# Porträtt före landskap visade det sig. Author: Paltn Var till Norge förra helgen och hade självklart med mig kameran. Planen var att fånga fina landskapsbilder, något jag trodde var det jag skulle syssla med i huvudsak då jag skaffade kameran. På efterhand kommit underfund med att nästan alla bilder jag föredrar från resan är porträttbilder ^^ Även bland övriga bilder hemmavid så är det porträttbilder som har övertaget. Tänka sig vad fel man kunde ha. Här är ett smakprov iaf. (av integritetsskäl får en bild på syrrans hund duga) ## Comment 1 Author: Paltn Här är en av de få landskapsbilder jag blev nöjd med ## Comment 2 Author: Inkanyezi Jag hoppas att du inte misstycker att jag bytte grupp för den här tråden, till "Allmän diskussion kring bilder och foto". Du berör någonting som jag tror att fler av oss känner, även om det kanske inte gäller alla. Vad är det vi tar bilder av egentligen, och varför? För mig är det intressant att se dels dina kommentarer kring bilderna du tog, dels hur det klassiska solnedgångsmotivet har en annan dimension, som åtminstone för mig är helt avgörande och omvandlar en medioker solnedgång till en fin bild. Jag tror att man måste se den i stort format för att bli varse de två svanarna, och den kan säkert vinna på att beskäras lite grann. Inte så att horisonten hamnar i mitten, men kanske man kunde ha mindre av den väldigt mörka förgrunden. När jag såg bilden i litet format, såg den ut som en vanlig solnedgång, den sortens bild som jag faktiskt aldrig någonsin har tagit själv och kanske aldrig någonsin kommer att ta, och där känner jag igen ditt resonemang. Igår, när jag cyklade hemåt, stod solen röd på väg ner över Storholmen när jag åkte över Lidingöbron, och jag såg en person ta stöd mot broräcket för att fotografera solnedgången med sin telefon. Jag hade kameran med mig, och tänkte just på att jag aldrig någonsin har tagit en solnedgång, och att jag kanske inte heller kommer att göra det. Jag stannade inte ens, jag bara njöt av att cykla i det fina vädret och att sanden är bortsopad. Jag älskar verkligen att cykla över bron, och landskapet är intagande, men ta bilder av det? Nej, jag har visserligen tagit många bilder där, men mest av människorna och deras aktiviteter, segling, eller fiske från bron. Du åkte till Norge och tänkte dig att ta en massa fina landskapsbilder, men det blev inte riktigt så. Jag åkte till Miami för några veckor sedan och skaffade ett extra lite större minneskort för att inte få slut på minne till alla bilder jag skulle kunna ta. Jag skaffade också ett extra batteri. Tog jag några bilder? Jodå, något tiotal. Jag klarade mig gott med ett batteri, behövde inte ens ladda det, och minneskortet jag hade räckte alldeles utmärkt. Jag tror att det hänger väldigt mycket på vad man är intresserad av, och vad man ser. Bilderna jag tog är samma slags motiv som jag skulle ha kunnat ta här hemma, även om själva innehållet skiljer sig beroende på platsen där de är tagna. Och precis som här hemma lyfter jag kameran ganska sällan för att fånga något på bild. Och jag tror att det är så för väldigt många av oss, att vi reser bort någonstans, och tänker oss att ta massor av bilder, och vi kanske gör det också, eller inte. Och när vi kommer hem är det kanske inte alls så många som vi hade tänkt oss, eller den sorts motiv som vi trodde vi skulle ta. Eller så är det hundratals bilder, varav kanske någon enstaka kan bli en vägghängare, men det stora flertalet hamnar i "skokartongen". Jag ser frågan som existensiell; vad är det vi fotograferar, och varför? ## Comment 3 Author: Gnidde Verkligen snygg bild med fåglarna som lättar i solnedgånen. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Gillar båda dina bilder men särskilt den med hunden. Kombon landskapet i bakgrunden och hundporträttet gör bilden tycker jag, fint fångat! ## Comment 5 Author: Paltn #2 Gör absolut inget att kategorin ändrades. För att tillägga lite info varför jag blivit lite förvånad över mig själv. Jag vandrar ganska mycket och är ute i naturen rätt mycke, speciellt om somrarna. Jag skaffade en bra kamera för att jag trodde jag skulle ta mycket naturbilder, och mer eller mindre var jag säker på att porträtt och modellbilder kommer jag hålla mig borta från. Innan norgeresan började det gå upp för mig att jag nog hade rätt fel om vad jag kommer föredra att fota, en av de mest omtalade bilderna bland min familj och vänner är faktiskt ett ansiktsporträtt av min far jag tog tidigt i den här kamerans liv. Och av alla bilder jag tog i norge, blev drygt 1300st a 21.5gb på minneskortet....men endast ett fåtal av dessa jag satt mig ner och editerat och beskurit till för publicering, och på 90% av de jag gjort i ordning så modellar antingen hunden ovan eller min syster. De rena landskapsbilderna säger mig inte alls mycket då jag tar upp dem i datorn för editering. Den bild ovan med solnedgången tror jag faktiskt inte skulle säga mig mycket heller om det inte vore för att fåglarna är med. (fåglarna är btw 2 gräsänder) Sen tror jag det kan generellt säga de flesta betraktare mer ifall det finns något mer än bara ett landskap med på bilden, t.ex känns den här bilden med hunden extra bra att ha tagit då jag vet att den går hem lite extra hos min lillasyster då det är hennes hund. Men även tror jag solnedgången säger mer till folk med fåglarna där än utan dem, kanske också på att det är mer än bara ett klick på en solnedgång, utan också ett klick på en solnedgång vid rätt tillfälle. För klicka solnedgångar går göra flera tusen gånger per dag, men inte alla dessa tusen gånger som också ger modeller och rörelse i bilden. ...oj vad jag svamlar.. ## Comment 6 Author: Paltn Här eh ytterligare en "porträttbild" jag gillar :P Modell: "Herr stenbit" ## Comment 7 Author: Paltn Hittade ytterligare ett exempel på landskapsbild som nog inte sagt mig ett skit om inte de två i kajak funnits med på bilden. Apropå denna bilden också, hur känner ni när ni fotar och okända människor hamnar med på bild, ny synd inte några ansikten på dessa i kajak, men lite "konstigt" kändes det faktiskt då jag tog bilderna "vad ska de säga om att jag står och fotar dem?" Får mig att tänka på dessa gatufotografer, finns mängder fina bilder att ta på människor i städer osv, men att ta dem...det är ju en sak i sig bara det. ## Comment 8 Author: felixhaljeskog Jag har själv blivit lite som dig, då jag också har kommit in mycket på de här med porträtt bilder, fast jag egentligen ville ha kameran till naturen ! Men jag känner att har man en hund eller en människa m.m. framför det fina landskap som man ser, så tycker jag bilden blir mer betydelsefull, det blir något annat istället för bara själva landskapet, som det redan finns så mycket bilder av :) Bilden på hunden tycker jag är väldigt fin! tror inte det hade blivit samma sak ifall hunden inte var där. Samma sak med bild två så håller jag med Inkanyezi, att svanarna verkligen gör bilden till mer än bara en solnedgång! 😃 ## Comment 9 Author: Inkanyezi Och "svanarna" är alltså änder. Mitt misstag, grundat på att just de tyngre fåglarna typiskt bruker flyga en god bit på luftkudden vid låg höjd innan de får upp fart så att de kan gå upp högre, och då vispar de kraftigt med vingarna ända ner i vattnet. Det är typiskt för svanar att ha långa spår av vattensprut efter sig där vingspetsarna slår ner, medan mindre fåglar brukar lyfta snabbare. Man ser inte så ofta änder sträcka så pass lång sträcka på väldigt låg höjd. Men det är nog den enda solnedgångsbild som jag har tyckt väldigt mycket om efter att ha tagit upp den så att fåglarna syns ordentligt på skärmen. Fåglarna gör verkligen BILDEN.