De blir riktigt läckra bilderna då du gör sådär.  Men HUR gör du? Hur ser proceduren ut för bildknäppandet och redigeringen?

Det är som at ta ett panorama fast man inte tar 360 grader utan bara så det täcker motivet. Det gör att man kan gå nära motivet, i detta fall får jag bara med bredden på stolen per bild, så det blir många bilder för att få med allt.

Sen lägger jag in alla bilder i samma dokument i Photoshop, ett per lager, och sen Auto-Align Layers ( Reposition ) och sen Auto - Blend Layers.

Man får vara försiktigt när man panorerar med kameran så den inte ändrar för mycket i position, då man kan få för olika perspektiv i de delar av bilden som överlappar varandra.

Men hur bär du dig åt när motiven är t.ex människor. Med tanke på att de knappast kan stå blixt stilla i 22 klick.
Eller täcker en bild hela dem och sen är det bara döda ting på resterande 21 tagningar?

Normalt brukar jag ta tre bilder för att få med människorna, sen kan de gå och fika =) så tar jag resten.

Men det beror också på hur man vill ha reultatet. Om man fotar tex en person i helkropp, och använder EN bild, så blir storleken på saker i bakgrunden större än om man tar tre bilder ( för att få samma utsnitt ) , då blir detaljer i bakgrunden mindre ( som om man använder vidvinkel ). Summan är att saker i bakgrunden blir suddigare med många bilder men mindre till storleken . ( det är lätt att det går runt i huvet på mig när man förösker tänka klart =) ).

hur jag än gör när jag tittar på bilden, hamnar jag på trädet mellan gubbarna, om det är för att jag alltid tittar på bilder med mitt fokus mitt på bilden. det är väl det som gör att det ser ut som att människorna flyter som de gör i bilden. lite som de här bildillusionerna som ser ut som att de snurrar och har sig.

Det som gör bilderna lite underliga är nog just att det är både vidvinkel och kort skärpedjup. Nåt man i princip aldrig ser.

( har inte tänkt på trädet mellan dem, jag missar ofta sånt ).

Du börjar bli en av mina favoritfotografer!

☺️ Uj, men det är kul att experimentera. Idag träffade jag bl a på Bo som har en sprillans permobil. Bilden hamnade på ca 170 megapixlar =)

Med plattorna på planen blir panoramaförvrängning och misspassning synlig, utan att vara direkt störande för ögat om man inte särskilt letar efter det. Men när man betraktar det nära, så visar det tydligt att bilden är en komposit.

Jag gissar att man kan minska misspassningen rätt mycket, men att det är ett väldigt pillrigt göra, och att datorn får jobba hårt med det. Jag har provat att köra Hugin för att göra såna panoraman, men det är ganska tungdraget för mina åtta år gamla burkar med bara en trettiotvå bitars kärna på 1,6 MHz och 2 GiB minne. Jag hinner gå och fika innan datorn har lagt ihop sexton bilder. Jag antar att tiden kan bli lång med många fler bilder, också om man har en modern dator.

Så jag får nog vänta tills jag har graderat upp hårdvaran väsentligt innan jag börjar leka med "Brenizereffekten". Jag har en 135 mm f/2,5 som har stor öppning (54 mm, mot 47 mm för 85/1,8), men eftersom min kamera är i format 4/3 så blir det väldigt många bilder att lägga ihop och många fler att ta på en person som måste hålla sig still. Jag får väl börja med stilleben, blommor och husgeråd och sånt.

Och på önskelistan har jag länge haft en "gimbal", för att kunna vrida kameran i "nodpunkten" (egentligen ingångspupillen, det virtuella läget för bländaren). Men jag är faktiskt sugen på att experimentera med såna panoraman. Jag blev bara lite avtänd på dem när datorn ville ha en kafferast på sig för bara ett fåtal bilder i kompositen. Man kan minska tiden genom att ha lägre Upplösning, så det inte blir gigapixelbilder.

Ja förr körde jag alltid små bilder, då det ändå blir stora filer när det är klart.

Lite längre brännvidd så slipper man det överdrivna vidvinklade perspektivet, som gör det knepigt för datorn att sätta ihop på et snyggt sätt. Kanske ska köra med stativ istället, så man kan få med horisontella nodpunkten åtminstone.

Brukar kalla det för Olausson effekten då han tipsade om en tankegång han hade. Han tyckte att ibland hade han en perfekt kompletterande suddighet till motivet .. MEN … han skulle vilja ha med mer av omgivningen. Så om han backar så förlorar han det korta skärpedjupet. Då tänkte han att om man gör ett panorama med litet utsnitt så skulle han få det han ville. Han testade det dock aldrig. Jag gjorde det genast med min 40d och en 50mm men tyckte inte att det gav tillräcklig effekt då. Skulle förståss experimenterat mer. En av suddpanoramorna  jag tog då ( 2009 ), var på min far. Använde också en Sigma kamerablixt. Den gillade jag. ( bar 3 delbilder tror jag ).

När du tar såna här bilder, roterar du kameran runt en axel (gimbal typ) eller förflyttar du den typ i ett rutnät och försöker hålla ett jämnt fokusplan? Berätta gärna också andra "detaljer".

 Jag försöker hålla kameran så orörlig som möjligt runt objektivets axel men schabblar ofta. Knepigt. Ska nog börja med stativ så man åtminstone an hålla den horisontella nodpunkten. Eller ränka tvärtom och hålla den vertikala nodpunkten eftersom det är fler rörelser där ( slog det mig ).

Jag tar oftast 5 bilder uppiftån och ned och sen 5 bilder till uppifrån och ned fas med kameran mer åt höger . 

Jag försöker få bukt med vad det optimala avståndet till modell/motivet och antal bilder runtom för att det ska upplevas så "onormalt" som möjligt.

Det blir också väldigt olika beroende på brännvidd. När jag gjort jämförelser gillar jag nog mest 85mm då effekten blir vidvinkel med kort skärpedjup ( kan köra med 1.8 istället för 2.9 med min Sigma 200mm ). Men det ska experimenteras mer i sommar.

Jag har också använt fel funktion i Photoshop för att sätta ihop bilderna, därför blir det lite fel i hopsättningen av rutmönster och liknande som kan finnas på marken ( plattor och så ). Ska köra med de rena panoramalösningarna som finns eller med gratisprogrammet Hugin.

En från förra året, på Max Schultz, som tydligen har tre händer =)

Om vi bortser från den extra handen föredrar jag den sista bilden bäst, de andra känns väldigt inklippta och svävande vilket jag tycker blir lite jobbigt för ögat, men är ett sjukt jobb du gör även om jag själv nog hellre letar efter objektiv med bländartal och vidvinkel som får fungera någorlunda OK, det här är långt över min tålamodsgräns. 😃