Eremit.
Jag åkte ner till Nahr Ibrahim för att fota den romerska bron som fortfarande är intakt + en annan som rasat. Sen åkte jag upp till österikarna och dom visade mej bl.a. var tunneln kommer att mynna ut. På väg upp längs floden, så berättade Hermann om en eremit som lever i en grotta på andra sidan floden. Han hade träffat honom personligen och var mäkta imponerad av honom - en kille i 30 års åldern mycket välutbildad. Jag fotade hans grotta med min gamla kamera för drygt 3 år sen och då hade han bott där i minst ett år. Nu använde jag teleobjektivet. Han bor på den lägre avsatsen.
Om man utgår från kåpan som hänger på linan, så bör han tillhöra en gråmunkeorden. Jag skulle bra gärna vilja träffa honom och prata med honom, men i vilket fall som helst hoppas jag han finner det han söker. Han måste ha ett starkt psyke eller kommit långt på vägen mot Nirvana eller vad nu än har för namn på det han söker. Jag respekterar högt en människa, som kan gå sin egen väg.
bosse
Häftigt!
Jag är som du…man känner respekt. Det kan vara svårt ibland att gå sin egna väg…man kanske sårar andra ofrivilligt. Valet att gå den egna vägen är enkelt och självklart men det kan bli ensamt…

Behagligare klimat för en uteliggare ;).
Hälsningar
Robert