DPI är ett mått som är helt utan betydelse för digtitalbilder. Digitalbilden byggs upp av pixlar, medan punkter, som DPI anger, används när man trycker en bild. DPI är alltså ett irrelevant mått och har inte med bildens Upplösning att göra. Det är dock ett av sätten att beskriva upplösningen hos en tryckt bild.

När bilder trycks eller skrivs ut, sköter omvandlingsprogram om det där med punkterna, så det behöver man aldrig bekymra sig om. Däremot kan tryckeriet kanske begära att få bilden med en viss Upplösning, och för digitalbilder räknas den i pixlar på bredden och på höjden.

#1. Nja… DPI är vanligaste sättet att ange bildupplösning på så det är inte utan betydelse för digitalbilder. Jag har jobbat med prepress sedan -95 och stöter väldigt sällan på någon som säger ppi.

Däremot är 300dpi i sig inte så intressant, det som är intressant är ju vilken Upplösning bilden har i den storlek den ska skrivas ut.

En bild kan alltså ha 300dpi men vara 2x2cm, skriver du ut den i 20x20cm kommer den effektiva upplösningen vara 30 pdi. Att bara räkna upp en bild med låg uppösning blir sällan helt bra. Finns mycket info om du googlar på ex bildupplösning.

Det är ett förvirrande mått, eftersom en bild på skärm har minst tre bildpunkter per pixel, men kan ha betydligt fler. En tryckt bild har i regel betydligt fler punkter per pixel, så det rimligaste måttet för en digitalbild borde vara pixlar per bildsida.

Började just ett förvirrande och bezzerwisseraktigt inlägg med jättemycket info men börjar om :-)

 Det du efterfrågar, Peak303, är hur du får bilden till 300 pdi. Om du jobbar i Photoshop väljer du Bild och sedan Bildstorlek. Där kan du ange storlek och Upplösning.

DPI syftar på Dots Per Inch (Punkter Per Tum). Om du ändrar bilden så du får ett högre antal pixlar än ursprunget kommer du eventuellt få otrevliga effekter i bilden.

Jag vet inte varifrån kravet kommer på 300dpi. Tumregeln är vid konventionellt tryck att man har dubbla rastertätheten. Alltså kan jag anta att den ska tryckas i 150 lpi raster. Lycka till och fråga vidare om du behöver.

Jag tycker det rent allmänt begärs 300ppi (vägrar använda dpi då det inte är samma sak, som #1 påpekar) alltför ofta, helt i onödan. Så hög Upplösning behövs bara för små bilder och i högkvalitativa glansiga tidningar. Men mer om det längst ner i det här inlägget.

Jag tycker det är lättast att lära sig såna här saker om man benar ut vad allt betyder. PPI, som jag är övertygad om att avses i det här fallet,  betyder Pixels Per Inch, alltså pixlar per tum. Om en bild har 300 pixlar på bredden, och den ska tryckas så den blir 1 tum bred, blir upplösningen 300 ppi. (300/1=300)

Vill man säkerställa att bilden har tillräckligt mycket pixlar för en viss Upplösning (t.ex. 300 ppi om det är kravet) kan man göra på något av dessa vis:

1. Ta reda på maximal storlek, i tum, som bilden ska tryckas i. Dividera antalet pixlar på bredden (eller höjden) i din bildfil med bredden (eller höjden) du tog reda på nyss. Är kvoten större än den önskade upplösningen är den OK.

Exempel: Bilden ska tryckas 30 cm bred. Det är ungefär 12 tum. Bildfilen du vill använda har 3000x2000 pixlar (6 megapixlar). Pixlarna räcker då till en Upplösning på 3000/12 = 250 ppi. Alltså lite mindre än 300ppi, men inte jättemycket. Det ger säkert helt acceptabelt resultat i de flesta sammanhangen, men om det verkligen behövs fler pixlar kan man förstora bilden något.

2. Multiplicera den önskade tryckta bredden eller höjden, i tum, med den önskade upplösningen. Svaret är det antal pixlar som din fil måste ha på bredden eller höjden för att räcka till.

Exempel: Bilden ska igen vara 12 tum bred och upplösningen som krävs är 300ppi. 12 x 300 = 3600, så om din bildfil har 3600 pixlar eller mer så räcker upplösningen till.

---

Som sagt tycker jag kravet på 300ppi är lite onödigt i de flesta fallen. Kräver man t.ex. 300ppi för en bild i A3-format, alltså 42x29,7cm, behövs 4960 pixlar på bredden och 3508 pixlar på höjden. 4960 x 3508 = 17399680 pixlar = 17,4 miljoner pixlar = 17,4 megapixlar, vilket bara en del av dagens systemkameror kan leverera. Ändå klarade man tidigare av att skriva ut bilder med 6 megapixlar i så stort format med bra resultat. Själv får jag verkligt bra resultat då jag skriver ut mina bilder på A3+ (19" x 13") med min 12 megapixels D700. Objektivens skärpa och slutskärpningen av bilden har mycket större betydelse för den upplevda kvaliteten än den egentliga upplösningen.

Stora bilder är inte heller avsedda att betraktas på lika nära håll som ett 10x15cm vykort, där 300ppi kan vara nödvändigt för optimalt resultat. Därför kan man gott och väl acceptera lägre Upplösning. Vissa material, som t.ex. canvas, är också så grovkorniga i sig att det är helt bortkastat med högre Upplösning än kanske 100ppi.

Går man ytterligare upp i bildstorlek tilll t.ex. 50x75 cm, blir det helt makabert att kräva 300ppi. Då behöver bilden ha 8858 x 5905 = 52,3 megapixlar för att räcka till. Än så länge finns det bara ett fåtal svindyra digitala mellanformatkameror som kan ge så hög Upplösning. Men konstigt nog så har jag också stött på att man krävt nåt i den här stilen i icke-professionella sammanhang. Personen som begärde det hade uppenbarligen ingen större koll på vad olika upplösningar betyder i praktiken.

Man kan också räkna ut vad ens skärm har för Upplösning om man granskar skärmupplösningen i pixlar under "skärminställningar". Min skärm hemma har 1920 pixlar på bredden och är ungefär 20,6 tum bred. Den har då upplösningen 93 ppi. På jobbet har jag en större och mer högupplöst skärm som har 2560 pixlar på bredden och är 59,5cm bred. Dess Upplösning är alltså 109 ppi. Båda siffrorna är väsentligt lägre än vad man brukar kräva av utskrifter, men bilderna ser ändå skarpa ut på skärmen. Varför? Jo man sitter inte med näsan fast i skärmen och granskar varje pixel. Ju längre bort man står när man betraktar en bild, desto lägre Upplösning behövs.

Jag tror att förvirringen knappast minskar ju mer man förklarar det, och i synnerhet som termerna används på olika sätt. PPI kan i vissa sammanhang möjligen tolkas som pixlar per tum, men också som punkter per tum, vilket knappast underlättar. För mig, som var radarobservatör i det militära betyder PPI "Plane Position Indicator" och är helt enkelt radarskärmen för den roterande radarn.

Den bärande delen tog jag ändå med ganska kortfattat. En digitalbild har inte någon fysisk storlek. Digitalbilden är varken tum eller centimeter i storlek, och den KAN INTE, per definition, ha något mått i DPI eller PPI. För att pixlar eller punkter per längdenhet ska bli relevant, måst bilden få ett mått i någon längdenhet, och det får den inte förrän den skrivs ut.

PPI och DPI är utdataformat, medan vi arbetar med indata till det program som ska skriva ut bilden. Indata för en digitalbild är alltid en mängd pixlar.

Så oavsett varifrån 300 DPI har begärts ska det bollas tillbaka. Vi kan inte göra en digitalbild i annat format än i pixlar. Inte pixlar per tum, utan just pixlar och ingenting annat. Det GÅR INTE att göra en digitalbild i pixlar per tum om inte storleken har angivits i ett visst antal tum. Men fortfarande är pixlar och punkter (dots) inte samma sak. Och points är ett helt annat mått, en typografisk term som anger ett visst mått.

Digitalbildens Upplösning kan anges i pixlar, och det vanligaste är att man anger både bredd och höjd i pixlar. Om tryckaren vill göra bilden i ett DPI-mått, är omvandlingen tryckarens sak, och bilden bör beställas med lämplig Upplösning i pixlar för sin slutliga storlek.