Det är du som fotograf som äger bilden. Men du har också ett ansvar gentemot de personer som finns med på bild om dessa går att identifiera. För att få publicera en bild på t ex Internet behövs ett godkännande av personen i fråga.

Här och här finns mer att läsa om upphosvsrätt och personuppgiftslagen.

Här i forumet publiceras ofta porträtt och det är då viktigt att känna till vilka lagar och regler som finns innan man laddar upp bilder på personer som går att identifiera.

#1 Jag skulle vilja påstå att det är ok att publicera bilder på personer utan deras samtycke på Internet under förutsättning att:

1) Det inte är en reklambild - då krävs alltid personernas samtycke

2) Bilden inte är kränkande mot de personer som publiceras på den

Sen finns ju vett och etikett, men det är en annan sak.

Man får inte publicera bilder som kan uppfattas kränkande. Vad som är kränkande är bara upp till den enskilde att bedöma. Jag skulle tycka det vore mycket kränkade om min bild lades upp här för kritik om jag inte först blivit tillfrågad.

#3 Rätt. Men, att man inte får publicera bilder utan personernas tillstånd är ju fel, eftersom att det bygger på att bilden måste uppfattas som kränkande. Det är faktiskt en skillnad, mest så att vi inte sprider felaktig information.

Sen tycker jag ändå man skall mana till att vara försiktig med att publicera bilder på folk på internet. Jag gör det t.ex. aldrig själv.

Är det inte så att man får publicera bilder tagna av andra sålänge det inte är i kommersiellt (stavning)/vinstsyfte. Men fotografens namn måste stå med på eller intill bilden sk byline?

#0 "Lättast" för alla parter är väl att "skänka bort" ett antal bilder som får användas av klubbens medlemmar, bilder med fotografens namn på och/eller med fotografens namn tryckt på bilden.

Nu vet jag inte om du deltar i klubbens aktiviteter eller kanske vill tjäna pengar på ditt fotograferande, isf finns det ju möjlighet att göra byte med klubben. Du fotograferar på uppdrag av klubben, levererar några bilder till klubben och någon bild på varje deltagare avsedd för webben som får användas med ditt namn i anslutning till bilden. Och kanske ha ditt namn tryckt på bilden också.

Och för det får du en summa eller rabatt på klubben, eller kanske reklam/information om att dansdeltagarna kan köpa bilder av dig och hur de kan kontakta dig.

Nu är det så att ingen känner sig kränkta av detta utan snarare stolta att de kommer med på bild, därav problemet.

Ingen har bett om att jag fotar och tjänar inga pengar utan "skänker" bilderna till klubben för att det är kul att fota och vill gärna sprida det vi gör.Det är inte bara jag utan vi är några till som fixar bilder.

För den skull är det inte fritt fram. Men jag förstår hur många av er tänker och kan själv tycka att reglerna i många fall är lite stela.

Men nu var det frågan hur andra gör i liknande situtationer, kan ju röra sig om vilken idrott som helst.

Att upphovsrätten håller på fotografen är en sak men kanske inte så praktiskt många gånger om man hävdar detta då det skapar irritation hos de fotade personerna.

De få gånger jag lagt ut bilder på personer är det i samband med en större tävling i Bowling, och då lägger vi ut bilderna på en hemsida. via högtalare i hallen informeras om detta, och att man kan gå in på sidan för att se bilderna. Vill man inte vara med på bild, så mailar man den ansvarige för sidan så tas bilden bort.

De fotografer som tar bilderna är medvetna om det. Vi har inget problem med att andra tar bilder därifrån och publicerar på andra ställen.

#5 Nej, så är det inte.

#9

Vilket givande svar, verkligen.

Hur ligger det till då?

#10 Det var väl ett kort och enkelt svar på en enkel kortfattad fråga?

Man får inte ta andras bilder och publicera dem utan deras vetskap/tillstånd oavsett om man skriver vem som tagit fotot.

Den som har upphovsrätt till ett foto har också rätten att förfoga över det, och bestämma var och hur det skall publiceras.

För att publicera andras bilder behöver man alltså tillstånd av den som har upphovsrätten.

Tillägg: Och när bilder säljs så kan det göras på en massa olika sätt, med olika priser efter hur användningen ser ut. En köpt bild kan man ha rätt att publicera var och hur man vill, men då skall det också framgå av avtalet.

#4 Den här frågan har stötts och blötts i mängder av forum, och jag, och många med mig, tycker det är svårtolkat vad man egentligen får och inte får. Det enklaste är väl om man alltid frågar först innan man lägger ut en bild. Och som du säger så gäller ju vett och etikett. Jag vet ju inte, men gissar att många som lägger upp porträttbilder för t ex kritik, inte har frågat först. Sen har vi ju det här med att lägga ut bilder på sina eller andras barn som jag tycker är direkt olämpligt. Bilder kan alltid missbrukas. Många har fått sina liv förstörda då deras bild klippts ihop med andras kroppar på porrsajter. Barn är värnlösa och bör skyddas från publicering på Internet.

#7 Ursäkta om det blev lite OT från den ursprungliga frågan.

Hmmm, nu vet jag med säkerhet att en polis sa till mig här i veckan att det faktiskt är OLAGLIGT att publicera bilder på andra utan samtycke (sen kan ju den biten vara svår att bevisa, det är en annan sak). Ni verkar vara av annan åsikt. Jag skulle gärna vilja veta vad som verkligen stämmer. Eller är det så enkelt att det är olagligt i Finland men inte i Sverige?

Vad bygger Era olika uppfattningar på, har Ni hört/läst av vem när? Vad säger lagen? VET någon?

#13 http://www.blf.se/468.php där finns en hel del intressant att läsa.

#13: Så länge det inte handlar om marknadsföring är det helt okej att publicera bilder på andra människor (där det går att känna igen dem). Dock bör man alltid tänka till innan man publicerar något som kan vara kränkande för någon. (Kommer inte riktigt ihåg om det är förbjudet, eller inte, men inget man bör göra)

#13 Vet inte hur lagen skiljer sig mellan Sverige och Finland i de frågorna.

Alla: Det är givetvis svårt att på några rader täcka in vad man får och inte får göra. Mycket beror på olika omständighter. Vem (Media, privatpersoner, företag osv) som gör vad, vad bilden har för syfte (om ett foto används i reklam så måste alla personer på bilden ha gett sitt godkännande) osv. Alla uppgifter som kan identifera en person går under PUL, Personuppgiftslagen.

#15 Att publicera bilder på människor som är kränkande för dem är ett lagbrott, och det får man alltså inte göra. Det handlar inte bara om att man "bör tänka till".

Till någon ansvarig på sidan: Jag vet inte om man skall dela den här diskussionen i två, då många av inläggen behandlar juridik snarare än ursprungsfrågan (som förvisso grundar sig på juridik).

Jag sökte på google och fann bl annat detta. Fotografen har upphovsrätt till sina bilder, man behöver inte skriva "coopyrigth" (eller hur det stavas) för det är inskrivet i sveriges lag.

Det är inte den mest lättlästa text, men i stort betyder det att man inte får använda andra fotografers bilder som är yngre än 70 år (fotot-inte fotografen) utan tillstång av fotografen, extra medgivande behövs om man skall publicera den. 

Upphovsrätt för fotografer infogades i Upphovsrättslagen 1994. Den hade tidigare reglerats i Lag (1960:730) om rätt till fotografisk bild, som gällt sedan 1 juli 1961.[10]. Den ersatte då i sin tur lag (1919:383) om rätt till fotografiska bilder.

I 15 § fotografilagen föreskrevs att

Rätten till fotografisk bild gäller, där ej annat följer av vad i andra och tredje styckena sägs, intill utgången av tjugufemte året efter det år, då bilden framställdes.

För fotografisk bild, som äger konstnärligt eller vetenskapligt värde, gäller rätten intill utgången av femtionde året efter det år, då fotografen avled.

Har bild, som avses i andra stycket, offentliggjorts utan att fotografen blivit angiven med sitt namn eller med sin allmänt kända signatur, gäller rätten intill utgången av femtionde året efter det år, då bilden offentliggjordes. Blir fotografen inom nämnda tid angiven såsom i 3 § sägs eller visas att han avlidit innan bilden offentliggjordes, gäller vad i andra stycket stadgas. Enligt 3 § gällde att Såsom fotograf anses, där ej annat visas, den vars namn, firma eller allmänt kända signatur på sedvanligt sätt utsättes på exemplar av bilden eller angives då denna visas offentligt.

När fotografier inkluderades i Upphovsrättslagen 1 juli 1994, bibehölls regeln att fotografier har en upphovsrättsgräns baserad på bildens framställningsår i stället för upphovsmannens dödsår, såvida inte fotografiet uppnår verkshöjd, för då gäller dödsåret. Skyddet för framställningsårskyddade foton ("fotografiska bilder") är i Upphovsrättslagen nu 50 år till skillnad från fotografilagens 25 år och skyddet för dödsårsskyddade foton ("fotografiska verk") är nu 70 år - till skillnad för fotografilagens 50 år - och överensstämmer därmed med upphovsrättslagens skydd för andra verk.

Vad som avses med verkshöjd inom fotografering framgår inte av lagtexten. Med verkshöjd menas normalt att ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra. Förarbetena till lagändringen 1994 innehöll inga resonemang om skillnaden mellan ett fotografiskt verk och en fotografisk bild och det hade heller aldrig klargjorts vad ett "vetenskapligt eller konstnärligt värde" var. Det finns därför olika åsikter om vad som är ett fotografiskt verk: från att alla bilder som någon vill publicera är fotografiska verk till att reportagefoton i dagstidningar aldrig är fotografiska verk.[11] Förarbeten för 1960 års lag ansåg att till fotografier i allmänhet hörde "exempelvis pressfoto och annat reportagefoto, reklam- och annat kommersiellt foto, passfoto och annan enklare porträttfotografering."[12] Olsson (2006) ger två exempel på fotografiska bilder, nämligen nyhetsbilder från Hindenburgkatastrofen och mordet på president Kennedy. Nordell (1997) räknar upp amatörfotografier och bilder som tagits i stor hast och som återger en aktuell händelse.[13]

När lagen ändrades 1994 ansåg lagstiftaren att fotografier med utgången upphovsrätt inte skulle få förnyad upphovsrätt. Se till exempel Olsson 1998, s.48: "De nya skyddstiderna gäller för äldre fotografier endast om skyddstiden enligt de äldre bestämmelserna inte har löpt ut". Detta innebär att fotografier som är tagna före den 1 januari 1969 och som enligt den gamla lagen saknar "vetenskapligt eller konstnärligt värde" inte skyddas av svensk upphovsrättslagstiftning.[14] Ett år senare förlängdes skyddstiden för verk från 50 till 70 år. Skyddet för verk där skyddstiden redan hade gått ut återupplivades.[15] Det var en konsekvens av Phil-Collins-målet.