Men oj! Hur klarar du av att ha två olika tangentbord? Jag skulle aldrig kunna lära mig att tangenterna sitter på nya platser! Duktigt av dig att fixa det, :) (Jag har inte märkt några felstavningar ifrån din sida, inte fler än någon annan gör, för alla gör vi felskrivningar ibland, sånt som händer bara)

Felstavningar och fel ord

Det finns också en liten skillnad i schweiziskt och svenskt tangentbord, men inte så stor som med Vartins två…

#0: Jag har hört någon historia om att QWERTY-tangentbordet kom till på skrivmaskinstiden och att placeringen av tangenterna var gjord för att det inte skulle gå att skriva för fort, eftersom typerna hakade i varandra då. Kul historia, men jag vet inte om det finns någon sanning i det.

#3 Det finns sanning i det. Det gäller främst de typer som ligger nära varandra  och som man slår med båda händerna. av dem är det bara gy som man får träna in att inte slå alltför fort, men många som skriver snabbt kan också få problem med andra närliggande typer. Typen man slår ska om den ligger intill den som nyss slogs, inte lätta förrän den förra har kommit tillbaka.

Tanken med QWERTY är alltså att det inte ska gå alltför fort, men inte att man inte skulle kunns skriva fort. Det ska inte gå alltför fort att slå typer som ligger tätt intill varandra i maskinens typsats/hammare. De kombinationerna ska förekomma sällan i språket. och språket är så klart engelska.

#3 & 4 Hur gamla maskiner talar ni om? Det måste varit innan de elektriska kom. Med de elektriska kunde man skriva i princip hur fort som helst utan att det var problem med de närliggande tangenterna (tasterna). Själv låg jag på 450 nedslag i minuten i min ungdom, vilket räknades som ganska bra. Att man inte fick titta på tangenterna behöver jag väl inte säga.. Idag ser man sällan någon som kan riktig fingerställning utan de flesta sitter med pekfingervalsen.

Jag hör till pekfingervalsarna! Lära om på gamla da'r?

HH

Jag har under en längre tid använt Svorak- jag lärde mig ganska snabbt, men tröttnade då det bara var hemma jag kunde använda det.
Lärarna blev inte allt för glada om man ville ändra om i skolan^^

Jag sitter med ett liknande problem, det är två tangentbord i ett.

Jag skiftar mellan danska och svenska, några tangenter som ä och ö

byter plats.

Sen har vi den kända tangenten "press any key"

Historien säger att hotline pojkarna har fått frågan, "var sitter den tangenten"

Nu finns den.

Jag lärde mig på femtiotalet på en gammal Halda som mamma tog över från jobbet. Jag har också haft en Remington reseskrivmaskin som jag använde mycket under sjuttiotalet. Det fanns också elektriska maskiner som inte hade koll på om typen intill hade kommit tillbaka innan nästa intilliggande började gå upp, så att de kunde hänga sig, men maskiner med kula kan så klart inte ha det problemet. Och på jobbet hände det ofta att arbetskamraterna imponerades över att jag inte tittar på tangentbordet medan jag skriver.

Däremot har jag aldrig fått riktigt kläm på siffertangentbordet. Det är ganska förvirrande att det finns olika varianter på hur de tio siffrorna fördelas. Telefonen och räknedosan och kodgrunkan från banken och portlåset och datorn har inte alla samma ordning på knapparna, och jag måste alltid titta. Jag slår vissa nummerkombinationer mer eller mindre automatiskt, som min kod till betalkortet eller mitt personnummer på siffertangentbordet, men sen är det stopp. En av mina chefer som använder datorn mycket för främst ekonomi behöver aldrig titta på siffertangentbordet, det går blixtsnabbt och nästan alla fingrarna är med, men så fort det handlar om bokstäver är det pekfingervalsen.

Men det tog ett bra tag för mig att lära om till datortangentbord, liksom när jag skaffade mig min lilla bärbara skrivmaskin. Dom hade flyttat åäö och skiljetecknen, och dom sitter inte heller lika på datorn som på den nyare skrivmaskinen, så det har jag fått lära om två gånger. Jag tror att det lönar sig att lära sig skriva med alla fingrarna också för 60+.

#5: Jag pratar om när skrivmaskinerna kom.

#9 Att åöä har bytt plats har ställt till det även för mig och jag har varit tvungen att lära om, men det man lärde sig först sitter ändå i bakhuvudet och gör att det ibland blir fel. Jag har heller aldrig lärt mig siffertangentbordet utan att titta, det fanns inget sådant på den tiden jag lärde mig skriva maskin. Då fick man lära sig siffrorna ovanför bokstäverna.

Det som Niklas säger stämmer, Qwerty tagentbordet kom på Martin Luthers tid då dom skulle börja skriva ut böcker i större exemplar, före det skrev munkarna förhand. Dom kom först på tryckmaskinerna med tryckplattor sedan kom skrivmaskinerna. (Det gäller att lyssna på SO-lektionerna)

Jag har inte märkt några, dock händer det här ibland också pågrund av att på min laptop sitter tagenterna mycket tajtare än på tagentbordet som är till min stationära.

Jag gillar inte att skriva på laptoppar. Där är det omöjligt att använda rätt fingerställning eftersom tangenterna sitter för tätt. Dessa tangentbord passar bara för pekfingervalsen.

#13 Haha, skolans tagentbord är sjukt irreterande! Mer än laptops faktiskt..

För mig funkar laptop rätt hyggligt, bara jag stänger av pekplattan för den snuddar man ju med tummen emellanåt, och då hoppar insättningspunkten all världens väg eller någonting flyttas om eller man byter fönster eller något annat som man absolut inte tänkte göra. Men jag har små händer.

#12 Du får klaga på din SO-lärare. Qwerty var designad av Christopher Sholes i slutet av 1800-talet. Hans ide köptes sen av Remmington.

Problemet med Dvorak är att vi får så många varianter. Vi har Svorak, Svdvorak och sv_dvorak. Det bästa vore att få en riktig standard.

De flesta Dvorak/Svorak-bord är byggda på konventionella tangentbord. Det jag använder heter EZ-Reach och har en helt annan uppbyggnad med tex returtangenten centralt placerad.

#16 Jag prata om tryckplattorna först, men på senare tid kom just skrivmaskinen dock inte av den uppfinnaren. Tryckplattorna kom först, sedan kom skrivmaskinen men inte av samma person