Så dålig var den inte. Den är ju relativt skarp på myrhuvudet.

Utan att vara särskilt duktig så svarar jag att du behöver mellanringar eller försättslins. Å andra sidan så minskar ju skärpedjupet och ljuset. Det är en evig balansgång.

HH

Jag använde f/20 för att få tillräckligt stort skärpedjup på myran. Jag drog upp ISO till 2000 för att minimera tiden. Fel eller rätt? Kanske skulle jag valt en större bländare?

Jag har också funderat på mellanringar, det finns två olika till mitt objektiv, EF 12 II och EF 25 II. Förstoringen blir 1,17x alt 1,37x på nära håll. Gör det väldig mycket skillnad om man använder 1,37x?

Det är en balansgång. Mindre bländaröppning gör att skärpan mjukas upp genom avböjning av ljuset invid bländarlamellerna. Mest skärpa brukar man få vid omkring två till tre stegs nedbländning, och uppmjukningen blir kännbar när bländaröppningen kommer ner till ungefär 2 mm. Det är ett av skälen till att längre brännvidder ofta ger skarpare resultat vid närbilder, eftersom deras relativa bländaröppning är fysiskt större i absoluta mått. Exempelvis bländare 20 vid 100 mm är hela 5 mm stor. Men med ett objektiv som har största öppning 2,8 får man i regel optimal skärpa omkring 5,6 till 8. När man bländar ner mer tappar man skärpa, även om skärpedjupet ökar.

Så det gäller att hålla tungan rätt i mun och fokusera på rätt detaljer i bilden med en inte alltför liten bländaröppning. Omkring bländare 8 har man största skärpedjup man kan få med en god kärna av maximal skärpa. Kärnan av skärpa luckras sedan upp när man bländar ner ytterligare, medan man får större skärpedjup. Vid mycket små bländare liknar resultatet hålkamerans.

Om man vill ta så här små kryp kan man få översiktliga bilder med ett vanligt makro, men man kommer inte ner till att se finare detaljer, som facetter i ögonen, de små håren eller deras leder. Det som kanske kan funka bäst är att använda kitobjektivet, den korta zoomen, omvänt. Fäster man det omvänt på kameran och pekar bakänden mot myran med kortaste brännvidden, 18 mm, får man en förstorad myra på sensorn.

Skärpedjupet blir kanske någon tiondels millimeter, så det gäller att hålla kameran på precis rätt avstånd. Det går inte att justera avståndet, och det är svårt att ställa bländaren. På en del objektiv kan man inte alls ställa bländaren, på andra är det möjligt att göra det medan objektivet sitter rättvänt på kameran, och på ytterligare andra kan man blända ner genom att föra den mekaniska bländararmen åt sidan lagom mycket, till exempel genom att göra en liten kil av papper som man skjuter in bredvid bländararmen. Skärpeläget kommer att ligga ungefär fem centimeter från objektivfattningen.

Bäst fungerar den här tekniken om kameran har en inställning där den kan lösa ut när man har fått skårpa, så att man håller knappen nertryckt och flyttar kameran långsamt framåt mot skärpeläget och kameran knäpper när man träffar rätt.

Och mellanringar ändrar inte mycket på ett makroobjektiv, så det är inte någon större idé att sätta på mellanring. Inte heller försättslins är någon hållbar idé, det enda man uppnår är sämre korrektion. Det man behöver är en kortare brännvidd med långt utdrag, och det är just vad man kan få med omvänt objektiv som har kortare brännvidd än makrogluggen.

Förr använde man i regel bälg när man skulle komma mycket nära, och det har experimenterats med olika strategier för vad man ska sätta frampå bälgen. Det vanligaste var att använda normalobjektivet på 50 mm, men det är inte särskilt välkorrigerat för de korta avstånden, så det är svårt att få skärpan rätt; om man ställer den med full öppning blir den inte optimal när objektivet bländas ner. Ett annat populärt objektiv var EL-Nikkor, som är mycket bra till närbilder med bälg. De som ville ha extrem förstoring mixtrade med obektiv från filmkameror för 16 och 8 mm; brännvidder mellan omkring 5 och 25 mm. Men för dem måste man ha en släde med fininställning för att justera avståndet till motivet, eftersom skärpan ligger omkring en cm från obektivet (omvänt) och skärpedjupet är mindre än en tiondels millimeter.

Visst ja, glömde ju omvänt objektiv.

HH

Jag har ingen ring så jag kan inte prova att vända på kitet. Men om man gör det, blir det en större förstoring än med macron då? Vad jag förstår så är det ännu svårare att fota med omvänt objektiv.

Den här bilden har dubbelt så stor bländare, 10, och hälften av isot, 1000. Bilden är inte heller beskuren. Den här myran är en bråkdel så stor som en vanlig arbetsmyra. Förmodligen lättare att fota med tanke på att den var ganska långsam jämfört med en stressig arbetsmyra, men även svårare då den var så pytteliten.

Där har du ju verkligen fått in skärpan på myran, och du ser att man inte har mycket skärpedjup att vifta på. Förmodligen ger objektivet lite mer skärpa vid bländare 10 än vid bländare 20. Jag tycker att man ser benen och de små håren mycket bra på den här bilden.

Och visst är det svårare med omvänt objektiv, men det är ju en utmaning.

Om man jobbar med stativ, kan man få in kamerapositionen väldigt exakt om man har en inställningssläde där man kan skruva den fram och tillbaka. Men det är verkligen pilligt att få in skärpan när man har motivet förstorat. Med ett utsnitt mindre än en lillfingernagel och skärpedjup på en tiondels millimeter måste man kunna bestämma kamerans position mycket noga. Ibland kan det vara lättare att flytta motivet, exempelvis med ett koordinatbord.

Ja, skärpan är bättre med f/10, och sen hade jag nog mer tur med vinden här också! Egentligen är det helt fantastisk att kunna se de små håren eftersom jag inte ens såg myran om jag inte tittade genom objektivet. Kanske hade jag sett den med läsglasen;)

Jag hade stativ, på frihand hade bilderna varit omöjliga.

Jag stabiliserar ibland blommor som jag fotograferar. På en liten blomma, som en tusensköna, kan det räcka med att man böjer ett grässtrå så att det ligger mot stjälken för att den ska vara still om den har en tendens att svänga. För kvistar kan man rigga en arm på stativet där man fixerar den med en klämma utanför bildfältet. Då blir den stadigare och det är lättare att få den skarp. Med ett sånt arrangemang kan man också dra kvisten lite närmre eller skjuta den längre bort, om det är enklare än att ställa om skärpan eller flytta stativet.

Klämmor, gummisnoddar, stenar och gem har jag använt för att hålla saker i läge, chokladpapper eller chipspåse som jag har hittat på marken för reflektor. Jag tycker att det är kul att plåta små saker, så att man kan se nya detaljer som inte uppenbarar sig direkt för blotta ögat; till exempel de små inre blommorna hos korgblommiga växter som tussilago, maskros och prästkragar.

Och de här små myrorna är verkligen fina.

Javisst är det kul och facinerande att plåta en värld i miniatyr. En av de här myrorna (inte den på bilden) trasslade in sig i nån pyttespindels nät, det såg ganska roligt ut!

Bra tips där om stöttepelare och budgetreflektorer!

Du har anlag för myror Mona! Keep up the good work!

Jag har ju aldrig gillat myror, fast att titta på dem genom objektivet är faktskt rätt kul, bortsett från stressiga arbetsmyrar som man bara får jaga och aldrig lyckas hinna fotografera De här små rackarna var lagom långsamma för mig!

Så här kan det också bli när man är ute och fotar blommor men får syn på ett kryp.

Ursäktar för liten bild, hårddisken som jag hade alla mina bilder på krashade (med bilder som jag hade tagit under mina första 3 år….). Nu har jag en backup, men amatör som jag var hade jag bara en hårddisk så alla bilder försvann. För dyrt att ta fram bilderna igen, därför kopierade jag några bilder jag hade laddat upp på bilddagboken, blev dock väldigt små då. :(

Dina bilder är jätteläckra! Gillar speciellt 2:an :)

Det är mycket som döljer sig och som kommer fram när man sätter kameran till ögat. Det som är så facinerande är att man egentligen inte alls gillar småkryp, men när man ser dom så här uppförstorade är dom både vackra och skräckinjagade.

#12 Den krabaten hade vackra färger. Undrar vad den heter? Tråkigt med din hårddisk.

Lägg gärna upp fler macrobilder på kryp och insekter.

Jag brukar fota med bakvänt 18-55mm. Har oftast på lägsta iso och största bländaren för att minska slutartiden. Gillar kort skärpedjup på närbilder.

Slänger upp en liten bild jag med.

#14 Oj, vilket blankt skal den hade! Vackert. Jag är lite sugen på att testa bakvänt, men som sagt jag har inga ringar.

#15 Det säljs ofta på Tradera. Fotofyndet tror jag firman heter. De har omvändningsringar och även en ring för att skydda kontaktsidan. Kostar ingen förmögenhet, ett par hundra tillsammans. Kanske något mer.

HH

Det går faktiskt att göra genom att bara hålla objektivet omvänt mot kameran. Det har jag gjort här, med ett Tamron 24-48. Det är så klart osäkert och väldigt svårt att få skärpa på det sättet. Originaloptiken till min Lumix G1 kan inte bländas ner om man gör så; allt är elektriskt. Men den här vidvinkelzoomen för småbild funkar rätt bra. Skärpedjupet är mycket litet, och man behöver massor med ljus, eftersom utdraget minskar ljuset som når chipet.

Med omvändningsring blir det stadigare, och man kan ha kameran på stativ. Men det bästa är att ha en inställningssläde också, så att man kan finställa skärpan; den ställer man genom att flytta kameran fram och tillbaka. Det går bra att kombinera omvändning med mellanringar för att få mer förstoring, men man tappar ännu mer ljus när utdraget ökar.

Petar in en bild på en harkrank. Tagen med 50 mm makro (Canon FL) och ett gäng mellanringar.

#16 Tack för tipset, ska titta in där.

#17 Väldigt fin och skarp bild. Jag ska göra ett test med att bara hålla det bakvänt. Jag hänger inte med riktigt hur den här släden sitter och fungerar.

#18 Vilka fina antenner! Men tur att man inte ser hur skräckinjagande de ser ut med det vanliga ögat

Inställningssläde placeras mellan stativhuvudet och kameran, så att man med ett vred på släden kan skjuta kameran fram och tillbaka. Bälgtillsatser gjordes ofta med sådan inställningssläde, eftersom det annars är nästan omöjligt att komma till läget där man har skärpa. Idén är att man i stället för att ändra snittvidden (avståndet mellan obektiv och bildplan) så ändrar man avståndet mellan objektivet och motivet.

Man kan också rigga kameran fast och flytta motivet med släden.

#20 Tack för alla bra och informativa svar och länkar. Du är verkligen kunnig i det mesta. Imponerande.

Den finns hos kaffebrus också, om du funderar över att köpa en, så titta gärna på fler ställen. Den släden som jag pekade på är mycket bra, eftersom den kan ställas både i sidled och framåt. Uppå? och neråt får man fixa med pelaren.

Jag får skriva upp den på den långa listan bra att ha-grejer. Inte högsta prio just nu då jag håller på att uppgradera mina objektiv. Men om man ska fota mycket macro är det nog något att satsa på i framtiden.

Jag tror att MartinO har en sån där, så om du har några frågor om den kan han säkert ge svar.

Ja, om jag minns rätt så har han det

Jag skulle vänt objektivet idag, men har haft fullt upp, så jag får ta det i morgon. Får se om jag får till det, så jag kan visa en bild!

Vilken bra tråd! Tack. Jag har själv lite småkrypsfobi. Speciellt när det gäller spindlar… Så glad i hågen testade jag att vända objektivet och kröp riktigt nära bara för att upptäcka att dom var mer skräckinjagande än jag hade kunnat föreställa mej… Så jag gick raskt över till att försöka få några andra små kryp att fastna på bild . Utan varken omvändningsring eller stativ blev det väldigt skakigt, men roligt är det!!

Nej, svärmar myrorna redan!?

Jättefin liten flygmyra du har hittat.

Ja, dom är ju faktiskt riktigt gulliga

"26 Vad fin den var! Tror jag ska börja tycka om dom där små krypen iaf! Höll du bara objektivet löst och ändå fick en såpass bra bild? Jag måste försök hinna med att prova idag

# 27 Hur vet du att myrorna svärmar? Kan man se det på nåt sätt? Hmm, tror du skojar nu..

Att myrorna svärmar ser jag på att Eva har hittat en myra med vingar.

För länge sen, när jag flög till Bolivia, mellanlandade vi i Trinidad. Där blev vi kvar lite längre än avsett, eftersom det var myrsvärmar i luften. De där myrorna var ruggigt stora, ungefär tre centimeter långa, och de var så många att himlen blev mörk. De landade överallt, i håret, innanför skjortan, och så klart på marken, så att det krasade av söndertrampade myror var man än satte fötterna. Jag har aldrig sett så stora myror någon annanstans.

Myrorna får vingar när de svärmar, sedan ramlar vingarna av när de har hittat en ny plats att sätta bo tillsammans med myrdrottningen.

#29 Tack. Ja, jag höll det bara… Sen satte jag på Bildserier som matningsmetod. Det blev många, många suddiga bilder… Är inte så stadig på handen, tyvärr. Men en del blev ganska ok ändå

Jag höll också bara objektivet mot kamerahuset när jag tog blåbärsblomman.

Jag tror att det underlättar med ett sånt objektiv som jag använde, där man kan ställa in bländaren med en bländarring på objektivet. Det är helt mekaniskt. Det finns lite olika sätt att mixtra med bländaren på en del andra objektiv också, även om det inte går på min Panasonic.

Jag misstänker att man på Nikon kanske måste föra nedbländningsarmen åt sidan med något hjälpmedel. En pinne, en bit papper eller något annat lämpligt, som kan hålla armen i lagom läge för precis lagom nerbländning.

Jag är hopplöst dålig på skärpedjup…men jag läser och lär :)

En till :)

Och en till!

När det här forumet var ungt så fanns det en medlem som gick under namnet Bjorsa. Han var otroligt duktig på att fota småkryp med omvända objektiv. Om du tittar på den här sidan så ser du några av hans foton. Jag tycker bilden flugparning är en av dom bästa microbilder som jag har sett.

Bjorsa

#36 Jo, den bilden var fin! Det är ju så små marginaler för att hitta rätt fokus och jag har vare sig släde, stativ eller tid att sitta i bildhanteringsprogram. Jag har inte ens extern blixt, så alla mina bilder är tagna på firhand med inbyggd blixt eller dagsljus och uppladdade utan krussiduller. Får väl lov att lära mig alla finesser någon gång när jag har tid…om 20 år eller så när jag är pensionär *lol*