Beror på vad du ska fota förståss.Och hur många exponeringsteg du behöver minska.

Jag använder ett 8x för att minska ljuset 3 steg när jag fotar med extern blixt för att kunna ha så kort skärpedup som möjligt.

Vad ska du ha det till?

Ja, det har jag inte riktigt bestämt. Var mest ute efter ett som kunde fungera som ett allroundfilter. Landskap kanske i första hand.

Jag brukar inte använda ND själv numera, men förr när man hade film i kameran var det mer användbart om man hade en högkänslig film och ville minska skärpedjupet i starkt ljus, och slutartiden inte räckte till. Med digitalkameran kan man ju alltid välja lägre ISO, vilket ofta gör filtret onödigt.

Och eftersom du utöver filtret har ISO att spela med så tror jag att ND2 inte har något större värde. Det handlar nog om att kunna öppna bländaren mer än så när man vill ha ett ND-filter. Så jag skulle säga 4 eller 8, alltså två eller tre bländarsteg. Om man bara ska ha ett blir flexibiliteten störst med 8, som ger tre bländarstegs skillnad, eftersom ISO inte kan minskas under 100 på de flesta kameror. Man kan ju förutom lägre ISO också välja mycket kort slutartidpå många kameror.

Med ND8 kan man ha bländare 2,8 när man utan filter skulle ha bländare 8. Filtret är användbart också när man vill ta solfläckar, om man använder kort slutartid och lågt ISO.

Jag tycker det verkar som du menar ett graderat filter. Alltså ett som är mörkare i övre delen för att släppa in mindre ljus från tex himlen, för en jämnare exponering av både mark och himmer.

Och om det handlar om graderade filter kan man ha användning för 2 och 4 också. Jag har använt graderade filter en del, och de som jag gillade var Cokin. Den stora fördelen med Cokin jämfört med andra graderade är att man kan förskjuta filtret i hållaren, så att delningslinjen inte måste gå i mitten.

För landskap och för arkitektur har jag använt tonade filter, för att dämpa de väldigt höga luminanserna mot toppen av byggnader, och där var det väldigt bra att filtret kunde förskjutas, eftersom man får bättre kontroll över toningen då.

#4 Graderade filter är ju bra, men verkar lite omständigt att ha med om man inte direkt planerar sitt fotande. Trodde det funkade med ND filter också, men då kanske marken blir för mörk på till exempel landskapsbilder?

ND-filter gör ingenting annat än dämpar ljuset över hela bilden. Man använder dem för att minska skärpedjupet i första hand. Det syns inte på en bild om den är tagen med ND eller utan, den enda skillnaden är att bländaren är större eller exponeringstiden längre.

Så man använde dem förr för att kunna ta även i starkt ljus när man hade högkänslig film i kameran och slutartiderna inte räckte för att få rätt exponering, och man använder dem fortfarande för att kunna minska skärpedjupet när man vill trolla bort bakgrunden i oskärpa.

Men den ljusa himlen tonar man ner med graderade filter, som har hälften utan ND och den andra halvan med. De som man skruvar i direkt kan roteras, så att man får den dämpande delen uppåt oavsett hur man håller kameran, och om man har Cokin filterhållare, så kan man förutom att rotera hela filterhållaren, också skjuta filtret uppåt eller neråt, så att delningen mellann ljust och mörkt inte behöver ligga precis i optiska axeln.

Det är graderade filter som man kan få mer dramatiska landskapsbilder med. De finns i ND, flera tätheter, och även färgade förekommer, tobak är väl den färg som ofta används, speciellt vid havs- och strandmotiv. Med ett graderat filter av rätt täthet kan man få med molnen och få en mörkare ton i himlen.

Kanske bäst att skaffa graderat iaf då? Men om inte linjen mellan marken och himlen är så rak (i kuperad terräng t ex) påverkas inte marken eller trädtopparna negativt och blir väldigt mörka? Dumma frågor kanske, men det är så dom cirkulerar i min hjärna

Vilket är då mest användbart av filtren här

Det är just när den där linjen ligger på lite olika höjd som man kan tycka att det är bra att kunna skjuta filtret i hållaren. Med Cokin kan man också placera det längre bort från objektivets optiska centrum, eller närmre, vilket gör att linjen blir olika tydlig. Det är inte en linje, utan det är som man kan förstå av namnet, en gradient. Filtret blir gradvis mörkare, så att det är en omärklig övergång när man tar bilder genom det. När filtret sitter mycket nära objektivet blir det ibland inte så mycket verkan som man kanske skulle vilja ha, det var därför jag gillade Cokin, eftersom man kunde sätta det en bit bort och få kraftigare verkan.

Och därför gör det inte så mycket att motivet har olika höjd, eftersom mitten på filtret bara gradvis ändrar ton, så märks det inte alls särskilt mycket på lanskapsbilder. Det syns mer på tobaksfärgade än neutrala, eftersom det också blir en färgskiftning. Men jag ville i regel skjuta upp filtret en liten bit i hållaren, så att delningen hamnade längre upp, och när man inte har Cokin, så får man då kanske rikta kameran lite uppåt i stället och korrigera för perspektiv när man efterbehandlar.

Och trädtopparna, de får ju mycket ljus, så det brukar bli bättre kontrast uppe i trädtopparna när man har det graderade filtret. Som med allting, får man lära sig hur man bäst använder det, så det är egentligen bara att prova sig fram.

Jag sålde mina Cokin tillsammans med min Mamiya RB 67, så om jag nu vill ta den sortens landskapsbilder eller arkitektur tror jag att jag hellre skulle använda HDR-teknik. Men graderat filter är mycket enklare, och man kan ta utan stativ och även rörliga motiv.

Tack för alla bra svar. Slutsatsen verkar vara att ett graderat filter är mer användbart än ett ND filter.  Nu finns det ju en mängd olika graderade också, så jag vet inte vilket som är mest användbart. Tips?

Min gissning är att man klarar sig långt med 4, det var det jag använde mest.

Verkan är olika beroende på brännvidden. Det var också därför det var praktiskt att kunna sätta filtret längre fram i Cokin-hållaren. Jag hade två hållare, man kan sätta dem efter varandra, och då kan man få filtret ganska långt ifrån om man använder en längre brännvidd. Med lång brännvidd blir det nästan ingen verkan alls av filtret om det sitter nära objektivet.

Och när man zoomar mot vidvinkel ökar effekten, eftersom vidvinkelobjektivet ser mer av det mörkare ovanför toningen.