# Histogram Author: felixhaljeskog Hur läser man ett histogram? Har svårt att lära mig det och glömmer ofta bort vad som e vad. Finns det någon annan som redan har fått svar så får ni gärna länka! :) ## Comment 1 Author: [Borttaget] Min sida om just [histogram](http://kameratrollet.se/2011/12/08/fototips-del-5-histogram/). Efter ett tag kan man nästan själv säga hur histogrammet kommer se ut efter att ha tittat på motivet man ska fota. ## Comment 2 Author: felixhaljeskog tack! ## Comment 3 Author: felixhaljeskog Nu fick jag även svar på vad den där som visar om bilden kommer bli över eller underexponerad är för något! härligt! :D ## Comment 4 Author: MissInAction **Tack** för en väldigt bra förklaring av histogrammet! ![Kyss](http://foto.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss") En undran dock - vad har det för betydelse hur höga "staplarna" i histogrammet är? Eller är det endast deras placering som är viktig? ## Comment 5 Author: [Borttaget] Höjden har ingen betydelse mer än att det visar hur många pixlar som finns på varje ljusnivå så att säga. Så ifall du skulle fotograferat något där allt innehåller samma färg och samm färgton skulle du med en 12-megapixelkamera få 12 miljoner pixlar staplade på samma rad. Histogram i kameran är dessutom dynamiska i höjdled, d.v.s taket ändras beroende på hur histogrammet ser ut. I sidled är det dock inte dynamiskt, utan har du hamnat utanför någon vägg där är du utanför. ## Comment 6 Author: MissInAction Oki! Helt otroligt att jag lyckas förstå detta ![Skrattande](http://foto.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ## Comment 7 Author: Inkanyezi Om man ser till de två sidoväggarna, är det en viktig skillnad mellan höger och vänster. Allra längst till vänster är alla pixlar som är alldeles svarta. En bild kan ha ganska många helt svarta pixlar utan att det är något fel. Om man tittar exempelvis på [bilden av trumpetaren](http://foto.ifokus.se/discussions/4f4d5963d3b4fd2ae70003a4-visar-fel-bild-i-lcdn#5) i en av de aktuella trådarna, så är en stor del av den svart, och den ska vara svart. Det betyder inte att den är underexponerad, och det går inte att se särskilt mycket av värde i det histogrammet. Den mer kritiska delen av histogrammet är ofta den högra kanten. Ibland, men rätt sällan, kan det få sluta en liten bit upp efter den högra väggen. När histogrammet har någonting alls överhuvudtaget utefter den högra väggen, finns det pixlar som har nått mättnad, så att de är helt vita, urfrätta. För det mesta låter vi bara ljuskällor och reflexer nå den nivån, medan allt annat ska ligga längre till vänster än högerkanten. Det finns tillfällen då vi kan låta mer av bilden gå till urfrätt vitt, i synnerhet om vi frilägger en bild till helvit bakgrund, men i regel ska närapå ingenting nå någon nivå ute i höger kant. Två problem finns med utvärderingen av histogrammet ute i högerkanten. Det ena är att upplösningen av histogrammet är väldigt dålig, så att det kanske inte visar att det finns urfrätta partier om det inte är ganska stora ytor. Det andra är att histogrammet görs från kamerans jpeg, och att man ibland kan tillåta mer exponering än vad som svarar mot histogrammet, eftersom råfilen kan innehålla mer data. Det gäller i synnerhet när det bara är en av färgerna som går till "klippning". Den röda färgkanalen klipper ibland i jpeg-filen utan att ha klippt i råfilen, och då kan man få fram de röda tonerna genom att sänka mättnaden. Om man inte låter histogrammet nå någon höjd alls ute i höger kant är man i regel på den säkra sidan när det gäller exponeringen. För att få så mycket data som möjligt med, ska man helst ha någonting där, men det kanske inte syns i kamerans histogram, eftersom det inte kan visa sådant som bara berör mycket små ytor i bilden. Därför kör man med både svångrem och hängslen och lite till. Histogrammet är en bra bekräftelse på att man ligger rätt när motivet har ett ganska normalt tonomfång, men vi har två sager till som kan visa exponeringen, dels bilden på skärmen, men också högdagervarning. Högdagervarningen är en av de mest användbara finesserna för att kontrollera att exponeringen sitter där den ska. Om vi tar bilden på trumpetaren som exempel, kan man tillåta att det blinkar på pyttesmå ytor i trumpeten, där det blänker. I övrigt går man efter hur bilden ser ut på skärmen. Om man vill ha den med teckning också i reflexerna i trumpeten drar man ner exponeringen precis så mycket att det inte blinkar någonstans, men inte mer. Om man tar ett sånt motiv med automatik får man troligen kompensera ganska mycket mot minus; kanske -3. Det kan vara enklare att skjuta in sig till en bra manuell exponering.