Ser riktigt stabilt ut, fortsätt så.  Fin vovve har du också:)

Jag är lite konfunderad. Bilden du har lagt upp är väldigt matt i färgerna och den har inte hela tonomfånget. Exif visar att den är bearbetad i Photoshop CS6, och när jag tittar på histogrammet ser det ut som om tonskalan har ändrats efter att bilden har konverterats, eftersom histogrammet är mycket taggigt.

Men svart saknas helt, histogrammets mörkaste del är en enda pixel som har ett värde av 51. Några snäpp högre börjar det bli lite mer betydande antal pixlar. Jag gissar att Photoshop CS6 skulle kunna fixa tonskalan automatiskt, precis så som man kan göra det i Gimp, och det är konstigt att svartpunkten ligger långt bortom bildens histogram.

Dessutom är den upplagd med aRGB som inbäddad profil, vilket inte stämmer med presentation på nätet, då det inte kan visas på de flesta av skärmarna eller i alla webbläsare.

Jag kan inte avgöra om den konstiga tonskalan beror på slöjning genom motljuset eller om det hänger ihop med efterbehandlingen, men om man ska ändra tonskala i en bild är det alltid bäst att göra det från råfilen, alltså i ACR om man har CS6, från en  .CR2-fil. Histogrammet bör sluta till vänster vid svartpunkten.

Bortsett från den tekniska svagheten är ju hundens uttryck fint, och när det gäller kompositionen hade jag hellre sluppit räcket, som jag inte tycker att det tillför någonting positivt till bilden.

Om du har råfilen (IMG-7329.CR2) kan du säkert göra ett bättre jobb med omvandling, så att du utnyttjar hela tonomfånget när du visar bilden. Det går att göra från jpeg också, men resultatet blir bättre från råfilen.

Jag håller med om det strikt tekniska som Inkanyezi tar upp, men jag är nästan helt övertygad om att den höga svartpunkten till största delen är ett avsiktligt konstnärligt val (jag tror det har blivit en del överstrålning som minskat kontrasten, men att det inte är hela sanningen). Likaså är jag tämligen övertygad om att de något udda färgerna är en följd av bildmanipulering (split toning?), också det ett konstnärligt val. I de fall ett fotografis syfte inte är att framställa ett motiv så verklighetstroget som möjligt så ser jag inga hinder alls att ta konstnärliga friheter som går stick i stäv med vad som skulle är tekniskt "korrekt". (Skriver korrekt inom citationstecken då ett fotografi alltid är en approximation av verkligheten). 

Det händer att jag själv också drar upp svartpunkten rejält ibland, om jag vill att detaljerna i de mörkaste partierna ska synas tydligt, eller använder split toning för att förändra en bilds färgskala (exempel). I den här bilden hade hundens nos blivit onödigt mörk om man hade justerat svartpunkten till normal nivå, och bilden överlag hade blivit alltför kontrastrik enligt mig.

Personligen gillar jag bilden med de låga kontrasterna och de manipulerade färgerna. Därmed inte sagt att den inte kan förbättras ytterligare med lite smärre justeringar. Prova justera svartpunkten för de olika färgkanalerna skilt och se vad som händer. 🙂

Kompositionen reagerade jag först på, då hundens huvud är så nära mitten av bilden, men jag tycker efter lite övervägande att det funkar bra så här tack vare att staketet delar bilden i tredjedelar (ungefär), och det ljusa området i skogen i bakgrunden balanserar upp bilden. 

Vidare så är hundens uttryck fint och skärpan helt okej. En bra bild tycker jag även om man kan debattera de konstnärliga valen kring bildbearbetningen.