Förstörelse så långt ögat kan se.

Lite närmare.

Lite längre bort.

Tvärs över gatan.

Ännu en bild.

Här brukade Nasrallah hålla sina politiska tal.

Tvärs över en anna gata.

Och till sist, så måste ju livet gå vidare och det gäller att hitta ett sätt att tjäna pengar. Frukt till salu.

bosse

Nästan varenda bild jag ser som du har tagit är helt ofattbar för mig. Jag försöker tänka mig att jag går runt i Stockholm och alla hus bara är ruiner. Men det är omöjligt. Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå eller tänka mig hur det är.

Jag är på sätt och vis glad att de flesta av dina bilder ändå inte är så personliga. Då hade jag nog gråtit varje gång jag gick in på iFokus. Som dockbilden till exempel.

Ha det bra Bosse!

  Tom

Tom, det mest negativa med det s.k. "kommunikations samhället" är att vi matas med information hela tiden och till slut blir vi immuna. Man ser foton från Iraq och man vet att det varje dag dör minst 100 personer - i juli och augusti 110 personer per dag. Man förstår inte innebörden i den infon innan man ser den i verkligheten. Och det du säger om att mina foton inte alla är så personliga för det skulle bli för mycket, är ett typ av självförsvar, som funkar på bilder, men när man står där då är det verklighet. Då blir allt man ser personligt på nåt sätt, nåt jag inte kunde få med på bild. Men bara tanken att här bodde fattiga människor och dom finns inte längre för att nån med makt har bestämt att allt skulle ödeläggas. Alltid den "lille mannen på gatan", som betalar priset.

I morron är det stor "celebration" söder om Beirut och igår fotade israeliterna området från luften. Chefen låter mej inte åka ner för hon är rädd för man kommer att försöka döda Nasrallah, om han kommer dit. Det kommer även gäster från Kuwait och Bahrain.