Har du provat med gråkort och "fotograferat" av det med pre wb?

Istället för gråkort brukar det fungera med den gråa inredningen i kameraväskan.

Prova också att rikta blixten mot taket, gärna med en bouncher på.

När du använder blixt som tillskottsljus har du alltid blandljus, och kameran ställer in sig för blixten. Det blir oftast inte särskilt bra färger med blixt, och det hänger ihop med att blixten inte heller har kontinuerligt spektrum. Det är en gasurladdningslampa med rejäla toppar på en del ställen i spektrum.

Mitt tips är att inte använda blixt om du vill ha bra färger. Ställ vitbalansen med något hjälpmedel, gråkort eller ett kaffemugglock, och mät belysningen; alltså manuellt ställd Vitbalans. Om du har lysrör med färg 827 kan du ställa vitbalansen på glödlampa.

Om det är kvällsljus och du inte använder belysningen, så mäter du det infallande ljuset mot ett gråkort eller mot ljuset med ett vitt lock på objektivet.

Jag har ställt vitbalansen efter den gråa insidan på väskan och det har fungerat för det mesta. Brukar också undvika att använda blixt, men nån gång ska man ju lära sig (hoppas jag) att få till det direkt i kameran. Ibland har jag använt ett vanligt gult papper framför blixten om jag vill ha en varmare ton. Ibland funkar det med en vit plastmugg också över blixten eftersom jag inte äger en bouncer. Men just över kökets arbetsbänk med träbänk åt det gula hållet blir det sällan bra på kvällarna. Jag har provat alla inställningar, även glödlampa utan bra resultat. Måste man ställa om wb varje gång som förutsättningarna ändras?

Jäpp, när ljuset ändras kan man behöva mäta om vitbalansen.

Ett annat knep, som kanske inte funkar med din kamera är att ställa in Kelvin-tal för ljuset och låta det bli lite varmare ton på bilden genom att ställa på ett högre tal än det uppmätta kelvintalet. Man kan fuska lite med det genom att använda manuell Vitbalans, men att i stället för gråkort använda ett vitt papper. Vitt papper har oftast optiskt vitmedel, så att det är lite blåare än vitt, och resultatet av att ta Vitbalans mot vitt papper är att man får en varmare ton på bilden. (mer gulröd)

Högt tal ger ju en varmare ton, borde jag då inte ställa ett lågt tal i det här fallet?

Beror på vad resultatet ska bli. Ofta vill man ha varmare ton på bilden än vad en korrekt vitbalansering ger, särskilt vid glödlampsljus, levande ljus och kvällssol. Vitbalansering med gråkort ger neutral färgåtergivning, vilket ibland inte känns rätt när belysningen är "varmare". Ofta kan det kännas bättre att få tonen lite varmare, men det måste så klart avvägas. Om man har glödlampa, som har 2700K färgtemperatur och ställer in på 2700K eller manuell balans mot gråkort blir det alltså neutralt, så att vitt verkligen blir vit eller någon neutralgrå ton. Det kan se mer "rätt" ut att det är en aning varmare, så inställning på  t.ex. 3000K kan kännas mer riktigt i ljus som är 2700K. Vitt papper kan ge precis lagom varm ton när man använder glödlampor, just för att det är en aning blåare än det spektrumneutrala gråkortet.

Bedömningen är som alltid subjektiv. Om man vill göra en produktbild, exempelvis ett smycke, och själva glödlampsstämningen eller känslan av kvällssol inte ska vara där, då väljer man så klart den neutrala färgbalansen.

Varför inte fota i RAW och ställa vitbalansen sen.

Jo, det är klart att ofta vill man ha den varmare tonen i "normala" fall. Men i det här fallet var det en typ av produktbild och därför blev det inte bra. Jag ställde också om till neutral inne i kameramenyn utan att det blev bra. Det enklaste brukar vara att ställa in K-talen, men inte ens det funkade nu. Tack för att du talade om att en glödlampa har 2700K, så lågt har jag aldrig gått. Det ska jag prova i morgon kväll! Kanske är det där felet ligger. Har inte varit under 4000K. Påvekar inte blixten K-talen?

#7 Jag fotar alltid i RAW, men ville lära mig att fixa det direkt i kameran. Jag fuskar gärna och ofta i Photoshop, men vill gärna kunna grunderna också.

Kameran brukar bortse från den manuella vitbalansen så fort man petar upp blixten och välja Vitbalans efter blixten. Men som sagt, blixt ger alltid blandljus om den inte är den enda ljuskällan. Blixtens K-inställning brukar ligga på sådär en 5500-6000.

Blandljus ger alltid en del konstigheter i färgen, men man kan tycka att det är snyggt, så för en del bilder är det OK. Jag skulle nog undvika det på produktbilder. Om man bara har blixtljus blir resultatet bra, exempelvis studioblixtar.

4000K är färgen på "vita" lysrör, färg 840, som är vanligt i offentliga miljöer. När man tittar på färgmärkningen på lysrör är det de två sista siffrorna som anger kelvintalet. lägg på två nollor så blir det K. Färg 954 är mycket naturtrogen färgåtergivning med 5400K, färg 840 något sämre återgivning med 4000K och 827 har 2700K. Det finns 830 och 835 också. Lysrör med den färgmärkningen är "fullfärg". Lysrör märkta 30 eller 33 är så kallade "enkelfärgrör" och kan inte återge färger bra. Det finns också märkning 12, 21, 31 och 41 som är fullfärg, 12 är 860 (dagsljus 6000K Ra 80+). Den första siffran i tresiffrorsgruppen anger kvaliteten på ljuset. 9 står för >Ra90 och 8 för >Ra80.

När du tar råformat kan vitbalansinställningen vara en hjälp för programmet som konverterar, men du har då full frihet att välja hur du ska justera färgen. Vid produkttagningar är det lämpligt att börja med en bild av gråkortet. Sedan öppnar man den bilden i råkonverteraren och ställer vitbalansen efter gråkortet, så kan man ha samma inställning för resten av bilderna.

Något säger mig att jag har 860 eller 827, för de siffrorna klingar bekant. Kanske är det därför det känns enklare att fota i offentlig miljö om lyrsrören är "vita" om man vill ha en naturlig bild och inte en "soft"? Ska göra lite nya test i morgon i det "hopplösa kvällsköket"!

En detalj som påverkar färgerna i besväligt ljus är linsernas ytbehandling, coating.

Nu går jag lite OT här, men det kan vara nyttig kunskap.

Jag är kikarfanatiker och som många vet driver jag kikarforum.se.

I pedagogiskt syfte testade jag en kväll några kikare som är populära för astronomiskt bruk. Syftet var att undersöka hur många av Jupiters månar man kunde se med olika förstoringsgrad.

Kikarna som användes var 25x100, 15x70, 10x50 och en handhållen 8x25. Testet utfördes i centrala Malmö och i omedelbar närhet fanns orange gatubelysning.

Testet förlöpte som förväntat tills jag greppade 10x25-kikaren, mer känd som Lidl-kikaren. Jag fick en orangefärgad, blurrig bild. Omöjligt att urskilja astronomiska objekt med andra ord.

Det visade sig att 10x25-kikaren hade en blå coating, medan de andra hade en grön coating. (De sämsta kikarna har en orange coating och de tar jag inte i ens med tång).

Detta är inte riktigt hela sanningen. En skillnad till finns. 10x25-kikaren var också den enda i testet som hade obehandlade prismor.

Samma fenomen visade sig också vid snötest. De kikare med grön coating presterade en vit krispig bild av snön, medan 10x25-kikaren gjorde snön närmast pissgul.

Nu skiljer sig kikare i uppbyggnad från ett objektiv, men grundläggande optiska lagar kan man inte bortse från.

Den som vill läsa mer om coating: Optical coating information

Intressant läsning. Det finns mycket i det tekniska som man inte har en aning om eller tänker på, eller ens förstår. Era utförliga svar har lärt mig ytterligare nya saker som kan vara bra att känna till. Det här med objektiv är en komplicerad sak och inte helt lätt att förstå sig på. Ni är så duktiga och verkar kunna precis allt. Tack för alla kompetenta och bra svar!

Det kan vara värt att komma ihåg också, att en färgbild kan aldrig återge färger helt riktigt. När jag nämner att man vill ha den "lite varmare" betyder det inte att bilden ska återge färgerna fysiologiskt riktigt, utan snarare att den ska förmedla känslan av ett "varmare" ljus. Därför ska skillnaden mellan uppmätt färgtemperatur och den man använder inte vara alltför stor. Det är en bedömning hur långt man vill gå.

Och om man är klar över att man aldrig kan få helt riktiga färger, är det lättare att leva med att de blir klara och tydliga, snarare än helt korrekta. Vi strävar efter att göra en bild som återger det som vi upplever i motivet, eller en bild som visar en idé som vi har inne i huvudet, men vi får aldrig en bild som helt naturtroget reproducerar det som är framför kameran.

När man har lärt sig det kan man komma över frustrationen att det aldrig blir helt rätt.

Ja, så är det ju! Tyvärr glömmer man det när man jagar den ultimata bilden och frustrationen stiger.

Jag ska nämna en sak till som man kanske inte tänker på när man ställer in Vitbalans. Det finns blandljusförhållanden som är närmast omöjliga att korrigera för, men som man inte direkt ser, eftersom våra ögon är väldigt bra på att tolerera stora färgskiftningar i naturligt ljus.

Om man till exempel använder fönsterljus så kan man tro att man får in ett fint dagsljus genom fönstret, och även om det funkar bra när man ska ta små saker strax innanför fönstret, är det vanligt att om man kommer lite längre bort från fönstret så blir färgerna helt tokiga. Ett vanligt färgstick är grönt, och det kan bero på att man har en gräsmatta utanför och att det vita taket sprider gröntonat ljus i rummet. Man har alltså blandljus, trots att det förefaller vara bara en ljuskälla, fönstret.

När man tar i svartvitt spelar det ju ingen roll, och fönsterljus är väldigt populärt. Eftersom ögonen korrigerar det här automatiskt när vi är i rummet, ser vi vanligen inte att det är grönt, och en målare som avbildar motivet kommer inte att ta någon notis om det gröna ljuset i rummet. Det är inte så vi uppfattar färg, men kameran är helt objektiv och kan inte bortse från det gröna. Carl Larsson målar så att bilden återger det som han ser, men kameran avbildar det som kameran ser, och som är något helt annat.

Så om ditt kök ger konstiga färger, kan det hänga ihop med vad som finns utanför fönstret. Jag har ett hus mittemot, med lätt gultonad fasad, vilket gör att mitt fönsterljus i köket är gulaktigt när solen ligger på på andra sidan huset där jag bor; köksfönstret är ett norrfönster.

Fönsterljuset kan bli lättare att hantera om man diffuserar det. En genomskinlig vit gardin kan diffusera tillräckligt mycket, och man kan då vitbalansera direkt mot gardinen, så tar kamerans Vitbalans hänsyn till eventuellt blandljus som träffar gardinen, och korrigerar för det gröna som kan komma från gräsmattan, eller som i mitt fall, det gula som kommer från huset mitt emot.

Ytterligare ett intressant inlägg. I mitt fall har jag inga problem med dagsljuset i köket även om det finns lite gräs + berg utanför. Problemet för mig är i lysrörsbelysningen. Jag brukar som sagt försöka skippa blixt, men det finns situationer som gör att jag måste använda den, och det är då det ibland blir problem. Egentligen är det inget stort problem eftersom jag kan välja andra tider än kvällstid. Det var bara intressant att veta, och även kunna göra egen inställning. Jag är en vetgirig person och vill gärna förstå varför saker och ting är på ett visst sätt.