Mi vän Takko

Ett fint ansiktsporträtt på hunden. Jag tycker inte det är för hårt beskuret, däremot är det en hel del artefakter, vad det beror på vet jag inte säkert men gissar att det kan ha med scanningen av negativet att göra eller för hård komprimering av .jpg filen.
Ja det stämmer. Jag har i viss mån förstört denna bild, har av misstag kastat org. tror jag. Den väger bara 215 kb. Jag skall leta och se om jag hittar en bättre.
Mvh
Assar

Du glömde bifoga bilden Assar.
Ja det är så när åldern kommer, seniliteten tilltar kvadratiskt med åldern.
//Assar

He he, så kanske det är. Det är förlåtet i så fall! 
Jag ser faktiskt ingen skillnad på de två bilderna. Kan bero på att mina ögon är så trötta att jag knappt ser att skriva detta inlägg…
Jag har för mig att jag sagt att den varit för hårt beskuren innan, men nu då jag får se den igen ett bra tag senare tycker jag om bilden jättemycket! Det är något i hundens ögon som fångar mig! 

Det är någonting speciellt med visheten i blicken hos en gammal hund.
Att tala med Takko, ja som att tala med en människa.
Vänta lite, i mjuk ton, ja då väntas det till det är klart. Vi har halvtrappor i huset, Takko väntar på varje avsats så han ser att jag är med. Det började han med helt själv. Synd att jag inte hittar org.bilden, denna är inte så bra, rent ut sagt förstörd
//Assar