• Evaluerande är den normala metoden. Kameran uppskattar kontrasten i motivet och försöker ställa in bästa exponering. Det funkar för det mesta bra. Den använder ett stort antal mätpunkter för den mätningen, och ställer in så att bilden inte ska få helt uttbrända vita partier.

• Centrumvägd mätning koncentrerar utvärderingen till mitten av bilden och tar mindre hänsyn till de mer perifera delarna. Det kan funka bättre om huvudmotivet är i mitten och kanterna av bilden avviker mycket i ljushet.

• Punktmätningen använder man för att själv bestämma var man ska placera vissa toner i sitt motiv. Den enklaste metoden att använda den är att sikta på det ljusaste där man vill ha god teckning och låsa exponeringen med en kompensering av omkring två steg. Man får prova sig fram till hur mycket som behövs på den kameran man har, och metoden fungerar bara på chipets grundkänslighet, vilket är ISO 200 på din kamera. Man kollar på skärmen med högdagervarning för att se vilkken kompensation som är lämplig. Högdagervarningen ska inte blinka där man har mätt. Metoden förutsätter att man förstår hur zonsystemet används praktiskt. Man kan också mäta andra zoner än den ljusaste för att se att de placeras som man vill ha dem, men i regel blir mätningen rätt om man går efter det ljusaste. Vid den här metoden ska man ta RAW, och man framkallar så att man får fram skuggorna. Metoden klarar högre kontrast än när man tar jpeg.

  Man kan också använda punktmätning utan kompensation vid motljusbilder där man tillåter att partier blir urfrätt vita om man till exempel vill exponera efter ansiktet på en person i motljus.

Tack,  !!

// Tomas