Ett UV-filter ska helst inte göra någonting, men när man sätter på ett UV-filter är det mycket stor risk att man får konstiga reflexer när man tar i motljus. Det är alltså oftast till nackdel för bildkvalitén att ha ett UV-filter på, men det funkar som ett skydd för objektivet, så att det inte smutsas ner. Så när det gäller UV, så kan det aldrig förbättra bilderna, men det är risk att de blir sämre.

Ett polarisationsfilter däremot kan vara mycket användbart. När man tar naturbilder kan man få en djupare grönska, eftersom man kan vrida filtret så att det tar bort polariserade reflexer från lövverk bland annat. Om man tar vatten, så kan man slippa speglingen av himlen eller ljuskällor genom att vrida in polariseringen åt rätt håll. När man tar genom glasrutor, som till exempel en bilruta, eller kanske ett fönster, så kan man vrida filtret så att det släcker ut speglingar i glaset om det är en sned vinkel.

Polarisationsfiltret tar bort polariserat ljus som kommer in med polaritet i rät vinkel mot filtrets egen polaritet. Reflexer i icke-metalliska ytor är alltid polariserade, och man kan alltså släcka ut de reflexerna med polarisationsfilter. För att kunna göra det kan filtret vridas i sin fattning, så att man kan ställa in polarisationsplanet för bästa resultat.

Det är inte säkert att man vill ha resultatet som ett polarisationsfilter ger alla gånger, det är ett hjälpmedel för att jobba kreativt, men ibland kan resultatet bli tråkigt, eftersom det kan ta bort reflexer som skulle ge liv åt bilden. Man får lära sig hur det fungerar och använda det kreativt.

Ett bra sätt att se effekterna av polarisering är att ta ett par polaroidglasögon och titta ner i grunt vatten när solen är ute. Håll glasögonen framför dina ögon och vrid på dom. Vid ett läge kommer du att kunna se ner till botten men om du fortsätter att vrida dom så försvinner effekten. Detta används av flugfiskare för att kunna se fisk i vattnet.