Tekniskt sett mycket väl genomförd bild, med en bra transparent bildbehandling och ett avslappnat och bra uttryck också i ansiktet på mannen. En sak är jag dock tveksam över på bilden, och det är barnet och dess placering och speciellt den inverkan han får på symboliken i bilden. Gossen ser nästan livlös ut där han ligger i sin flytväst på golvet framför mannen, som mest är ivrig på att visa upp sin stora abborre. Så ur den synvinkeln får jag inte texten "Titta vad som jag har skaffat mig i år" att passa med bilden, då en död fisk ligger i famnen på mannen istället för sonen, som får ligga på golvet. Det blir liksom fel. Hade hellre sett en bild med abborren på golvet och gossen i famnen, om du förstår. Eller en bild med bara mannen och fisken. Som den nu är blir det lite obekvämt att se på den, speciellt i och med att jag själv är nybliven far till en 4 månaders gosse.

Jag frågade också min sambo om hur hon reagerade på bilden, utan att jag sade vad jag själv tänkte om den, och hon kom genast in på samma tankebanor som jag. Kort och gott så tror jag att bildens symbolik oavsiktligt blivit nånting annat än det du avsett med bilden, men symbolik är en sak som vi fotografer kanske ofta glömmer att tänka på tillräckligt när vi gör våra bilder.

Ja, jag håller med i att kompositionen är vågad på det sättet, och att det är smått absurt, även om kompositionen inte var min egen utan redan färdig när jag kom, och Ja, jag har tänkt i samma banor. Titeln var min egen, men lite efter vad som sades i sammanhanget. Till yttermera visso klonade jag bort ytterligare en lite attiralj som var nyligen införvärvad, och möjligen hade den skapat lite mer humor i bilden. Och ja jag förstår att den upplevs på ett annat sätt än tänkt när man då har ett bar i ungefär samma ålder - Samtidigt så tror jag inte att man får vara alltför rädd i det vågade eller absurda - En hel del skulle bli upprörda över en död fisk fångad för mat, eller en bild av en död älg, eller korpar som slafsar i ett kadaver. Själv har jag svårt att se på hundbilderna på forumet idag, jag har nyligen mist båda mina hundar den senaste bara för 10 dagar sedan…

Ett annat sätt att se på bilden (speciellt med den raderade detaljen) att konsumsionssamhället trängt in i naturupplevelser, och att barn är något man skaffar för att det är något man bara skall ha.

Jag blev precis klar med redigeringen av en annan bild som jag kommer att lägga upp, i en helt annan genre, som också en del människor kanske inte tycker om.

Jag själv tycker inte om det som blir för provokativt utan om jag använder det absurda så är det för att bara ge en tankeställare - inte något mer. 

Men jag respekterar absolut din åsikt om bilden, och jag förstår den som ett sätt att tolka.

/Bägtjesen

Kan någon av de som övervakar forumet ändra titeln så att det t ex står något om OBS! STARK BILD - eller något åt det hållet eftert definitioner som jag tror jag settt användas tidigare.

/Bägtjesen

#3 - Jag tror det är lite onödigt. Visserligen är det en stark och talande bild, kanske även något provokativ, men inte på  samma vis, inte lika direkt, som t.ex. en närbild på ett överkört djur. Fastän jag nu sade att barnet såg livlöst ut så förstår man väl från mannens uttryck att så inte är fallet, och det ser ju inte skadat ut heller eller nåt.

Jag tycker inte heller man ska vara för restriktiv i sitt bildskapande om man har nånting att säga som kräver mer vågade bilder, och som vissa kanske upplever som provocerande. Vill man väcka en diskussion är en talande och lite provokativ bild ett bra sätt. Men det finns en luddig gräns för vad som är acceptabelt ändå, tycker jag. Jag förstår mig t.ex. inte på Elisabeth Ohlson Wallins mer provokativa verk, medan andra gillar dem. Det känns som hon i många fall mest provocerar för provocerandets skull.

Men tillbaka till din bild. Jag förstår också tolkningen du nämner, att den åskådliggör "fenomenet" att barn ibland är nåt man skaffar bara för att det hör till att man gör det. Personligen gillar jag dock inte riktigt den tankegången. Kanske en del skaffar barn endast för att det hör till, men jag tror mer på att det är en biologisk drift som gör att de flesta förr eller senare vill ha barn. Sen att alla inte förmår ändra på sina rutiner efter att de blivit föräldrar, och inte sätter barnets bästa i första rummet är en annan sak, eller egentligen en annan sida av samma mynt. Man kan inte fortsätta leva helt som förut när man skaffat barn, utan man måste göra en del omprioriteringar för barnets skull. Din bild åskådliggör denna tankegång lika bra, men tankegången känns mindre provokativ mot människors val att skaffa barn. Den går istället åt människors oförmåga att prioritera barnen tillräckligt högt och kanske framkallar lite dåligt samvete hos nån.

Istället för under "Hård kritik" kunde denna bild och diskussion platsa bättre i kategorin Bildanalys. Det är precis såna här diskussioner om bilders innehåll/motiv och budskap som jag ville ha en plats för då jag skapade den kategorin. Borde jag flytta bilden?

Intressant diskussion.

Min första tanke var att det var pappans dag att passa barnet och att barnet får följa med överallt och vara delaktig även i sådant det egentligen är för litet för.

Barnet delar pappans fritid och vardag.

Kanske inte så djupa tankar som er andra.

Haft el som varit ostadig och med strömspikar och fick fel på hårddiskar m m, nu är elen tillbaka, men har nu inget vatten istället - det verkar som om det varit fel på pumpanläggningen/pumpen för nu är det en reparatör som fixar det för hela byn… 

#4 - JazzBazz - Ja, jag har lite tankar åt precis samma håll som du, och vad som är nödvändiga provokationer eller inte. T ex är bilder från krig ofta nödvändiga provokationer medan jag är hel oförstående för andra, bl a samma som du nämner och alla dessa "konstnärer" som för sina verk måste kalla på polis, ambulanser och hållas inspärrade - Ofta ser man ju i efterhand också vad som varit syftet - provokation som marknadsföring och inget annat!

Vad gäller "barn som konsumtion", så var det inte mitt avseende när jag skapade bilden eller när jag redigerade den, utan det var tankar som jag fick när jag såg den färdig och då funderade över vad i ytterligheter bilden kunde tolkas som av andra. Alltså ett försök att ställa mig vid sidan av och se den på nytt…

#5 Schnauzertik - Ja det var en tolkning med nyanser som jag inte själv skulle kommit på. Men jag visste ju vad som fanns runt ikring, medan du inte hade den chansen. Det är lite underligt med fotografi - vi kan ta en bild av en person som ser väldigt ensam ut, men fotografen var ju också där. Kom att tänka på bilder för något år sedan då länsstyrelsen visade en film om hur "en ensam människa skrämmer bort en björn - och lyckades med det…" Det var ju bara det att flera personer från länsstyrelsen var där, samt videofotograf och kille som skötte ljudbommen - ljudbommen sågs t o m röra sig in i bilden - och vi "såg" bara ryggen på en ensam människa som lyckades skrämma bort en björn…

/Bägtjesen