Det beror ju på vad fotografen och den som redigerar bilden kommit överens om.

Jo, men jag antar att det är om dom inte kommit överens om någonting. Vem har då rätten till bilden? Vill gärna läsa om det står något om det i lagen så jag har någon slags källa.

Om det är en skoluppgift så är det bäst att du söker information på säkrare källor än nätforum. Kolla vad lagen säger om upphovsrätt.

Men så här tror jag att det är… För att få publicera datormanipulerade bilder som man inte fotat själv, eller collage av sådana bilder, behöver man användningsrätt till bilderna. Utgångspunkten är att fotografen är den enda som har rätt att använda bilderna så länge inget annat avtalats.

#3 har helt rätt, fotografen har alltid rättigheten till sin bild. Om bilden finns i en dator eller på papper har ingen betydelse. Allt om detta finner du om du söker på denna länk.

http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1961/19610404

Upphovsrätten kan inte avtalas bort däremot kan man avtala om användning av bilder på allehanda sätt exempelvis redigering och manipulation.

#4 - Du såg väl att du länkade till finsk lag?

Ja, lagen säger ju att fotografen har rätten till bilden. Men frågan är ju vem som har rätten till bilden när den är redigerad (som jag tolkar det) och det står det ju inget om, vad jag kan hitta…

Det hänger helt på i hur hög grad var och en har bidragit till bilden.

Om man avser manipulerade bilder, så är det ju ganska klart att alla fotografer som har bidragit med delar av bilden också har del i upphovsrätten, men också den som gör bildbearbetningen har en del av den rätten. Förutsättningen är då att alla inblandade är överens om att deras verk ska ingå i det slutliga verket.

Det räcker egentligen med upphovsrättslagen för att se att det är så, dels de grundläggande paragraferna som stadgar att den som har skapat en bild har alla rättigheter till den, och så finns den sjätte paragrafen, som stadgar att om flera är upphovsmän, så delar de upphovsrätten alltefter sin del i tillkomsten av bilden.

• 6 § Har ett verk två eller flera upphovsmän, vilkas bidrag icke utgöra självständiga verk, tillkommer upphovsrätten dem gemensamt. De äga dock var för sig beivra intrång i rätten.

Det här är dock inte hela svaret på frågan, eftersom den är ställd ganska otydligt. Om bilden som bearbetas tillhör någon upphovsman som inte är vidtalad, så handlar det om en otillåten manipulering om man ska tolka lagen strikt. Envar har visserligen rätt att för privat bruk fritt kopiera upphovsrättsskyddade verk som har kommits åt lagligt, men hur långt det privata bruket kan sträcka sig är inte fastställt i lagen. Man får göra enstaka kopior för att dela med andra, men i strikt mening får man inte manipulera bilder utan att ha upphovsmannens tillstånd.

Så för bilder som har redigerats med betydande förändring är det helt klart att både den som fotograferade och den som redigerade har del i upphovsrätten, medan man aldrig har avsett att de vanliga korrektionsåtgärderna vid bildframställning, sådan som kopister gör eller den som gör bildbearbetning i en dator, skulle vara föremål för upphovsrätt. Vid vanlig redigering har man åtminstone förr alltid angivit enbart fotografen som upphovsrättsinnehavare.

Att korrigera kurvor och Vitbalans räknas alltså inte vare sig som manipulering eller är föremål för upphovsrätt.

Tack så mycket, nu ska jag nog kunna svara på frågan!

1) Innebär det att jag kan spara en kopia på en nätbild och även göra justeringar för att få den att se bättre ut?
2) Är det då ett lagbrott (om man drar det till sin spets) att rita mustascher på en tidningsbild?

HH

#9
Den första frågan är en slamkrypare, eftersom det kan vara tvistigt om någon ändring av bilden alls har gjorts. Justeringar av kontrast, ljushet och färg, tillhör ju själva presentationen av bilden, och hur den styrs påverkas alltid av mjuk- och hårdvara hos den som tittar. Innan det går att säga något helt bestämt om det, måste nog frågan upp i Högsta Domstolen för prejudikat. Jag gissar att "privat bruk" enligt sjätte paragrafen kan gälla att undersöka möjligheterna med bilden genom att justera den. Det enda som är helt klart där är att bilden inte får vidarepubliceras utan tillstånd.

Den andra frågan, om mustascherna, där bryter man faktiskt mot lagens bokstav, och det visar om inte annat varför en domstol utöver själva lagtexten också bör se till "sunt förnuft". Tolkar man lagen strikt, så är det bara bildens upphovsman som får rita mustascher. Och där tycker jag att det syns att det kan finnas skäl att förtydliga lagen på något sätt, för jag tror inte att lagstiftarens mening är att upphovsrätten ska vara så helig att man inte ens får klottra på bilderna i en tidning.

Ja, att vidarepublicera faller ju med automatik för i så fall är det inte längre fråga om eget bruk. 🙂
Det kan ju stå nåt om fråga 2 i förtexten till lagen. Vet inte var man kan hitta sånt. Men jag tror som du att det inte är tanken.

HH

Hur är det egentligen om man själv tar en bild av omslaget till en tidning där det finns en person (kanske tv-kändis) där man ritat till exempel en mustasch på vederbörande på själva tidningen innan man själv tog bilden av själva tidningen.

Vems bild kan det då vara.
Kanske lite hypotetiskt men likväl en intressant fråga.

Jag tar ju själv en bild av ett tidningsomslag där det finns en person avbildad och sedan så har jag då helt manuellt med en spritpenna ritat dit en mustasch på den avbildade (fotograferade) personen innan jag tog bilden.

Kanske lite långsökt fråga men egentligen så är det ju en bild som jag själv tagit med min egen kamera.

Bästa hälsningar,
Bertil

Det handlar inte om att "ta bilden med sin egen kamera". Kameran är bara ett verktyg, och bilden skapas när den ursprungliga bildskaparen gör den. Processen innefattar fler saker än att fästa bilden på någon slags medium, och det som ger den "höjd" av verk är att den på något sätt är unik, att den inte är bara precis vad själva verktyget åstadkommer.

Så i bildskapandet ingår den lilla enkla handlingen att rikta kameran mot motivet, och det har du inte gjort när du fotograferar av någonting som någon annan har gjort. Då har du i stället åstadkommit en kopia av det ursprungliga verket, och det får du inte göra annat än för privat bruk, enligt den sjätte paragrafen. Så du har inte upphovsrätt till det avfotograferade i något avseende, om du inte därigenom har åstadkommit ett nytt och självständigt verk.

Frågan om nytt och självständigt verk har varit uppe flera gånger i domstol, och om man gör ett kollage där man har lagt in en massa bilder, men där innehållet i bilderna inte visuellt anknyter till den slutliga bilden, kollaget, så har det ansetts vara ett självständigt verk, Om däremot bildernas innehåll är en del av det klistrade, som i det beramade kungamontaget, så är det inte ett kollage, utan ett bildmontage, där verket kan ha självständig höjd, men där ändå upphovsrätten till de ingående bilderna var för sig tillhör de ursprungliga upphovsmännen.

Så man får använda bilder för att göra kollage, men om bildens motiv ingår i det nya verket, krävs att man har tillstånd av upphovsmannen.

Bedömningen av upphovsrätten till en bild handlar alltid om bildens innehåll, inte om oväsentliga detaljer kring hur den skapades. När du med din kamera fotograferar av en bild, så åstadkommer du ett exemplar av det ursprungliga verket. enligt andra paragrafen i upphovsrättslagen.