Du gav mig ett gott skratt och jag kan hålla med dig i mycket av det du skrev. Tyvär tycker jag att det gäller väldigt många saker idag som tex datorer där jag vägrar att ha något med företag som Microsoft att göra.

Tyvär är det för mycket lull på dom flesta tekniska sakerna idag. Samma sak med kameror som med bildbehandlingsprogram. Den senaste PS Elements jag tittade på hade en massa skit som dom flesta aldrig kommer att använda. Det verkar som att det inte skiljer sig så mycket mellan alla dessa nya modeller som kommer stup i kvarten så dom måste fylla på med en massa onödig trams.

För ett par år sedan så gjorde vi ett test på 3 kameror där vi använde dom olika inställningarna som porträtt, sport, landskap och så vidare. Skillnaden på bländare och slutare mellan dom olika lägena vis samma ljus var så små så det var bättre att sätta den på auto.

Men nu är det faktiskt så att dom flesta DSLR kamerorna säljs idag till folk som inte är direkt intresserade av fotografering utan vill bara ta lite foton på familjen på semestern. Då gäller det att ha massor av pixlar, många olika lägen och helst jättestora zooooom. Helst 12 till 600mm för man vill ju iinte byta objektiv på sin systemkamera.

Så tyvär får man stå ut med allt lull för det är väl vad folk vill ha. Det skall bli kul att se vad du tycker om din nya kamera när du använt den ett tag.

Ja, jag vill ju helst slippa byta objektiv också, men kanske av ett annat skäl. När vi använde film spelade det mindre roll, eftersom en ny och frisk ruta drogs fram varje gång, men nu tar vi alla bilderna på samma sensor, och ett enda litet smutskorn på sensorn kommer på varenda bild som man tar. Och zoomen har jag ju i fötterna, så det räcker rätt bra med 45 mm som längsta brännvidd för det mesta. Jag saknar ju ändå den relativt "längre" telefunktionen på kompakten (G7), men den var ju i alla fall inte fysiskt längre än den här gluggen. Jag kan beskära till samma resultat.

Jag tar ändå praktiskt taget alla mina bilder med bildvinklarna som det här objektivet på 14-45mm täcker, så jag tror inte att jag kommer att utnyttja systemet i någon större utsträckning. Men jag har ju märkt att den större sensorn ger bättre bildkvalité, så jag känner mig inte på något sätt lurad. Om den andra kameran inte hade pajat så tror jag att det hade dröjt längre innan jag skaffade en ny, och att det kanske kunde ha kommit en modell som passar mig ännu bättre. Men, som alltid, man får ta vad som finns. Tur i oturen var att MediaMarkt har ett erbjudande om räntefri och avgiftsfri kredit i 30 månader. Det kostar inte mer än vad någon rulle film i månaden skulle ha kostat med den gamla kameran. Klart god ekonomi.

Och pixlarna, ja… visst är det bra med pixlar, jag vill ha åtminstone tre miljoner pixlar, eftersom bilderna blir klart bättre med tre megapixel än med bara en eller två. Någonstans där går gränsen. Teoretiskt har den här kameran dubbelt så hög Upplösning, tolv miljoner pixlar är dubbla upplösningen mot tre. Så det räcker alldeles säkert för mig, och jag tror att sensorn är tillräckligt bra för att jag ska kunna ta bilderna jag vill ha. Jag tycker så här långt att bilderna ser skarpa ut så det räcker; skärpan direkt ur kameran är lite vassare än på den gamla. Jag tror att det hänger på storleken på sensorn, och i viss mån på ett möjligen bättre objektiv. Men sensorstorleken gör att gluggen kan vara nästan tre gånger längre för samma bildvinkel, och det ställer ju mindre krav på optiken, så med lika bra optiska egenskaper borde det vara märkbar skillnad, och det är det ju.

Så vi får väl se längre fram, om kanske Panasonic kan byta firmware så att den där blinken jag vill ha kommer fram; i den andra kameran använde jag zebrafunktionen, som visar över- och underexponering med zebralinjer. Det går säkert att göra liknande hack för Panasonic, men jag har knappast ork att jobba med ett sånt projekt. Ska i alla fall ta kontakt med servicen för att höra om man kan få funktionen; den finns ju åtminstone i bruksanvisningen och menyn…

Det är ju rätt roande om man läser bruksanvisningen som om det vore på skoj som dom hade skrivit alla dumheter. Avsnittet efter [PORTRÄTT] är [LANDSKAP], och där läser jag:

"Detta gör att du kan ta bilder av ett vidsträckt landskap." (Glömde förresten inledningen till porträttavdelningen: "Personen framträder mot bakgrunden och får en fräsch hudfärg."

Men så kommer de olika punkterna under [LANDSKAP]:

• [NORMALT LANDSKAP] Fokus justeras främst till objekt som befinner sig långt borta.

• [NATUR] Den bästa inställningen för att fotografera landskap.

• [ARKITEKTUR] Denna inställning tar klara fotografier av arkitektur. Hjälpen visas.

• [KREATIVT LANDSKAP] Slutartiden kan ändras i [NORMALT LANDSKAP] inställningen.

Det ser ut som om jag borde välja inställningen [NATUR], den sägs ju vara den bästa. Fast det kan ju så klart vara kul att ibland kunna ta klara fotografier av arkitektur också? Jag undrar också lite över hur långt borta föremålen ska vara för att fokuseras i [NORMALT LANDSKAP]? Helt klart är det nog längre bort än för [NÄRBILD] eller [PORTRÄTT].

Inkanyezi, jag fick mig också ett gott skratt. Det stämmer så väl det du skriver. Det står så otroligt mycket smörja i bruksanvisningar, inte bara när det gäller kameror, utan bruksanvisningar i allmänhet, oavsett vad det är för grunka man köpt. Det står så mycket att läsa i alla dessa anvisningar, men sällan det man verkligen vill veta.

Det tråkiga i sammanhanget är att jag känner mig mer eller mindre tvingad att plöja igenom skiten och kolla vad som finns där för att jag ska kunna använda kameran på ett vettigt sätt, och då är det inte alls roligt.

Jag kan till exempel tänka mig att landskapsfokuseringen långt bort helt enkelt inte är att ens försöka fokusera, utan att kameran ställer in hyperfokalavstånd för den bländare som den väljer, men det står inte där i bruksanvisningen. Men det som står om porträtt är ju rena dumheter. Ingen kamera kan göra det som står där. Om man inte vet det, så kan man ju gå på struntpratet och när det inte funkar, så kan man ju alltid fråga på Foto i Fokus: "Varför blir bakgrunden ljus och ansiktet mörkt på mina bilder både när jag ställer på [NORMALT PORTRÄTT] som ska skugga bakgrunden och [UTOMHUSPORTRÄTT] som ska förhindra att ansikten ser mörka ut?

Förklaringen under [VARM HUDTON] (den som ska få huden att verka extra slät) är dock ett under av klarhet i all denna rappakalja. Där kan man läsa att:

• När [VARM HUDTON] väljs, och en del av bakgrunden etc. är i en färg som ligger nära färgen på huden slätas även denna del ut.

• När [VARM HUDTON] väljs är detta läget kanske inte effektivt om ljusstyrkan är otillräcklig.

Jag vet så klart inte vilka förändringar som läget [VARM HUDTON] gör på bilden men helt tydligt verkar det vara någonting för att ta bort rynkor, och så effektivt att också rynkor i bakgrunden kan försvinna. Det kanske skulle kunna lösa problemet med vecken på lakanet som jag hänger upp som bakgrund? Så klart bara om bakgrunden är nära samma färg som huden och om ljusstyrkan är tillräcklig.

Och hur sjutton kan kameran veta vilken hudfärg min kompis har? Jag märkte att min Canon G7 hade vissa problem med hudfärger och hade lättare att hitta ljusa ansikten än mörka. Man får hoppas att Panasonic inte är lika rasistisk.

Inkanyezi

Tack för att du så generöst delar med dig av din gedigna kunskap om fotograferings ädla konst. Trevligt också att du berättar om dina intryck av din nya kamera. För övrigt en i mitt tycke intressant systemkamera eftersom spegeln har ersatts med en elektronisk sökare. Skulle vara intressant höra hur du upplever den här typen av sökare i jämförelse med den gamla optiska typen. Tror du att spegeln kommer att försvinna från fler systemkameror i framtiden?

Jag tror att spegeln kommer att försvinna, eftersom det är en överflödig grej, som är mer ett arv från en gammal teknik. Jag har länge insett att den stora grejen med spegelreflex jämfört med andra systemkameror (jo det fanns utan spegel förr också), det är att man kan se och komponera bilden så som den kommer direkt från objektivet. Det kan man ju på varenda digitalkamera, inklusive de allra billigaste. Det som håller spegeln kvar är att man har lyckats göra kamerorna snabbare, framför allt autofokusen, med spegel. När tekniken hinner ifatt, dvs inställningen blir lika snabb utan spegel, då finns inte längre något behov av spegel. En lustig grej är att kameran låter som om den fällde upp en spegel när den ska öppna "slutaren", och att den också låter som om den släpper ner en spegel när den ska stänga den. Det hänger visst ihop med någon japansk lag som säger att det måste höras när man trycker av kameran. Jag hade gärna sett att den vore mer diskret, men det går inte att stänga av eller minska ljudet.

Jag har så klart inte hunnit vänja mig ännu, har inte haft den en vecka, och jag har inte lärt mig alla knepiga inställningar för att kunna anpassa den för mig. Det är inte alls självklart vad förkortningarna betyder, och förklaringarna som man kan hitta i bruksanvisningen lämnar en hel del övrigt att önska…

Jag har i alla fall hittat läget där man får sökarbilden ren nu, det finns ett när man bläddrar med knappen.

Sökaren är kanske bland det bästa med kameran. Den är ljusstark, men den uppdateras ju som alla skärmar, så man får lite hackighet när man rör på kameran för att följa till exempel. Men ljusstyrkan på sökaren är suverän, och också storleken. Skärmen på baksidan är också fin, och jag uppskattar verkligen attt den kan vridas i olika vinklar, det är bekvämt.

Det negativa som kan sägas om skärmen är att man inte får särskilt bra uppfattning om tonomfånget i bilden. Skärmen återger inte hela, så sådant som ligger i det ljusaste blir helvitt trots att där finns information i bilden. Och så gillar jag inte att skärmbilden ändrar ljusstyrka när man ställer in kompensation, det är en onödig finess, vore bättre om den där varningen som står i bruksanvisningen hade funnits, och precis som i Canon med CHDK hade funkat också innan man tar bilden. Men nu funkar den ju inte alls, så man har samma gissningslek som med film. Går det så går det.

Jag hoppas så klart få en firmwareuppdatering, så att felet fixas.

Sedan är färgerna på skärmen lite si och så, men det har ju inte någon betydelse för bilden, är mer en kosmetisk grej. Jag tror att det hänger ihop med att det är en ny teknik som inte riktigt har hunnit ända fram. Den tekniken behöver nog utvecklas mer innan Nikon och Canon går över till att köra helt utan spegel.

Annars är det enda otrivselmomentet med kameran att den är stor och klumpig jämfört med kompakten. Jag tror att förr än systemkamerorna anammar den här typen av sökare, kommer vi att få kompakter som har titthål med en skärm på samma sätt. Genomsiktssökarna funkar ju inte helt bra, eftersom man inte har information som man kan behöva, och eftersom de ofta är riktade åt något annat håll än objektivet, och eftersom de måste visa en mindre bild än den som hamnar på chipet. Långzoomarna har ju visserligen en sån skärmsökare, har alltid haft, men såvitt jag vet finns det inte på någon kompakt än.

Jag är ganska säker på att det kommer, och jag tror också att formgivningen kommer att bli vildare än så här. De kompakter som tilltalar mig mest är de som inte har ömtåliga utskjutande delar, där objektivet ligger som ett periskop inne i kamerahuset. Man kan också ha andra idéer om formen, exempelvis utforma en kamera på samma sätt som en videokamera, med objektivet riktat utefter kamerahusets långsida och utfällbar skärm. Digitaltekniken ger helt andra möjligheter än den gamla tekniken med film, eftersom man kan orientera de olika delarna av en kamera ganska fritt. Den behöver inte byggas efter samma mönster som gamla kameror. Också Lumix G1 ser ju ut som en vanlig kamera.

Men jag behövde ju en nu, och då kunde åtminstone inte jag vänta på något som skulle passa mig bättre. Man får ta vad som finns helt enkelt, och jag tyckte att den här modellen verkade passa mig bättre än en spegelreflex. Jag hoppas att jag inte har fel där, men än så länge tycker jag att den är ganska mycket smidigare än den EOS 10D som jag har provat hittills. Mina viktiga funktioner finns bättre tillgängliga, kompensation och Vitbalans, förutom ISO. De manuella inställningarna suger en del, det hade varit bättre med två separata kontroller. Jag hade hellre sett att dom spolade de värdelösa autovarianterna till förmån för en gammaldags slutarratt. Men det är ganska enkelt att ändra slutare och bländare, det är samma ratt, och man klickar på den för att växla mellan slutare och bländare. Samma ratt används för kompensering när man använder automatik, och det är mycket bra; med ett klick på den växlar man mellan kompensering och korsvis ändring av slutare/bländare när man har programautomatik. Man kan alltså lätt gå ifrån det programmerade och själv bestämma slutare och bländare även när den står på program.

Antagligen handlar det mest om att vänja sig vid hur kontrollerna fungerar. De är ganska väl uttänkta, det är bara att alla kameror har dem utlagda på olika sätt, så man måste lära sig på nytt varje gång. Så småningom kanske det utkristalliseras någon slags standard för utformningen av reglagen, så att man kan använda kamerorna på samma sätt, men tekniken har inte hunnit riktigt dit än.

Kanske plats att lägga in lite om autofokus här. Den här kameran har flera olika varianter för hur autofokusen ska välja fokuspunkt, endera från ett stort antal, eller bara i en punkt, som man kan välja storlek på, och det går också att välja en punkt som autofokusen ska följa.

Men det finns två olika system för autofokus, och det som vanligen används i systemkameror är tekniskt annorlunda, fasskift, och verkar genom sökaren. Båda systemen, kontrastmätning på skärmen och fasskift i sökaren har sina fördelar och också nackdelar. Traditionellt har kontrastmätningen varit slöare och är det som gör att kompaktkamerorna inte fyrar av direkt utan verkar tänka en eller ett par gånger innan de bestämmer sig för att: "ja, jag tar väl den där bilden, om du propsar på det".

Hysteresen, som gör att man kommer till rätt inställning, är olika i de två systemen, fasskift har mindre hysteres, och bland annat därför går det fortare. Precis som när man ställer manuellt på en mattskiva, måste man gå förbi rätt läge så att det börjar bli oskarpt igen, och sedan vända tillbaka till rätt läge innan skärpan är inställd. Med fasskift går kameran inte lika långt förbi innan den vänder och kommer till rätt läge; kretsarna minns dessutom vilket läge det var, så den behöver inte leta mer än en gång.

Kontrastmätning funkar mer som det mänskliga ögat. När man ser att det är bra kontrast på mattskivan vet man att skärpan är inställd. Fasskiftet liknar mer den där prismafläcken i mitten på vissa mattskivor. Endera ser man liksom rätt igenom den, och då är det skarpt, eller också är bilden helt splittrad. Också med kontrastmätning minns kameran den skarpa punkten som den gick förbi, och går tillbaka dit och låser skärpan, men det tar lite längre tid, den går lite längre förbi, och det är fler beräkningar, så processorn tar lite mer tid på sig.

Nu är processorerna snabbare än för några år sedan, så det går fortare att ställa in skärpan på nya kameror, och den här är mycket snabb, jag upplever den som lite snabbare än den Canon EOS 10D som jag har använt förut. Men de femtielva olika sätten att ställa in autofokuspunkter underlättar inte vanlig användning särskilt mycket. Ibland funkar 23 fält för mätning bra, men ibland är det fel, och man vill ha punktmätning. Det är rätt lätt att ändra, med snabbmenyn som finns på en knapp kan man lätt nå den funktionen, men jag har ju bara haft kameran knappt en vecka, så det sitter inte ännu. Jag tror att om man hade bara en knapp att trycka på för att få spotmätning, både för skärpa och exponering, så skulle det underlätta mycket. Alltså om man kunde tillfälligt välja spotmätning bara genom att trycka in en knapp, och att kameran sen återgår till det förvalda läget. Som det nu är står den på det läge som man har valt, och jag upplever det som lite klumpigt.

En fördel som jag ser det är att man kan välja mätpunktens storlek. Man kan alltså göra den ganska liten, så att om man exempelvis tar porträtt, så går det att sikta på ena ögat och inte halva ansiktet. Det ser jag som ett framsteg jämfört med det ganska mycket större fältet i min gamla kamera. Det blev rätt ändå med den, men det funkar inte så bra att använda ansiktsigenkänning för porträtt, eftersom skärpan ställs en aning för långt bort då, med ett mycket större mätfält som täcker hela ansiktet. Jag vill ställa på ögat, inte bästa kontrast bak till öronen. Håret tar upp för mycket och skärpan hamnar längre bort om man använder igenkänning; spotmätningen är bättre. Samma är det med den här kameran, punktmätning ställer skärpan bättre än ansiktsigenkänning när man tar porträtt. För helbilder eller grupper funkar så klart ansiktsigenkänning bra. Det är när man kommer nära som skärpan hamnar längre bak mot öronen.

En finess som det tog en liten stund att hitta, trots att den är ganska tydligt märkt, var skärpedjupskontrollen. Till skillnad från spegelreflexkamerorna bländar den ner utan att göra bilden i sökaren mörkare, och man får faktiskt en ganska bra bild av hur det kommer att bli. Skärpedjupskontroll som verkligen fungerar, jag började inte leta efter den direkt, eftersom jag är så van att klara mig utan. Den är helt suverän, och den är klart bättre än motsvarande kontroll på andra kameror.

Så det kommer nog att ta ett tag innan jag har vant mig vid kameran och vet hur jag ska göra för att ställa in den så som det funkar bäst för mig. Man måste alltid godta kompromisser, och än så länge verkar den här kameran vara byggd så att det är lätt att hitta mina kompromisser.

#8

Tack för utförligt svar. Hoppas du hittar inställningen för att visa överexponerade områden i en exponering. Det borde ju finnas när hanboken så anger. Ska också bli spännande se hur bra Panasonic lyckas sälja sin G1 och den nu lanserade GH1. Den senare kommer ju att säljas i kit tillsammans med Panasonic Lumix G Vario HD 14-140/4-5,8 MEGA O.I.S. Visserligen ganska dyr men ändå intressant som resekamera.

Att få se något liknande på Nikons pressträff den 30 juli respektive 4 augusti är kanske att hoppas lite för mycket??? Ska ändå bli intressant se vad Nikon tänker ersätta D60/D300 med till hösten.

Lycka till med din nya kamera!

#9

Oj, fokuspunkter var tydligen mer teori än jag kunnat ana tidigare. Själv föredrar jag att manuellt välja fokuspunkt. Att kunna minska fokuspunkten låter som god sak. Tror nästan att en del av mina felfokuserade bilder hade blivit bättre med en något mindre fokuspunkt.

#10 Inställningen har jag hittat, det är funktionen som saknas, inte menypunkten. När man ställer den till att visa överexponerade områden så gör den inte det. Det är helt enkelt inte implementerat i den firmware som ligger i den här kameran. Det är ett fel, om man ska tro på bruksanvisningen och menyerna som ligger i kameran, och det kan ju vara en bugg i just den här kameran, men jag tror inte det. Bilden ser precis likadan ut vare sig det är inställt eller inte, och också om man har kraftigt överexponerade partier i bilden. Det finns helt enkelt ingen blink för överexponering.

Ooooops! Funktionen finns faktiskt! (efterredigering)

Man är tvungen att ställa in ett annat visningsläge för att det ska komma fram, inte det rena visningsläget som jag föredrar, men nu har jag hittat hur jag ska använda den där funktionen.

Den hade ju varit bättre om den redan innan man knäpper hade visat samma sak, vilket G7 gör, men man kan ju aldrig få allt man vill ha.
------------------------------------------------------------------------------------------------

Och nej, jag tror inte att Nikon kommer att presentera någon liknande systemkamera än på ett bra tag, men kanske det kommer en långzoom eller att en del av finesserna implementeras i en bättre kompaktkamera, som till exempel att ha skärpedjupskontroll och lättare åtkomliga inställningar för de mer väsentliga funktionerna (kompensation, Vitbalans, iso). Jag tror att trenden kommer att gå mot fler och mer smarta rattar på de mer avancerade kamerorna, typ Canon G10 och liknande, medan de enklare modellerna kanske i stället får smartare automatik med mindre möjlighet att skjuta sig i foten.

Nikon och Canon kommer troligen att presentera någon spegellös modell längre fram, men de kommer knappast att ändra något i systemen, utan de kommer nog att använda sina större sensorer. Jag gissar att det kommer att handla om samma fokussystem i optiken som förut med motorn i objektivet och optisk bildstabilisering, men med elektronisk sökare och bättre placerade kontroller. Jag tror att Panasonic Lumix G1 är en milstolpe på den vägen, och hoppas att andra tar efter de användarvänliga sakerna och inte härmar idiotgrejerna i alltför hög grad.

Nu har jag hunnit lugna ner mig lite och kört slut batteriladdningen några gånger på att leka med alla olika funktioner som jag kan hitta. Efter att ha kommit på det där med visningsläget (står inte i bruksanvisningen) för att blinken på överexponerat ska funka, så känner jag mig ganska nöjd med kameran. Jag har anpassat mina försättslinser till den (52 mm) så att jag kan ta riktiga närbilder, och jag håller på att lära mig hur jag ska använda fokusering och ljusmätare. Spotmätning är inte min grej riktigt, om jag ska använda den måste jag separera de två funktionerna ljusmätning och fokusering, och det går, men jag kom så småningom fram till att det funkar bäst för mig att fortsätta använda centrumvägd ljusmätning och kompensation. Spotmätaren kan nog funka den med om man lär sig hur man ska kompensera, men kopplad till fokuseringen vill jag inte ha den, och det gäller ju att ha grepp om vad man ställer in, och det finns kanske lite för mycket för att man riktigt ska minnas vad man har ställt in.

Hursomhelst känner jag att jag nu efter nästan en vecka börjar få grepp om hur kameran funkar, och den börjar kännas mer som ett verktyg än någonting som ställer sig i vägen för bilden. Kort sagt, jag börjar trivas med den och misstänker att jag har gjort ett vettigt val. Jag vet naturligtvis väldigt lite om vilka möjligheter andra kameror som jag kunde ha valt skulle ge mig och som den här kanske inte har, men jag tycker att knapparna och rattarna funkar smidigt, och jag börjar så smått att hitta rätt. Jag kommer så klart troligen aldrig att använda de dedicerade programmen, men jag har provat vad en del av dom gör. Det verkar som om landskap inte ställer hyperfokalavståndet, men att skärpan ställs in ungefär som vanligt. Det är nog mest bara lull som har lagts dit för att den som inte vet hur man gör ska känna sig trygg. Jag har inte heller kunnat konstatera någon förändring på bilder som tas med [PORTRÄTT] jämfört med dem som tas i standardläge.

Jag har ställt in den för att fokusera på en liten punkt nu i stället för att välja någon annan av metoderna, och jag har krympt punkten till mycket liten. Den kan lätt flyttas med pilknapparna, så när man tar porträtt kan man lägga fokuseringspunkten i ögat när bilden är rätt komponerad, och sedan bara trycka. Ansiktsigenkänning behövs väl egentligen inte för grupper om man bara väljer ut ett ansikte där man vill ha skärpan lagd så räcker ju det. Skärpedjupet får man ju kontroll över med bländarförval. Det kanske finns en "intelligent" funktion i kameran som kan se flera ansikten och ställa bländaren för att få skärpedjup på alla, men det framgår inte i bruksanvisningen vad de olika funktionerna som kan väljas för olika saker egentligen gör, så det blir till att prova sig fram lite för att få grepp om det.

Jag ser det som en brist att den CD-ROM som följde med bara har ett program för att konvertera råfilerna, men inga manualer. Det hade varit lämpligt att lägga med handboken på några olika språk, det har andra kameror som jag har köpt tidigare haft. Den här har bara dem bara på papper, men på rätt många språk. Det fina med att ha dem i format för datorn är att det är så otroligt mycket enklare att söka på nyckelord där.

Men som sagt; något av mina tidiga klagomål var inte helt välgrundat, men om det finns intresse hos tillverkarna så borde det finnas bra med jobb för den som kan skriva en vettig bruksanvisning.

#13

Om jag förstår dig rätt önskar du manualen till din kamera i pdf-format? Den finns på svenska att gratis ladda ner från Panasonic. Här har du adressen: Manual

Jag har laddat ner den själv eftersom jag är lite nyfiken på den här typen av kamera. Den är på hela 56 MB. Jag håller med dig att innehållet i manualen kunde vara lite bättre utformad.

Jo, jag har laddat ner den, men jag tog den på engelska, eftersom just engelsk inte följde med och jag inte kan japanska. Jag misstänker att den engelska är lite bättre översatt än de andra språken, jag har ju både svenska och spanska som jag behärskar väl, men problemet är mest att jag inte förstår vad dom menar med olika förkortningar och vad de olika funktionerna egentligen ska göra. Det hade varit bra att ha någon slags översikt över menyerna och förklaringar till de olika sakerna som man kan ställa in. För mig är det inte mycket hjälp att jag kan ställa in "Läge 1" för antiskakfunktionen om jag inte får veta vad läge 1, 2 eller 3 innebär. Är en av dem för panorering? Eller är en av dem för kontinuerlig antiskak även när jag inte trycker på slutarknappen? Det framgår inte av bruksanvisningen såvitt jag har kunnat se hittills.

Ett exempel på att de har krånglat till begreppen ordentligt är att man kan välja att använda bara tre megapixel i mitten av sensorn, vilket de kallar Extra optisk Zoom [EZ]. Det betyder alltså att man använder kameran som en tremegapixelkamera med en mindre sensorstorlek och alltså får smalare bildvinkel på sin zoom. Den funktionen kanske inte är så tokig om man vill spara minne på kortet och har många bilder att ta och 3 megapixel räcker, men varför ge det ett så kryptiskt namn och varför alls kalla det optisk zoom, när det faktiskt är en digital funktion. Det finns också en "digital zoom", som är sällsamt krånglig att välja och som inte funkar alls i en del lägen, och som förstorar bilden digitalt i stället för att välja en viss yta av sensorn, långt ifrån lika enkelt som på kompaktkamerorna. Jag kommer så klart aldrig att använda den "digitala zoomen", men det kan ju hända att jag använder EZ någon gång, och då är det ju bra att jag vet vad den egentligen gör.

Och det är väl den stora bristen i bruksanvisningen, att den mest går igenom ett antal möjliga val i menysystemen, men inte förklarar vare sig vad funktionen innebär rent tekniskt, och att den i alltför många fall inte säger hur man ska ställa in respektive funktion. För alltför många saker är det bara att pröva sig fram till inställningarna som kan göras, och att gissa hur man ska göra för att få tillgång till de inställningar som inte är möjliga i vissa lägen. Eller som det där med blinken, att inte helt enkelt förklara att man måste ställa om skärmens visningsläge när man har ställt den på blink. Visningsläget för blink är inte tillgängligt när blink inte är inställt. Man tycker att dom borde ha kunnat programmera den så att den automatiskt valde det läget efter att man ställer in blink, men man får gissa sig till hur man ska göra.

Men jag börjar kunna knappar och menyer nu, så jag får mindre och mindre användning för bruksanvisningen. Jag tror att jag ska ladda ner en svensk också, så att jag kan söka lite lättare bland de närmare 170 sidorna.

Och så har jag hittat ett ställe i bruksanvisningen nu som säger vad de olika inställningarna för stabilisering ska göra. Läge 1 ska minska "flimmer", men ger inte någon vink om vad dom menar med flimmer. Läge 2 är normal stabilisering, på avtrycket, och läge 3 är horisontell panorering. Det gäller att komma ihåg det. Hur mycket enklare hade det inte varit att lägga in text som säger vad stabiliseringen gör? På min Canon står det Avtryck och Panorering, vilket säger ganska mycket mer än 2 och 3. Och vad 1 betyder? Kanske när man tar en datorskärm eller teveruta?

Och så upptäckte jag en annoyance, en förarglighet.

När man har den flyttbara punkten för avståndet, så funkar inte de dedicerade knapparna som ligger på navigeringsknapparna, eftersom de används för att flytta fokuseringspunkten. Man når alltså inte Vitbalans eller ISO lika lätt, utan måste gå in i snabbmenyn för att ändra på dem. Visserligen relativt enkelt, men eftersom de är viktiga funktioner som jag gärna vill nå utan att bläddra i menyer är det mycket retfullt. Naturligtvis är det bra att man kan använda navigeringsknapparna för att flytta fokuseringspunkten, men det hade varit bättre om knapparna hade behållit sina funktioner tills man vill flytta den där punkten, att man i stället skulle behöva trycka på något annat för att komma till läget där knaparna flyttar fokuseringspunkten. Det verkar särklassigt dumt om man betänker att en av navigeringsknapparna ska kunna användas för att ställa in en personlig preferens, och att den vänstra knappen används just för att ställa in de olika fokuseringsalternativen när man inte har punkten inställd. Knapparna växlar alltså funktion när man väljer fokuseringspunkt, och man kan inte komma tillbaka till normal funktion utan att gå in i menyer.

Jag antar att man rätt snart vänjer sig vid det här, och mitt val kommer så klart oftast att vara att inte använda en fokuspunkt, eftersom det är krångligt. Fokuseringen funkar ju rätt bra för det mesta med massor av punkter eller ansiktsigenkänning, som ger samma resultat som flerpunkt om kameran inte hittar något ansikte. Det hade varit mycket trevligare om de som programmerade hade struntat i den mer onödiga knappen "film mode" och använt den för att växla mellan normalt läge för navigeringsknapparna och att ställa in fokuspunkten. Jag har svårt att tänka mig att man behöver en snabbt åtkomlig knapp för att växla mellan olika typer av "film"; en analogi med gamla metoder, som egentligen inte är relevant för digital fotografi, och som man alltid kan lägga in i bildbehandlingen, åtminstone om man spar RAW.

[FILM MODE] har tydligen vållat översättarna en del huvudbry. Tydligen heter en kamera som använder film i stället för digitalt medium "film camera" på Engrish. Här börjar man ju alltmer använda uttrycket "analog", vilket är kraftigt missvisande, eftersom det är den senare, digitala, kameran som är analog med den förra. Förväxlingar blir det så klart, och i den svenska bruksanvisningen står det följdriktigt "filmkamera", och översättaren känner antagligen inte till den specifika användningen av den termen. Den här kameran kan alltså inte ta rörliga bilder.

[FILM MODE] står för någonting helt annat. Men termens otydlighet har lett till att den i övrigt korrekta spanska översättningen kallar det [MODO CINE], alltså med termen "cine" som betyder film med rörliga bilder. Tyvärr har de också lyckats kalla denna inställning [MODO CINE] i menyn. Den mest korrekta varianten av bruksanvisningarna som följde med är den portugisiska, som just här är ett under av klarhet.

Den sista lilla anteckningen i det kapitlet orsakade mig en hel del huvudbry, tills jag hade läst den engelska bruksanvisningen som jag tankade hem från nätet. Det fanns fyra bruksanvisningar på papper med kameran, svensk, dansk, spansk och portugisisk. Också den danska är mer korrekt än den svenska. Det sista stycket i den svenska under [FILM MODE] ser ut så här:

Observera

• I filmläget kan kameran göra något motsvarande att dra-och-släpa-funktionen för att skapa en bild med särskilda egenskaper. Slutartiden kan bli mycket långsam då.

Det är ju milt sagt förvirrande, och den danska är betydligt klarare:

Bemærk!

• I filmfunktion kan kameraet gør noget, der minder om "pull processing" eller "push processing", der betyder at der er mindre fremkaldelsestid för att kompensere for overeksponering, for at oprette ett billede med særlige karakteristikker. Lukkerhastigheten kan da blive meget langsom.

Och i den engelska står det:

Note

• In film mode, the camera may do something equivalent to pull processing or push processing to create a picture with particular characteristics. The shutter speed may become very slow at this time.

Naturligtvis händer ingenting av det som står i den satsen. Slutartiden påverkas inte, men det kan ta längre tid innan kameran visar bilden och innan den är klar att ta en bild till. Och visst är det elegant nyspråk med dra-och-släpa. Jag uppfattade det som "dra och släpp", och det var antagligen vad översättaren avsåg. Däremot har den som översatte den här bruksanvisningen till svenska inte använt kameran och kan troligen inte mycket om fotografering. Men eftersom hela bruksanvisningen är översatt av samma tönt, så är den inte lätt att tolka. Först har den producerats av folk som inte har någon känsla alls för att lägga upp materialet pedagogiskt, sedan har den översatts av en person utan ämneskunskap och med måttlig kunskap i såväl käll- som målspråk.

Grodan är dock inte lika allvarlig som att spanskan förleder köparen att tro att man kan filma med kameran. Jag gissar att det kommer en uppdatering av såväl firmware som bruksanvisning på spanska för att korrigera dundertabben.

Jag undrar hur många spanskspråkiga kunder som kommer att fråga Panasonic hur man får kameran att ta rörliga bilder: "pongo la cámara a modo cine, pero sin embargo saca sólo fotos"…

Den där [FILM MODE] har en egenhet till som är helt obegriplig. Man kan ställa in kameran att ta tre bilder med olika "filminställning", så att man kan få exempelvis en normal bild, en bild som med gammal färgfilm, och en bild som med svartvit film. Det märkliga är att man måste ta tre bilder, trycka tre gånger på knappen, för att få den funktionen, eller trycka av en serie på tre bilder. Eftersom alla tre bilderna måste utgå från chipets rådata, hade det ju varit mycket enklare att få den funktionen med bara en exponering, men att kameran framkallar på tre olika sätt. Enklast är så klart att om man vill ha olika varianter, att man omvandlar råfilen själv till det man vill ha.

Jag funderar över om [FILM MODE] på något sätt kan vara användbart, och jag tror att det faktiskt kan det. Man kan få kameran att framkalla jpeg-bilden efter egna inställningar, så att man kan få en karaktär som inte är den förinställda i kameran. Jag har redan märkt att bilderna har för stort omfång för att återges ordentligt på datorskärmen eller på papper, och att det framför allt är det mörkaste som blir helsvart i stället för att ha teckning. Det kanske går att få kameran att lätta upp skuggorna vid konverteringen till jpeg, så att bilderna blir lättare att presentera på skärm eller skriva ut.

Och varför i hela fridens namn gav de funktionen en egen knapp? Det hade onekligen varit bättre att ha den knappen till att snabbt ställa in spotmätning av avståndet, en funktion som är mycket viktigare på en sån här kamera, och som i så fall inte hade behövt inkräkta på ISO och vitbalansknapparna.

Det är ganska synd att Panasonic har gjort såna här idiotgrejer och att bruksanvisningen är så himla dålig. På det stora hela är det en bra kamera, och den har det mesta utlagt med god ergonomi. Just den där svagheten att navigeringsknapparna automatiskt kopplas bort från sina normala funktioner när man använder en inställningspunkt är mycket förarglig, och den hade kunnat fixas om konstruktörerna hade tänkt till lite och hoppat över den onödiga [FILM MODE] och i stället använt den där extraknappen till punktmätningen, så att man inte hade fått konflikt med övriga funktioner. Den där [FILM MODE] kunde dom ju ha lagt i en meny i stället, när man ändå måste gå in i menyer för att välja den.

Efter att ha jobbat med kameran ett tag, kan jag konstatera att teknikerna har haft ett rejält hjärnsläpp när de gjorde funktionen att mörka ner skärmen när man ställer in kompensation. Det logiska vore ju att mörka själva bilden, med hjälp av pixlarna, men det de har gjort är att dra ner ljusstyrkan på belysningen.

Men det stannar inte där. Jag skulle ta en bild med mörk bakgrund, och när jag har ställt in kameran, så visar den bakgrunden med medelton i sökaren, och föremålet som jag ska fotografera är helt urfrätt. Jag kan så klart komponera bilden ändå, men bilden visas ju inte så som den kommer att bli, utan som om kameran hade varit inställd på en mycket längre exponeringstid. Det här är ett allvarligt fel, och jag hoppas att Panasonic snart kommer med en uppdatering av firmware för att reparera skadan. Sökaren blir praktiskt taget oanvändbar, både den inuti och den utanpå, när man ska ta ett objekt som har hög kontrast i förhållande till bakgrunden, oavsett om det är ett ljust föremål på mörk bakgrund eller ett mörkt på en ljus bakgrund.

Jag får snart tillbaka min G7 från reparation. Den har inte det här felet, och jag har inte heller sett det på någon annan kameramodell. Jag undrar vad de tänkte på när de utformade sökaren så här. Världens bästa sökare för digitalkamera, och så slarvar de bort det på en skitsak som hade kunnat undvikas genom att programmera firmware rätt. Visst kan det vara bra att skärmen kan bli ljusare när det är mycket ljus och mörkare när det är mörkt, men den sensorn får ju inte vara bildsensorn. Nu blir till och med menyerna mörka när man har objektivlocket på. Den kanske saknar en sensor för att känna efter ljusnivån kring kameran, men oavsett det är det en grov miss att programmera så att sökaren visar en felexponerad bild när man ställer exponeringen rätt.

Problemet skulle ha mildrats om sökarbilden hade korrigerats när man trycker på knappen för att blända ner, men den ger inte något sådant resultat i det här läget. Objektet som jag upptäckte felet med, var en lina med en hake, som jag ville ta mot mörk bakgrund genom att hänga den i en dörröppning där den var belyst av solen, medan bakgrunden är rummet innanför, som ligger i skugga. Sökaren ställer in sig till att visa rummet innanför, eftersom den ljusa tampen täcker så liten del av ytan. Resultatet är att man inte får någon som helst uppfattning om hur bilden kommer att bli, utan man får först ta en bild för att kunna se resultatet.

Jag ska ta kontakt med Panasonic och påpeka felet och se vad svaret blir.