Gå till biblioteket och låna en bok om fotografering. Den gör inget om den är 50 år gammal eller så. Du frågar nämligne om basen för all fotografering. ISO hette förr ASA.

mvh/gurin

Vet att fotosidan har en hel del matnyttiga artiklar. Sen finns det böcker på biblioteket att låna plus en massa medlemmar att specifikt fråga här.

Ska ta det lite kort;

• ISO i det här sammanhanget är känsligheten hos ett fotografiskt material och redovisas som ett par av siffror, den ena linjär, den andra logaritmisk, som ett arv efter de tidigare skalorna ASA och DIN. ASA=Ameriacn Standards Association, DIN=Deutsche Industrie Normen. Nu har de olika standarderna samlats under en hatt, ISO, International Standards Organisation. Varje fördubbling av det linjära talet motsvarar tre steg i det logaritmiska, es: ISO 200/24, ISO 400/27. Ofta anges bara det linjära talet, vilket helt sammanfaller med den gamla ASA-skalan.

  När man väljer ett högt ISO-tal på digitalkameran får man mer brus i bilden, och med ett lägre ISO-tal kan man få skarpare bild och slätare toner i bilden. På kameror med film blev det mer grynighet med högre ISO-tal, så i det avseendet är digitaltekniken ganska lik den äldre fotokemiska.

• Bländare är en strypning av strålgången inne i ett objektiv, ett ställbart hål som kan göras mindre eller större. När hålet är mindre släpper det inte igenom så mycket ljus, och när det är större släpper det in mer. Bländartalet anges som divisorn i förhållandet mellan objektivets brännvidd och bländaröppning, och därför skiljer det kvadratroten ur två mellan en öppnoing och en dubbelt så stor öppning, exempel: 1,4 - 2 - 2,8 - 4 - 5,6 - 8 - 11 -16 - 22.
  Ett större tal betyder mindre öppning. Ett objektiv med brännvidden 50 mm har 25 mm öppning för bländare 2 och  12,5 mm för bländare 4.

• Skärpedjup är det omfång av avstånd inom vilket man uppfattar bilden som skarp. Det finns ett skärpeplan där det är skarpast, men med en liten bländaröppning kan man uppfatta bilden som tillräckligt skarp också närmre och längre bort. Skärpedjupet ökar med mindre bländaröppning (=högre tal, ex 22) och minskar med stor bländaröppning (=lägre tal, ex 1,4). När man har litet skärpedjup blir bara det man ställer skärpan på skarpt, och man brukar använda det för att isolera till exempel ett ansikte från en rörig bakgrund.
  Ett objektiv med kortare brännvidd har mindre öppning för samma ljusstyrka som ett med längre brännvidd, och därför blir skärpedjupet större med kort brännvidd.  Alla kompaktkameror har ganska kort brännvidd och skärpedjupet blir alltid ganska stort. På en systemkamera är kort brännvidd det samma som vidvinkel, lång brännvid är teleobjektiv. På en systemkamera kan man också sätta objektiv med mycket stor ljusstyrka, som ger möjlighet till kort skärpedjup.

Men som sagt, om du tittar lite i fotoböcker kan det klarna lite mer. Du kommer i vilket fall att förstå det så småningom när du har jobbat lite med en systemkamera.

Tack för alla tips! Och tack cocuyo som tog dig tid att skriva detta (:

Jag hittade just en annan tråd om en kurs och tänkte att jag kan lägga in den här också. Här finns mycket av det som du vill ha svar på.

http://www.fotonord.se/fotokurs/index.html