Vad fanken är de där? 

Det är en puck som man använder för att justera färgen på skärmen.

Grattis Inkan. Ett riktigt fynd. Ett extra plus att du använder mig som referens under kalibreringen. Kan det vara de vackra grå nyanserna i frisyren som underlättar kalibreringen?

Om du lyckas kalibrera under Linux tar vi gärna del av detta.

Och så har jag väl avslöjat mig som lite snål, eller rättare att jag inte har så mycket pengar, så jag måste vara lite försiktig med vad jag lägger ut. Det är därför jag inte köpte någon ny kopp när den sista gick sönder. De finns på NK, men de kostar för mycket för mig (Rosenthal). Så nu har jag en billig mugg som jag dricker mitt te ur, fast jag gillade det där lövtunna porslinet så mycket och formen. Den låg så fint i handen.

Så dyker dom upp igen på Myrorna slår jag så klart till, men det är med Myrorna som på loppis; man får ta det de har, och nu råkade de ha den här kalibreringsmojen, så jag kunde så klart inte bara låta den ligga där och skräpa. Och jag har inte fått igång den med Linux ännu, men jag har läst lite och det ser ut som om det ska kunna gå med Linux.

Jorå, det var en ganska rejäl regndans för att kalibrera med Linux, men det funkar kanon. Det tar ganska lång tid att köra alla itereringar; min bärbara tog ett par timmar på sig.

Programmet heter Argyll, och instruktionen finns med i paketet. Firmware till pucken fick jag leta rätt på på nätet, för den ville inte ha den som ligger på skivan som följde med. Jag fick lov att ta hjälp av min hackarunge för att få in alla bitarna på rätt plats.

#5 Avsaknaden av möjlighet till kalibrering av bildskärm i Linux har varit en akilleshäl. Nu har dörrarna öppnats för proffesionell bildbehandling under Linux.

Jo, nu är skärmen kalibrerad, men tekoppen har jag inte lyckats få tag på än.

Vilket fynd du måste gjort, och att den fungerade.

Grattis.

Koolt fynd..jag har köpt en Olympus 28 mm/2.0 för 150 kronor i Nora…

Så var jag på loppisen på Hötorget igår och hittade ett nytt fynd.

Jag tror att jag ska kunna använda den för att kontrollera färgen vid utskrift. Det är vad färgpaletten är avsedd för. Färgerna är acetatfilm som ligger över en vit bakgrund, och den är avsedd för färgkontroll vid tryck. Just den här varianten finns inte längre, Du Pont har till och med släppt varumärket, som introducerades 1980.

Paletten är inte lika smidig som en Color Passport eller någon av de andra modernare vaianterna på färgkarta, men den var billig, trettio kronor.

Det är intressant att se att också på en kalibrerad skärm är det svårt att se samma färger som på paletten, och det skiljer ganska mycket på vilken konverterare man använder. RAW Therapee funkar definitivt inte bra för OM-D, och den bästa jag har är faktiskt kamerans egen. Men jag får inte färger som liknar dem jag ser på paletten.

Nu är det ju för utskrift paletten ska användas, och inte främst för skärmen, men en kalibrerad skärm bör ju ge stor färglikhet, men framför allt rött, blått och grönt, skärmens grundfärger återges inte helt bra, och orange och cyan avviker rätt mycket. Gult däremot ligger väldigt bra, medan magenta är si och så. Den mörkt grå är okej. Ordningen på paletten är Gul (OK), Magenta (för röd), Cyan (för blå), Mörkgrå (OK), Röd (ser orange ut), Blå (drar mot lila), Grön (OK), Orange (för röd) och Brun (OK). Jag är överraskad av att den bruna faktiskt är ganska bra återgiven.

Och jag inser att jag nog får se mig om efter en bättre råkonverterare. I värsta fall får jag använda Windows om jag inte hittar någon riktigt bra för Linux.