Uppgradera till 50D
Sitter och drömmer om att uppgradera min Canon 30D till 50D. Men vad är fördelen med 50D som inte 30D har? Och är det värt pengarna?
Putt!!

På www.dpreview.com ka du ställa kameror mot varandra och jämföra. De har dessutom omfattande tester av varje kamera som är god kvällsläsning.
Jag skulle satsa på en 40d och ett bra objektiv istället.
Men först kanske tänka ut vad du saknar på 30d?
Jag saknar att inte kunna göra inställningar direkt på displayen. Skulle 40D vara bättre än 50D menar du?

Den mest påtagliga skillnaden i hanteringen är väl att man kan använda skärmen för att komponera bilden. Under skalet finns en hel del skillnader, och där får man väl själv bedöma om man tycker att det är värt uppgraderingen. 50D har Digic 4 processor, och i 30D är processorn två generationer äldre. Det behövs, eftersom den har nästan dubbelt så många pixlar, vilket kan göra en viss skillnad vid väldigt stora förstoringar, upplösningen är därmed något högre, knappt 1,4 gånger högre än i 30D. Så har man lagt till rengöring av sensorn, vilket saknades på äldre kameror. Varje gång man startar kameran skakar den sensorn så att eventuellt damm ramlar av.
Det är vad som kan läsas ut från specifikationerna för 30D och 50D.
Eftersom det rör sig om en nyare kamera kan man räkna med att de också har förbättrat andra detaljer, kanske främst i bildbehandlingen när man tar jpeg direkt ur kameran. Den nya processorn ger bättre möjligheter än den gamla.
Och som alltid är det en bedömningsfråga om det är värt att byta. Jag skulle gissa, att om man har ett system med flera objektiv, och man vill ha den något högre bildkvalité som 50D är kapabel till, så kan man bedöma att det är ett rimligt pris att betala. Min personliga jämförelse är då, att missnöjet (det eventuella) med bildkvalitén i 30D inte motiverar prisskillnaden för byte till fullformat, vilket ger en markant skillnad. Med fullformat måste man ju också ha nya objektiv, medan 50D klarar sig med samma.
Min personliga åsikt är att 8 megapixel är fullt tillräckligt för att få bra bilder. Om man har objektiv så att man i princip aldrig tvingas göra stora delförstoringar, och man inte är mycket petig med de små små detaljerna, så klarar man sig med 8 megapixel. Skillnaden till 15 megapixel syns när man tittar nära på stora bilder.
Jag hade lite svårt att uttrycka vilka förbättingar jag menade och ev vill ha. #4 Du satte fingret på det! Fullformat skulle naturligtvis vara roligt att ha, men är inte beredd att byta ut mina objektiv, och något proffs är jag inte, så jag klarar mig gott med 50D. Däremot skulle jag gärna vilja kunna göra stora förstoringar vilket inte går så bra nu. Men det är en detalj jag kan leva utan. Jag är lite svag för ny grejer. Det är lite som att byta bil, man tröttnar efter några år när det kommer nya modeller.
När man jämför antal pixlar på CMOS-sensorn är det nästan dubbelt så många på 50D, men innebär det att bilderna blir synbart skarpare både i datorn och i utskrift? Och är det lättare att ställa in skärpan på 50D i och med detta?

Det är inte lättare att ställa skärpan för att pixlarna är fler, och på datorn kommer ingen skillnad att synas, eftersom de största skärmarna vi använder har ungefär 2 miljoner bildpunkter. På utskrifter syns skillnaden när man kommer upp i stora format och tittar på dem nära. Om det har betydelse beror så klart på motivet. Särskilt i mörka partier lär det gröta ihop sig mindre med den nya sensorn, eftersom den också enligt uppgift är bättre i svagt ljus.
De flesta av de bilder som slår an är inte särskilt mycket beroende av hög skärpa eller Upplösning, och den högre upplösningen betyder inte heller högre skärpa. Skärpa och Upplösning hänger ihop på ett ganska komplext sätt, och förutom sensorns upplösningn spelar också objektivet in. Den egenskap som påverkar skärpan i objektivet kallas modulationsöverföring (MTF), och en sensor med fler pixlar kan åtminstone teoretiskt ha bättre MTF än en med färre. Men detaljerna som är avgörande för skärpan ligger sällan nere på pixelnivå, oftare kring en radie på mellan fem och tio pixlar.
Det är lättare att få skarpt resultat med något färre pixlar, men när man har fler, kan man alltid lägga på lika mycket skärpa i efterhand. För de allra flesta bilder vi ser räcker omkring tre miljoner pixlar, men när bilderna är mycket detaljerade kan det vara värdefullt med fler. Om man ska försöka beskriva det med ord, så handlar det om väldigt fina nyanser på objekt med samma färg som ligger mycket nära varandra, som exempelvis grässtråna i en gräsmatta eller löven i ett träd. Såna detaljer är nästan alltid sammangrötade i bilder, vare sig de är digitala eller tagna med film. Men det är sällan meningsfullt att försöka få med varje grässtrå i en gräsmatta, vi tänker inte på den på det viset, och vi ser den inte heller så.
Så skillnaderna mellan de olika sensorerna finns där, men de är mer subtila; man kan säkert hitta likheter med de två bilder som jag nyligen lade upp för jämförelse mellan min kompaktkamera och systemkameran. Det finns en skillnad, och för någon kan den skillnaden vara en vattendelare, för mig är den det inte. Jag tycker att skillnaden är för liten för att enbart av det skälet gradera upp (eller använda systemkameran i stället för kompakten). Om du läser Ken Rockwells omdömen om Nikon D40, som ju har något färre pixlar än din Canon, så greppar du säkert idén. I praktiken kommer dina bilder sällan att vara beroende av att ha fler pixlar på chipet. Det är helt enkelt andra element som bygger slående bilder.
Och om 50D har snabbare skärpeinställning så beror det på annat, men jag tror att dom är likvärdiga i det avseendet. Sökaren, som används för att ställa skärpan, vare sig det är automatiskt eller manuellt, är ju helt oberoende av chipet som tar upp bilden.
Tack! Det var ett uttömmande svar! Att jag ställde frågan berodde på att det stod så här:
"VGA LCD-skärmen på 3,0 tum med 920 000 punkter är otroligt klar och perfekt för att kontrollera skärpa och bildkomposition".
Jag har ibland svårt att få till skärpan i M läge, och tänkte att det skulle vara lättare med denna.

Det där är reklamspråk. Om du drar bort lite blå och gröna kraftkorn hamnar du närmre sanningen. Det finns egentligen ingen bildskärm på digitalkameror som är riktigt bra för att ställa skärpan, och den där skärmen har ju knappt en megapixel, så man kan säkert använda den för att komponera bilden. Men för skärpan är definitivt automatskärpan och indikeringen i sökaren bättre än att försöka få till den manuellt på skärmen.
Men det är en bra bildskärm, och ibland kan det vara lättare att komponera bilden på en skärm än i sökaren, så du har en möjlighet till. Visst kan man kontrollera skärpan i den tagna bilden, men också för det är skärmen egentligen inte speciellt bra. Man tycker lätt att skärpan inte räcker till när man drar upp bilden på skärmen för att kolla den förstorad, men sen när man skriver ut bilden och har skärpeförstärkt kan det visa sig att detaljerna som man tyckte var oskarpa inte är bärande för bildens intryck, och att de ser skarpare ut efter skärpeförstärkning, trots att de då kan vara rejält misshandlade av skärpeförstärkningen om man tittar för nära.
Så de där reklamstyckena för nya kameror är, som det mesta i reklam, överdrifter, som man inte ska hänga upp alltför mycket på. Reklam är till för att sälja grejer, inte för att ge konsumentupplysning. Tyvärr.
Jag tror jag missuppfattade texten helt enkelt. Den betydde antagligen att man såg bilden skarpare på skärmen, och inte som jag tänkte, för att ställa in skärpan på objektet. Att det är svårt för mig att ställa skärpan manuellt beror nog på mina ögon. Displayen verkar i alla fall betydligt bättre på 50 än på 30. Dessutom något större. Tycker det är hopplöst att se på displayen när man är utomhus.

Det är svårt att ställa skärpan manuellt, det var svårt förr också, och det är därför dom hittade på mikroprismafält och "snittbildsmätare", så att man inte skulle behöva lita till att man såg skärpan på mattskivan. Det är en konst som man måste lära sig, att ställa skärpa på en mattskiva. Dessutom går det inte särskilt bra att ställa skärpan med den låga ljusstyrkan som de flesta objektiv har. Automatskärpan är snabb och exakt, det gäller bara att välja vad man ska ställa på, och veta ungefär hur det går kvickast för kameran. De flesta kameror ställer lättast på vertikala objekt i mitten av sökarbilden. Om man har ett horisontellt föremål brukar det gå bättre att helt enkelt luta kameran när man trycker till hälften på knappen.
Det fanns en knepighet till med skärpeinställningen förr. Eftersom man ställde med största bländaröppningen blev det inte alltid optimal skärpa när man bländade ner. Digitalkamerorna kan ha kompensation för det i elektroniken i objektiv och kamerahus. Kanske inte alla har det, men det finns exempelvis i standarden four thirds och micro four thirds. Det skulle inte förvåna mig om de bättre modellerna av spegelreflexkameror också har sådan kompensation. Objektivet kan alltså innehålla ett chip som säger hur både skärpan och linsfel ska hanteras vid olika brännvidd och nerbländning.
Så jag tror att det bästa är att nästan alltid använda automatskärpan, men att låsa den i vissa fall. På en del kameror låser man skärpan enklast genom att först ställa in den och sedan slå över till manuell.
Jag hade tänkt köpa mej en 50D, men blev osäker när det var en som påpekade om att det var mer brus i 50D än 40D.
Men nu blir det nog en 7D i stället.
Jo, det är svårt med manuell fokus, men jag försöker öva upp mig och hitta rätt läge:) Men med macro är det inte lika lätt med autoläget. Ofta tycker jag det ser bra ut i displayen, men när bilden kommer upp i datorn är den suddig:( här verkar 50D var bättre med en tydligare och större display.
Alla modeller har nog för och nackdelar. 7D har till exempel ingen inbyggd blixt, om man nu brukar använda den. Det där med bruset ställer jag mig tveksam till, kan det verkligen vara riktigt?
Nu ska jag rätta mig själv! I förra inlägget skrev jag att 7D inte har inbyggd blixt. DETTA VAR FEL! Anledningen att jag skrev det var att detta stod att läsa i en fototidning, kommer tyvärr inte ihåg vilken. Idag har jag tittat på både 50D och 7D och fick konstaterat att blixten fanns där. Nu får jag ju säga att 7D hägrar.. Frågan är om det är värt prisskillanden mellan 50D och 7D
Någon som kan motivera mig att köpa 7D??

Jag spelar ju inte i den ligan, så jag vet inte något handfast om brus och sånt på de här kamerorna. Den som jag emellanåt ser som "drömkamera" är Phase One, och den spelar onekligen i en helt annan division. De övriga i den klassen är Hasselblad och Sinar. Men för att man ska lägga ut pengarna för en sån pjäs ska man antingen ha ett hav att ösa ur eller räkna med att få tillbaka dem för att de är arbetsredskap. Det handlar om mellan en halv och en miljon för ett system.
Och jag är rätt pragmatisk när det gäller de vanligare kamerorna med APS-sensor eller mindre. Jag ser ingen jätteskillnad, men jag ser att det finns en skillnad där. Jag håller helt med Ken Rockwell, det är inte kameran som tar bilden, det är fotografen, och den viktigaste egenskapen hos kameran, förutom att den kan leverera hygglig bildkvalité, är att den ska vara en förlängning av fotografens sinnen snarare än ett hinder mellan fotografen och bilden. Den ska vara ett hjälpmedel, och den ska kunna funka så smidigt att man i stort sett glömmer bort den; bara gör handgreppen helt naturligt.
För att komma dit krävs en massa övning, och där ingår ju det där att lära sig hur man kan hantera skärpan. Jag använder försättslinser när jag ska ta på nära håll, och jag har lärt mig mellan vilka avstånd de funkar. Om jag bara träffar någotsånär rätt, så sköter automatskärpan finliret. Jag använder kameraremmen för grovinställning av hur långt ifrån motivet jag ska hålla kameran. Jag har ett märke för min lins, och den metoden funkar för mig.
Båda mina kameror har möjlighet till manuell inställning, och när man använder den funktionen får man en förstorad bild på skärmen, så att det är lättare att ställa in. Troligen har alla systemkameror med live-view en sån funktion. Men problemen med skärm kvarstår. Omöjligt att se i solsken om man inte kan skugga den, och otillfredsställande för att ställa skärpan.
En av fördelarna som jag ser det är att man kan se och göra inställningarna, samt komponera bilden i displayen. Detta kan jag inte göra på 30D. Har jag kameran monterad högt upp på stativet får jag ställa mig på en stol eller något annat högt för att kunna se i sökare. (Jag är ganska kort). Displayen är också större och lättare att se på utomhus. Sökaren visar 100% av motivet på 7D, tveksam om det var samma på 50D. Tror inte det. Med 7D kunde man även filma i full HD. Brusreduseringen var också märkbart bättre enl försäljaren. Det fanns naturligtvis en mängd andra tekniska fördelar med båda som är onödigt att gå in på. Hursom helst, om man ändå funderar på att byta kamera, tänker jag lite som när man köper dator, att det är bättre att köpa mer än man behöver för dagen, eftersom utvecklingen går så snabbt och man snabbt växer ur sina prylar. En dator eller tv som har "allt" idag, är omodern i morgon. Samma sak med en digitalkamera. Självklart är priset också en avgörande faktor vad man har råd med. Det är mycket pengar så det tål att tänkas på.