Det går att komma nära sådant resultat i en källare också.

Ljuset man ofta vill ha i såna här sammanhang är vad konstnärer förr brukade kalla norrljus, men som fotografer kallar fönsterljus.

Eftersom vi numera är rätt petiga med färgen, är det lämpligt att satsa på det bästa möjliga ur färghänseende, som för tillfället är lysrör med en färgkod där första siffran är 9 och andra siffran 5 eller 6. Det viktiga sedan är att alla ljuskällor är av samma typ, och lysrören ska drivas med väl glättade HF-drivdon.

Det spelar alltså ingen roll om du sätter dit färg 954, 960 eller 965, men alla ska vara samma.

Anledningen till att man brukar föredra blixt till att fotografera människor i studio är att det behövs väldigt mycket ljus för att få hyggligt kort slutartid och liten bländare. Det är lättare att jobba med blixt av det skälet, men också då är det av värde om allmänljuset i rummet har en bra färgkaraktär. 

En ganska enkel lösning i stället för softbox till blixten, om man vill ha fönsterljus i en källare, är att rikta ljuset mot en vit vägg, som får vara "fönster". Om man använder lysrör, kan man helt enkelt sätta upp dem på väggen så att de täcker en yta stor som ett fönster, och sedan hänger diffuserande tyg framför, för att ljuskällan inte ska vara randig och ge massor av skuggor snarare än helt mjukt ljus. Jag tänker mig alltså exempelvis sex lysrör i bredd, med en vit gardin framför.

Precis som i en dagsljusstudio blir det inte så flexiblet, eftersom man inte kan flytta runt fönster hur som helst. Men man kan, om man har plats för det, göra flera "fönster" för att kunna sätta ljus på olika sätt.

Jag skulle nog ändå i första hand satsa på blixtar, eftersom de är väldigt flexibla, så att de kan användas på olika sätt. Om man har lämpliga reflektorer, som kan vara helt enkelt en vitmålad vägg, eller en sån där pappersgardin som de har på IKEA, behöver man inte softbox, och man kan klara sig med mindre utrymme.

Varför vill du slippa blixtar? Ett par studioblixtar (med modelljus) på stativ i softboxar är nog en basutrustning som jag tror man har svårt att klara sig utan. Dessutom är blixtarna mer eller en garanti för att varje bild ska bli optimalt skarp så länge man lägger skärpan rätt och exponerar rätt. 

Lysrör bör man väl undvika som pesten? De ger ojämnt flimrande ljus som vi inte märker med ögat, men ger olika ljus och färg för varje bild man tar.

#2 "Lysrör bör man väl undvika som pesten? De ger ojämnt flimrande ljus som vi inte märker med ögat, men ger olika ljus och färg för varje bild man tar."

Nej, det är inte för att det är lysrör som det flimrar. Det handlar om drivsystemet för lysrören. När de drivs med en magnetisk drossel som strömbegränsare direkt från elnätet, moduleras ljuset med 100 Hz vid elnätfrekvens 50 Hz, och djupet av modulationen är ungefär trettio procent, med skiftning av färg under nätcykeln.

Detsamma gäller urladdningslampor, exempelvis metallhalogen.

Lysrör som drivs med högfrekvensdrivdon av bra kvalité flimrar inte.

Högfrekvensdonet likriktar först strömmen och glättar den, så att den sedan kan hackas upp till växelström med hög frekvens >20 kHz. Genom rörets efterlysning kan ingenting av den höga frekvensen spåras i ljusflödet, utan det är bara glättningen av likspänningen som blir kvar för att något lite modulera ljuset.

Lågenergilampor använder också högfrekvens, men de saknar glättning för att få ljuset omodulerat, så också LED och lågenergilampor med kompaktrör har ungefär lika kraftig modulation av ljuset som armaturer med drossel.

Så jag håller inte med om att lysrör borde undvikas som pesten, men man måste ha rätt typ av drivning för att det ska fungera bra.

#3 - Tack för klargörandet. Men hur löser man det problemet i praktiken, alltså var får man tag på såna där högfrekvensdrivdon och i vilken prisklass ligger de? Behöver de kopplas in av elektriker eller får man göra det själv? Finns det kanske lysrörsset till salu för fotografer?

För att följa lagen, får man faktiskt sätta ihop belysningsarmaturer själv, om man vet hur det ska göras. Det är permanent inkoppling på elnätet som man måste ha elektriker till, men om man ansluter med sladd behövs det inte. För att sälja egentillverkade armaturer finns lagkrav på testning, som måste utföras fackmässigt. Det är bra att testa också om man ska använda egentillverkade armaturer själv.

Jag har ju arbetat i branschen, så jag har gjort rätt många armaturer och vet hur man ska göra. De viktiga punkterna berör jordning och att förlägga ledningar så att de inte riskerar att skadas. De får inte gå över skarpa kanter, och jordledningen från stickpropp till armaturhölje/drivdon måste vara obruten. Man får inte skarva en jordledning. I båda ändarna av anslutningssladden måste jordledningen vara längre än fas- och nolledare, för att vara den sista som går av om man skulle rycka ur sladden -- och sladden måste vara dragavlastad. Alla elektriska delar måste vara beröringsskyddade.

Grejerna finns att köpa, men de brukar inte säljas i fackhandeln annat än om man frågar efter dem. Det är så klart också bra om man vet vad man ska ha. Drivdon brukar göras för ett eller två lysrör, så om man ska sätta upp sex, behöver man tre drivdon för dubbla rör. Moderna drivdon är ofta gjorda så att de kan användas med flera olika rörtyper, och det finns dimbara don, vilket kan vara praktiskt.

Det mesta finns hos exempelvis Vadsbo:
http://www.elkatalogen.se/media/wysiwyg/Manualer/VADSBO/Vadsbo%20Dimmerguide%202012.pdf

Om man inte har sakkunskapen för att själv bygga, finns det enkla armaturer för källare och liknande som är relativt billiga. De är vanligen gjorda för två lysrör, så om man sätter tre eller fyra sådana bredvid varandra har man ett "fönster", och det kan vara flyttbart om man sätter dem på en platta. Alltihop ansluts med sladd som måste vara dragavlastad. Sådana armaturer för T5-rör har elektroniskt HF-drivdon. 

Det finns också armaturer med ett lysrör som är väldigt enkla att koppla ihop till en grupp rör, som de här: http://www.biltema.se/sv/Bygg/Belysning-och-lampor/Belysning-inomhus/Lysrorsarmatur-T5-2000024204/

Saken är att jag inte har så mycket erfarenhet av blixtar och känner mig inte nog säker att lägga ut flera tusen kronor på något jag inte vet exakt hur jag ska hantera. Är det ok att köpa begagnat?

Jag skulle hellre köpa nytt, och det finns billiga blixtar som fungerar lika bra som dyra. Det enda jag har svårt att förlika mig med när det gäller studioblixtar är att man numera har svårt att hitta blixtar som kan ställas i fasta steg, och att inställningsljuset i regel inte är proportionellt.

Men titta efter "studioset" på nätet. En del erbjudanden är riktigt bra.
Jag känner inte till det här företaget sedan tidigare, men ett par såna blixtar klarar man sig långt med: https://www.vidaxl.se/p/190054/studioset-2-x-blixthuvud-2-x-stativ-6-x-paraply

Du behöver troligen inte väldigt starka blixtar, jag gissar att 100 Ws per blixt räcker och blir över. Billiga blixtar brukar vara 100-300 Ws max. Man väljer blixtstyrka efter hur stor studion är och hur stora motiv man ska fotografera.

3st Yongnuo YN-560 iii eller iv blixtar samt en Yongnuo YN560-TX eller RF603-ii sändare borde du få för under 2500kr på eBay. Ca 1000kr till för diverse fästen, stativ och paraplyn.

Jag tycker Yongnuo håller helt okej kvalité för att vara billiga kinaprylar och ruskigt smidiga med sin inbyggda trådlösa mottagare.
På bilden har jag riggat upp mina prylar för att plåta personalen på jobbet framför en blixtbelyst projektorduk. Blixtarna ger mer än tillräckligt med ljus.