50mm-f1-4-ex-dg-hsm-for-canon/
Är du ute efter ett fast 50mm kan jag varmt rekommendera Canons original. Det är fantastiskt bra och dessutom mycket billigare än sigmas du länkar till.

#43 Okej, men det är det jag blivit avrådd från att köpa, eftersom jag vill ha ut så mycket som möjligt av kameran.
Jag själv vet ju inte skillnaden på dessa då jag tyvärr inte testat något av dem.
#44 Själv använder jag det objektivet till en Canon 7D och det fungerar alldeles utmärkt. I en annan tråd, minns inte vilken just nu, är det många som rekommenderar just det objektivet. Jag har aldrig hört någon som varit missnöjd med det, utan bara hört lovord.
Skulle vara intressant att höra varför du blivit avrådd.
#44 Hittade tråden jag skrev om i #45!

#45 Det är i den här tråden jag blivit rekomenderad att köpa annat objektiv än de, iaf som jag tolkat det. Det är oerhört mycket text att läsa och tolka så jag KAN ha missuppfattat, men i så fall får Inkanyezi rätta mig ;)

Tråden är lång, och jag undrar om du menar inlägg #33.
Den enda reservationen gäller brännvidden, om man ska ha bara ett enda objektiv. Det var därför jag först pekade på ett 30 mm objektiv, som är normal till bildformatet. Om man väljer mellan flera olika 50 mm objektiv finns det annars inte något som är mer prisvärt än Canons 1,8. Det är ett av de allra bästa objektiv som finns, och det är också ett av de billigaste man kan få tag på.
Om du bestämmer dig för att köpa ett 50 mm, så är Canon 50 mm f 1,8 kanske det mest självklara, och det är ett mycket bra val till din kamera. Men om du har det som enda objektiv, tror jag att du så småningom kommer att finna att det är lite begränsat att bara ha 50 mm brännvidd. Det skulle så klart gälla också om du köper en mycket dyrare 50 mm.
Men du bör förstå, att 50 mm är ett objektiv med lite smalare bildvinkel än normal, så att det är lämpligt till porträtt, men att man måste backa en bra bit för att ta helbild på folk. Brännvidden ger ett naturligt perspektiv i bilderna, men när man är inomhus märker man begränsningen mer, eftersom man kanske inte kan backa tillräckligt långt för att få med så mycket som man vill på bilden. Till porträtt/bröstbild är den perfekt, och den stora öppningen gör att man kan trolla bort bakgrunden och att man kan ta i vanligt rumsljus om man bara håller lagom stilla. Jag tror att du kommer att bli vän med 50 mm 1,8 men att du också kommer att vilja ha något med större bildvinkel.
Jag skulle kanske inte köpa ett 50mm om jag ska ha det som enda objektiv, men jag uppfattade i #42 att du var på jakt efter ett 50mm, därför rekommenderade jag canons. Inkanyezi skriver i #33 att du troligen inte skulle gilla att ha detta som enda objektiv och menar att du skulle bli begränsad på ett sätt som kanske skulle göra dig missnöjd, inte att objektivet är dåligt. Kanske har vi missförstått varandra.

Det blir bara svårare och svårare att välja :P
Det kanske blir för svårt att fota djur inomhus med ett fast brännvidd…
Om jag väljer ett Canon 50mm f/1.8, och ska ha ett teleobjektiv till - vad rekomenderar ni då? Gärna 18-300mm, men hittar mest 70-300.
Jag ber om ursäkt för att kanske fråga gång på gång, men detta är verkligen en djungel för mig och jag vet inte vad jag ska titta på/hur jag ska hitta ett BRA objektiv till dugligt pris.
Jag ser helst att objektivet finns på japanfoto.no eftersom det är därifrån jag kommer inhandla utrustningen..

Till att ta djur inomhus kan en 50 mm passa fint, om du inte har stora djur som hästar och elefanter inne. För hundar, katter och kaniner duger det mycket bra, och det är troligen bättre än en zoom om ljuset är svagt och du inte vill använda blixt. (Blixt på hundar, katter och kaniner ger överexponerade lysande pupiller och det är ett platt ljus som inte är snyggt alls för det mesta.)
En zoom 18-200 är en "superzoom" som är mer kompromiss än en med kortare omfång. När du skaffar en riktigt bra kamera, för att kunna utnyttja dess möjlighet att få bättre bilder, verkar det fel att välja ett objektiv med stora svagheter när det gäller skärpa och teckning.
Innan du har riktigt klart för dig vad du egentligen behöver är det kanske inte helt smart att hoppa på något som du kanske ångrar senare. Uttryckt på ett annat sätt: Om du tänker dig en superzoom, kanske du kan ha ett billigare kamerahus, eftersom det inte utnyttjar den bättre kameran helt.
Jag tycker snarare att du bör hejda dig lite i så fall och fundera över om du kanske borde välja grejer som passar bättre ihop. I den här tråden har det dragits upp ett antal kameror som tillhör det absoluta toppskiktet, och någon som inte riktigt hör dit. Canon EOS 7D och 550D har en mycket bra sensor, liksom Nikon D90 och D5000 och Pentax K-x, som har en annan mycket bra sensor. Bildmässigt är enligt min mening den större dynamiken hos Nikon och Pentax mer värd än den högre upplösningen hos Canon, men man kan bedöma det olika. Oavsett vilken kamera man väljer i de här grupperna, krävs bra objektiv för att man ska få full nytta av deras egenskaper.
Andra kameror som också är bra, men ligger i skiktet under är Nikon D3000 och Canon EOS 1000D. Skärpemässigt tror jag inte att du skulle ha orsak att klaga på en sån kamera, och om du inte ens funderar över vad dynamik innebär (de flesta gör inte det), så är det bättre ekonomi att skaffa en sådan billigare kamera om du vill använda billiga objektiv och långa zoomar. Det enda riktigt billiga objektivet som tillhör toppskiktet är just den 50 mm 1,8 som vi har nämnt här. När det gäller andra objektiv får man i stort sett vad man betalar för, men Canon 50 mm 1,8 är mycket prisvärd och en bra optik också till de bättre kamerorna.
Förlåt om det ökar din förvirring, men i #44 säger du att du vill ha ut så mycket som möjligt av kameran. Jag tolkar det som att du vill ha så bra resultat som är möjligt med kameran. Det får du inte med en zoom på 18-200 eller med någon av de zoomar som går upp till 300 och som är billiga. Canon har några riktigt bra, men prislappen är högre. Det är du som har kommit med motstridiga önskemål, när du dels vill ha så mycket som möjligt ur kameran, men samtidigt pekar på optik som generellt inte når upp till prestandan hos den här kameran.
Så det är upp till dig att bestämma vad du är ute efter. Billig optik med stort omfång ger dig inte toppresultat, men kan mycket väl vara vad du vill ha, och då kanske du inte behöver sikta mot ett dyrt kamerahus. Canon har ett tele på 55-250 som är riktigt prisvärt, om du vill ha en telezoom som går upp till en riktigt lång brännvidd, men det du kommer att sakna mest om du börjar med en 50 mm, som också passar jättebra på ett billigare kamerahus, det är en mer vidvinklig optik. Där kan möjligen Canons kitobjektiv passa. Det finns också en vassare optik med ungefär samma omfång och samma bländaröppning hela vägen, men som kostar en hel del mer.
Att få det allra bästa billigt vill vi väl alla, men de flesta av oss är också ganska väl medvetna om att det bästa kostar. Undantag finns, och ett av undantagen är Canons 50 mm 1,8.

#51 Stort tack för det svaret!
Jag ska klura på saken ordentligt! En av anledningarna till att jag mest är inne på en 550D eller en D90 är att dessa har videoinspelning i HD, vilket jag sätter ett rätt högt värde på pga att jag annars ska köpa ännu en apparat att ha med mig på semestrar m.m.
Nu är jag ingen fena på film, men jag hörde mig faktiskt för ang HD filmningen på 550D då vi i familjen ev tänkt köpa en sådan. 550D har full HD som kan filma i upplösningen 1920x1080 medans D90 endast kan filma i HD 1280x720. Enligt senaste numret av DigitalFotos test av 550D vs D90 är video inte D90:s starka sida.
En personen jag pratade med som är mycket kunnig på området rekommenderade mig att köpa 550D och absolut inte D90 om film var det som var avgörande.

#53 Okej, det är en till som sagt så här inne, så då litar jag på den biten :P Filmen är ju definitivt inte det viktigaste här, långt ifrån, men när jag ändå ska ha en kamera som kan filma vill jag gärna ha en som gör det bra.
#54 Precis så resonerar jag också