Det finns två vägar. Om du fotar en person i motljus, kan du antingen ha personen korrekt exponerad och bakgrunde väldigt överexponerad, eller ha bakgrunden korrekt exponerad och få personen som en siluett.

Det hela beror på var du mäter ljuset nånstans. På bakgrund eller person. Säkrast är att ställa in det manuellt.

Du justerar hur mycket ljus som som kommer in i kameran med slutartiden eller bländaren.

Kan rekommendera att läsa på om de grundläggande kamerafunktioneran, tex på den här utmärkta fotoskolan…

FOTOSKOLA PÅ NÄTET

Tack så mycket för ditt svar. :)
Slutare och bländare har jag koll på hur man ställer in,
men i bloggen angående ljusmätning i motljus så stod det att det ska finnas en knapp & har hittat den men förstår inte hur man ställer in.
Här är blogginlägget jag pratar om:

http://emelieohlsson.blogg.se/2009/november/fototips-ljusmatning-1.html

Så kanske du förstår mer hur jag menar?

Ja man använder spotmätning för detta, dvs att kameran mäter efter en enda plats i motivet, mittpunkten, det gör att man kan välja del i motivet att mäta ifrån . Slå upp det i manualen.

Alla ljusmätningsmetoderna kan användas, men med lite olika strategi.

Det handlar om att visualisera hur bilden kommer att bli och ställa in exponeringen efter hur man vill att bilden ska gestaltas. Med alla metoderna kan det finnas orsak att använda kompensering för att få bilden precis så ljus eller mörk som man vill ha den.

• När man använder matrismätning behöver man ofta kompensera mot plus för att få bilden ljusare. Det gör man när huvudmotivet ligger i skugga och man vill ha det ljusare, som när man tar en person mot ljus bakgrund eller i motljus. Hur mycket kompensation som behövs får man prova sig till.

  För vissa motljusbilder kompenserar man mot minus, för att få en oviktig förgrund närmast svart, medan bakgrunden blir rätt exponerad. (typexempel solnedgång)

• Om man använder centrumvägd mätning kan man ofta köra utan kompensation, eller kompensera något mot plus när man tar porträtt i motljus. Hur mycket beror på hur ljus man vill göra bilden.

• Med spotmätning kan man låta bli att kompensera om man mäter mot något som man vill ska hamna i "Zon V" (se zonsystemet). Vill man ha det mörkare kompenserar man mot minus, vill man ha det ljusare kompenserar man mot plus.

• En metod att få bakgrunden rätt exponerad och mer ljus på ansiktet när man tar människor i motljus är att använda upplättningsblixt. Det funkar på avstånd upp till ett par meter. Man behöver bara poppa upp blixten, så sköter kameran resten om den står på Auto eller porträttläge.

  Man kan också använda reflektor. Om man tar på nära håll kan man hålla reflektorn själv. Ibland räcker det om man har vit skjorta eller jacka för att lätta skuggsidan. På lite längre håll, vid porträtt, kan modellen ibland hålla reflektorn, och då kan det funka med en ganska liten reflektor.

Man lär sig först en metod och kör konsekvent med den en tid. Det är svårt att hålla reda på allihop, det blir lätt lite för många bollar i luften. Den som ger mest kontroll är spotmätning, men man måste lära sig hur mycket kompensation som behövs och mot vad man ska mäta.

Histogrammet kan vara en hjälp när man chimpar, men det är svårt att tolka ett histogram. I motljus ska histogrammet ofta ha en rejäl topp till höger. Man ser egentligen lättare på själva bilden om den blev som man hade tänkt sig, men det kan vara svårt i solsken.

En inställning som kan ge mer detaljer i skuggor och högdagrar är Active D Lighting, som ändrar tonkurvan för att plocka fram mer detaljer i de områdena.

#4 Tusen tack för svaret. Jättemycket att tänka på nu känner jag, och som du själv skriver är det nog bästa att först lära sig en metod å köra med den ett tag. Nu väntar jag bara på att solen ska titta fram nån dag, så ska jag ut och testa. :D