Svårt att säga när du inte bifogar någon bild. Kan du ha missat fokus, så att det du ville skulle vara knivskarpt inte var i fokus?

Eftersom du inte visar bilden blir det mer en gissningslek…

1. Ditt zoomobjektiv är inte ett makroobjektiv, och det är en himla massa linser inuti, som i bästa fall hamnar i rätt läge allihopa för att få en skarp bild. Men så finns det "makro"också… Den schweiziska fikkniven, går att använda till praktiskt taget allting, men är inte bra på något.

   Första gissningen är alltså att ditt objektiv inte är skarptecknande när du använder makroläget.

2. Andra gissningen är att ditt stativ kanske inte är helt stadigt, och att när spegeln fälls upp vibrerar alltihop, så att kameran skakar när du trycker av (om spegeln fälls upp precis innan slutaren löser ut).

3. Tredje gisssningen gäller också stativet och eventuellt underlaget som det står på. Det kanske vibrerar?

Slutsatsen som man kan dra är i första hand att ditt objektiv inte är lämpligt för den här sortens fotografering om du är ute efter maximal skärpa. Det går att få en bild, men det är kanske inte ens möjligt att få "knivskarpt".

Sen hänger det en del på motivet och ljuset. Skärpa är en subjektiv upplevelse av kontrast i övergångarna mellan olika delar av bilden. Om ljuset är "mjukt", dvs kommer från en stor yta, som himlen när man lägger sitt motiv i fönstret eller nära fönstret, då kanske man inte upplever att det blir bra skärpa. Om man i stället använder en punktformig ljuskälla så ökar intrycket av skärpa. Då lönar det sig också bättre att förstärka skärpan i bildbehandlingen.

Ljus ifrån sidan, med en liten ljuskälla, ökar skärpeintrycket; man kan fixa det vid makro i fönstret genom att ställa en liten spegel som kastar en reflex mot motivet från lämplig riktning. En konkav spegel ökar ljusstyrkan lite (rakspegel, sminkspegel med förstoring).

Så sista gissningen är att din skärpa blir mindre bra genom samverkan av mer än en av faktorerna som är nämnda här ovan.

Tack för era svar!

Här är en av bilderna jag försökte mig på…

Jag tyckte stativet var stadigt, men minsta lilla skakning gör ju så att bilden blir oskarp i makro så den kan ju ha varit inte helt stadig.

Det ser inte ut som skakningsoskärpa, även om det kan ha bidragit.

Snarare är det en samverkan mellan ett par av sakerna som jag nämnde och en till…

1. objektivet tecknar inte helt skarpt i det läget
2. ljuset är mycket mjukt, så att det inte accentuerar skärpa
3. skärpedjupet är mycket kort, det skulle kanske ha funkat bättre med en liten bländaröppning (hög siffra)

Det är en sak till som inverkar på intrycket, underexponering. När man tar ett motiv som till större delen består av en ljus yta, i det här fallet bakgrunden, behöver man kompensera med + för att få rätt exponering. När man till exempel tittar på ett histogram, ska det finnas en topp långt till höger när motivet till stor del är ljust. Då får man klarare färger, vilket också hjälper upp skärpeintrycket.

När man vill ta närbilder kan man ofta få bättre resultat om man använder en lins framför objektivet. Den här blomman är ju inte direkt liten, skalan är långt ifrån makro. Jag skulle nog i första hand försöka normalzoomen, den korta (18-55?), och om närgränsen inte är tillräckligt kort sätta på en försättslins.

Så länge motiven man tar är vanliga saker eller mindre djur, kan en försättslins ofta ge lika bra resultat som ett riktigt makro. Makroobjektiven är korrigerade för att ge korrekt avbildning av plana saker, som till exempel när man vill ta en bild av ett dokument eller ett fotografi. Eftersom allmänna motiv inte kräver den sortens korrektion klarar man sig väldigt bra med försättslins i stället. Då kan man använda zoomen på sitt objektiv för att ändra avbildningsskalan (hur mycket som kommer med) på ett bekvämt sätt.

Om stativet är stadigt och det går att fälla upp spegeln på din kamera, så kan det hjälpa upp skärpan när du tar orörliga saker som här.

Jag lekte lite med bilden för att se var skärpan ligger och hur skarpt det är, och det syns rätt tydligt att kameran inte har skakat nämnvärt.

Däremot påverkar det mjuka ljuset och underexponeringen skärpeintrycket ganska mycket. Skärpan ligger klart bortom själva blomman, och det enda som är skarpt återgivet i bilden är några av vattendropparna på spegeln.

Ungefär ett steg kraftigare exponering tillsammans med en mycket liten bländare hade kunnat öka skärpan; om man vill ha skärpedjup som täcker både blomman och stjälken måste man blända ner till minsta bländare, vilket ger något mindre maximal skärpa, men mer av motivet hamnar i relativ skärpa.

Objektivet är inte direkt skarptecknande. När man tittar på vattendropparna som ligger där det är mest skärpa, så är de inte särskilt skarpa. Bilden vinner på att krympas, eftersom den inte klarar den stora storleken annat än vid långt betraktningsavstånd.

Jag tror att normalzoomen, eventuellt med en försättslins, skulle ge ett betydligt skarpare resultat.

Ok, tack för att du tar dig tid att svara! Jag kanske ska testa med mitt andra objektiv (18-55mm) och se om det blir bättre.

Bilden ser helt klart bättre ut mindre.

Mitt förslag är att du skaffar försättslinser till din 18-55, så att du kan ta närbilder över hela zoomomfånget. Om det har en närgräns på omkring 50 cm så är det lämpligt att ha två linser, en på +2 och en på +4 dioptrier.

Då kan du ta små saker på bekvämt avstånd, och resultatet blir troligen mycket skarpare än vad du kan åstadkomma med det långa objektivet.