# Kluven
Author: [Borttaget]

Hej gott folk.

Jag har en Olympus E-510 med kitobjektiven 14-42 (3.5-5.6) och 40-150 (4-5.6). På 14-42 sitter det ett Hoya HMC 58mm Skylight. Jag har ett 8GB Sandisk Extreme III samt två st 1GB Transcend CF 120X, samt ett objektiv som heter Zuiko Digital 50-200mm (ED Lens) (2.8-3.5) med Kenko Pro1D UV-filter 67mm. Alla objektiv har motljusskydd.

Jag har synat igenom grejerna och jag kan inte se nå märken eller så. Möjligtvis smårepor på motljusskyddet till 50-200mm om man kikar noga. Kamerans antal exponeringar vet jag inte tyvärr. Batterierna (original) funkar prima och jag fotar lätt 700 bilder i kall bandyhall per batteri.

Min andra kamera är en hyfsat ny Canon EOS 550D med original kitobjektiv 18-55mm.

Jag har två funderingar på hur jag skall göra.

1\. Behålla 50-200mm objektivet då det är ganska bra och sälja E-510 med kitobjektiven och köpa en E-620 kamerahus.

2\. Sälja allt vad Olympus heter och köpa ett fint objektiv till EOS550D.

OM jag väljer alternativ 1. Vad är rimligt pris?.

OM jag väljer alternativ 2, vad är rimligt pris då? (50-200mm kostade 10.500:- när jag köpte det, men jag gav mindre).

Jag har varit sugen på en E-620 ett tag då 50-200mm ger schyssta bilder, men jag känner mig inte redo att pröjsa de pengarna egentligen, då 550D är en bättre kamera med tex mycket mindre brus.

Mina två alternativ är egentligen att sälja av Olympus och behålla 50-200mm och köpa en E-620, eller sälja av allt vad olympus heter och köpa ett fint objektiv (telezoom) till 550D.

Jag är jäkligt nöjd med bildkvaliteten E-510 ger, men jag måste använda ISO 1600 när jag fotar bandy, och det är lite "överkurs" för kameran.

Canon EOS 550D fixar ju högre ISO med mindre brus, är snabbare bild/s mm.

Vad ska jag göra? Hoppas ni förstår mitt dilemma och något virriga inlägg (skyller på solsting).

## Comment 1
Author: Inkanyezi

Jag förstår dilemmat, och det beror så klart på hur kär du är i din Olympus. Problemet kanske mest är hur mycket pengar du kan få ut för grejerna. Det är tveklöst så att Canon har bättre egenskaper vid ISO 1600 än andra kameror i klassen, och det är inte bruset jag tänker på i första hand, utan helheten. Den har bättre dynamik, och det hänger säkert ihop med linsmatrisen över sensorn, som gör att mer ljus släpps in.

Det verkar ju lite kaka på kaka med två gluggar som har liknande omfång i din arsenal till Olympus, och när man gör sig av med grejer får man knappast tillbaka i närheten av vad man har givit, men om egenskaperna vid mindre ljus är så viktiga, så finns väl egentligen ingen annan väg än att använda kameran som ger bäst resultat där. Själv har jag ju gått lite motsatt väg; jag använder inte höga exponeringsindex ofta, och egentligen bara när jag är beredd att offra dynamik. Bruset bryr jag mig inte mycket om.

Så som jag ser det kommer du inte att bli nöjd med ett annat Olympus-hus, av skälet att det fortfarande är ett 4/3-chip och att du inte kan förvänta dig bättre egenskaper på just den punkten. Chipen kommer säkert med tiden att bli bättre, men än är ingen där. Om bruset är för högt och dynamiken inte räcker, kommer det att vara detsamma med nästa modell; det skulle vara en dramatisk nyhet om Panasonic lyckades förbättra chipet så kapitalt, och det skulle knappast gå DPReview förbi.

Så det som jag inte riktigt förstår är varför du alls har kvar din Olympus när du har skaffat en EOS 550D, när du känner att den inte räcker till för det som du vill göra. Om gränsen för godtagbart för din del går där, så är det ju ett väldigt vettigt val, och mycket billigare och smidigare än fullformat. Olympus kommer säkert att ha bättre chip om några år, men det är fortfarande inte mer än ungefär hälften så stort som APS-C. Just de två egenskaperna brus och dynamik kommer alltid att vara bättre med ett större chip.

Och om en tidigare fråga i en annan tråd hade formulerats på det sättet så hade jag med säkerhet svarat annorlunda; skillnaden är ju att du har en 550D. Du har redan satsat dom pengarna, och om din Olympus inte längre duger när du har sett vad din Canon går för, så är det ju i ett annat läge.

## Comment 2
Author: [Borttaget]

#1

Grejen är som sagt att jag är väldigt förtjust i 50-200mm objektivet.

Min ekonomi är ytterst begränsad då jag är "sjukpensionär" på livstid.

Vad tror du på fråga ett och två då?

## Comment 3
Author: Inkanyezi

Jag använder ju själv 4/3 och är nöjd med det, och min ekonomi kanske till och med ligger lägre än din just nu, så jag kan förstå att du är kluven, och jag ser inte att jag kan ge dig något handfast råd. Du vet säkert bäst själv hur du kommer att göra. När man säljer begagnat får man inte tillbaka så mycket, så det svider i vart fall. Problemet är väl närmast att få tag på någonting bra att sätta på din 550D, och såna kostar. Om jag satt i ett sånt läge vet jag banne mig inte hur jag skulle göra.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

#3

Du förstår mitt dilemma perfekt..

## Comment 5
Author: [Borttaget]

#3

tack för svaren förresten.

## Comment 6
Author: ssofia

Beställde idag hem en egen Olympus E-620 + batterigrepp från Expert, en rejäl uppgradering från min E-410

Att tänka på är att E-620 fyller ut tomrummet emellan E-30 och 500-, samt 400-serierna. Den har därmed bättre ISO-egenskaper (fler steg och välja mellan, t.ex 500 & 1000), fler autofokuspunkter och original batterigrepp att köpa till.

Och på tal om objektivet.. är telezoomet (50-200) ett objektiv med SWD motor inbyggt har den en av världens snabbaste autofokus'ar  
  
Det finns också andra ljusstarka objektiv att välja emellan (om du nu fotograferar mycket inomhus..), dock med kortare brännvidd, eller en extern blixt är ett annat värdefullt verktyg till bra bilder inomhus.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

#6

Tack för tipsen, men jag tror inte en extern blixt skulle uppskattas av bandyspelarna. ![Flört](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Ja det ska va om jag står bakom hemmamålet och fotar när motståndarna kommer nära mål då. ![Förvånad](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")

![Tungan ute](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 8
Author: ssofia

#7 vad är det för matcher du fotograferar då? Är det stora tävlingar ?

Jag tror inte du stör särskilt mycket under matcher om du fotogaferar med blixt, spelarna ska ju trots allt vara koncenterade i matchen! :) Blixten är ju inte något man behöver använda konstant.. det går ju och varva blixt och vanliga bilder =)

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#8

Jag har fotat elitseriebandy förut, och klurar på att ta upp det igen.

## Comment 10
Author: ssofia

#9 Det har jag aldrig plåtat tidigare.. skulle nog prova på det någon gång :)

## Comment 11
Author: [Borttaget]

#10

Det är ganska kul. Det tycker jag du ska prova, och visa gärna lite bilder sen... ![Skrattande](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 12
Author: Inkanyezi

#6 Om man känner till hur tekniken fungerar med bildchipen blir man inte särskilt imponerad av att det annonseras "bättre ISO-egenskaper" så länge det handlar om samma chip. Alla modeller med 4/3 har chipet gemensamt, vilket i praktiken innebär att de delar samma sensitometriska egenskaper och samma brus. Panasonic gör chipet, och de har ännu inte annonserat någon efterföljare med exempelvis tekniken som används i Canon EOS 700D, och som också finns i 550D.

Om man sparar sina bilder i råformat kan man pressa ut det sista ur chipet, och man kan då få upp till omkring tio stegs dynamik innan bruset börjar bli besvärande, och det gäller chipets grundkänslighet. Högre inställning av ISO-värde ändrar nämligen inte grundkänsligheten, utan bara förstärkningen, vilket innebär att högdagrarna försvinner i det helvita, medan det mörkare kommer upp i tonskalan tillsammans med bruset.

Det Canon har i sitt nya chip är ganska enkelt, även om det inte var så lätt att göra. De små mikrolinserna, som riktar mer ljus mot varje "photo well", är mycket större, det finns inget mellanrum mellan dem. Det ger en effekt som liknar den man får med större pixlar, vilket i praktiken ökar känsligheten. Därför är det stor skillnad mellan EOS 550/700 och övriga kameror med sensor i storlek APS-C. Den nya sensorn kan närmast jämföras med sensorer i fullformat.

Nu ska inte det här missuppfattas. Även om det handlar om en förbättring på hundra procent, så är skillnaden inte jättestor när det kommer till bilderna. Vad man kan se direkt är att bruset minskar vid hög ISO-inställning, och det hoppar upp ungefär ett steg på skalan. Om man tidigare fick fullgott resultat med ISO 800, kan man nu få det med ISO 1600. De här två kamerorna har en dynamik på mer än åtta steg vid ISO 1600, och det skiljer ut dem från resten med samma chipstorlek. De kan ändå inte ge lika god skärpa som fullformat, beroende på rent fysikaliska egenskaper hos ljusvågorna, men det är en ganska imponerande förbättring.

Om man redan har en sån kamera, och inte längre är nöjd med 4/3-formatet, eftersom man upplever den ganska stora skillnaden, då är det inte någon större mening i att hoppas på en bättre 4/3-kamera, åtminstone inte så länge det är precis samma chip, oavsett om den heter Panasonic eller Olympus. Förändringar i firmware och processor kan göra kameran snabbare och utnyttja tillgänglig dynamik på annat sätt, men inte höja chipets känslighet. Canons nya mikrolinser däremot höjer den på ett fysikaliskt sätt, genom att de släpper fram mer ljus till varje pixel.

Det finns två sätt att förhålla sig om man står som åsnan mellan hötapparna och redan har en 4/3-kamera och en EOS 550D. Endera kan man godta att jobba med något lägre dynamik och högre brus när man ställer in ISO 1600, eller så vill man inte göra det. Om man störs av bruset så faller 4/3-formatet.

Det betyder inte att alla måste byta upp sig eller att Olympus/Panasonic är dåliga. Dilemmat kommer ju för den som redan har skaffat den där kameran eller för den som är beredd att byta. Vi andra kan lugnt fortsätta fotografera med vad vi har. Min kamera blir inte sämre av att det kommer en ny som är bättre. Däremot i valet av en ny kamera kan det ju vara avgörande.

Och i det valet, kan man inte förvänta någon sådan förbättring hos ett system som fortfarande använder precis samma teknik. Helt säkert kommer alla chip med tiden att graderas upp och bli bättre, men att byta kamera för att en nyare modell har lite bättre processor eller för att PR-avdelningen annonserar någon annan inkrementell förbättring som något stort, det är i mina ögon slöseri. Den sortens förbättringar kan man få utan kostnad genom att jobba från råformat i stället för jpeg, och att lära sig hur man bäst kan utnyttja chipets dynamik. Den som tar mer statiska saker kan uppnå dramatiska förbättringar genom att lära sig hur chipets dynamik kan tas tillvara.

Men om man sitter med två kameror där den ena påvisbart ger bättre resultat vid högre exponeringsindex, och man väldigt ofta har orsak att använda den högre inställningen, då har man ju redan gjort valet att "gradera upp". Om man inte är villig att godta det högre bruset ser jag ingen väg tillbaka.

## Comment 13
Author: [Borttaget]

#12

Du har många rätt och kloka ord (som vanligt), MEN du glömde nämna en sak och det är brusreduceringen så blir bättre och bättre för varje ny processor som kommer i nyare kamera. Visst är 4/3 alltid 4/3 oavsett om det står Leica på kameran. Men man får inte glömma bort processorn oxå. Ta tex videokameror där de använder samma chip, men bättre bildprocessor= stor skillnad.

Jag förstår det du skriver om E-510 vs E-620, men jag hade hoppats på nyare och bättre bildprocessor i den senare. Att E-620 har högre ISO har aldrig varit intressant om bildprocessorn är den samma. Mera autofokuspunkter intresserar mig inte när jag fotar bandy, då jag alltid kör med den i mitten (centrerade). Något högre upplösning 12.2Mpxl mot 10.2 Mpxl (eller vad nu de två Olympus har) är ingen motivation för köp.

Men vad svarar du på fråga 1 och två då?

Alternativet är ju att kränga de och skaffa hyfsat fint objektiv till 550D. Dock så var mitt syfte med köpet av 550D inte att fota tele, utan mera det som kitobjektivtes omfång kan erbjuda, men ett bättre objektiv än kit. Nu på efterhand när man insett vad sensorn och bildprocessorn i 550D kan erbjuda det som inte 4/3 kan, så fick jag jordbävning i skallen. Tyvärr så tror jag att ett Canon-objektiv med mitt Olympus 50-200mm med samma prestanda kostar betydligt mer än vad jag gav för 50-200mm.

Dock ska tilläggas att jag inte kollat på såna för mig dyra objektiv till Canon. Fördelen med bildstabiliseringen som finns i Olympus är att man kan välja om man vill ha horizontell eller vertikal bildstabilisering, vilket inte finns i Canon. (kan va guld värt vid specifika tillställningar såsom tex bandy).

(har liksom ej råd med semiproffs-objektiv för Canon).

Blir det trots allt ett "finare" teleobjektiv till Canon som är ljusstarkt så kan man då labba med skräpedjup på ett helt annat sätt än vad jag kan nu.

Hoppas du förstod vad jag syftade på...

Än en gång. Fråga 1 och 2 om du vill/kan/orkar/har lust.

## Comment 14
Author: Inkanyezi

Just den frågan kan ju bara du svara på. Jag är fortfarande lika ställd.

Det där med bildprocessorn stämmer ju så länge man tar jpeg, men med RAW är det en annan femma. Med RAW kan man i regel själv åstadkomma det mesta av förbättringarna som en annan processor kan ge, och om man har ett par olika profiler att plocka fram, kan det gå fort att processa bilderna. De små eller stora skillnader som en processor i så fall kan ge är mest hastigheten i att skyffla ner datat på kortet, dvs hur många bilder man kan ta i snabb följd.

Och det är inte främst brushanteringen, och den är ju ett tveeggat svärd, på samma sätt som kompressionen, det finns både vinst och förlust. Själv störs jag inte av bruset på samma sätt som många andra, det är en egenskap hos tekniken, och när vi hade film handlade det om korn. Det fanns filmer med grövre korn, men med bra "akutans", dvs skärpeintrycket när man tittar på en bild på lagom betraktningsavstånd, och det fanns filmer med finare korn och högre upplösning men lägre akutans, samma som man kan uppleva med fler megapixel på ett digitalchip. I regel innebär en vinst på ett område en förlust på ett annat, och så är det med brushantering. Jag föredrar bruset framför det utslätade resultatet av brushantering, även om det är en mycket bra brushantering.

Och skillnaden mellan din EOS 550D och 4/3 är en reell skillnad i hur mycket brus som finns från början, bruset i en obehandlad råfil.

Jag kan inte ge något råd i frågan, skulle nog själv vara lika villrådig om jag kände stort behov av högt exponeringsindex och lågt brus. Magkänslan är att dumpa 4/3 och helt gå över till den andra, en process som senare kanske följs av att göra detsamma med den nyare för att gå över till fullformat.

Så om du bestämmer dig för att sälja av allt Olympus, är rådet att inte skaffa något objektiv till Canon som inte klarar fullformat. Nästa gång du sitter i samma sits vill du nog inte dumpa objektiven.

## Comment 15
Author: [Borttaget]

#14

tack för svaret.

Kan tillägga att jag inte har brusreducering på när jag fotat bandy (för jag vill ha kvar alla detaljer).

Kanske ska testa RAW denna vinter då, för jag har aldrig fotat bandy med RAW, och på så sätt maxxa kamerans prestanda ytterligare.

När jag ändå har dig på "tråden".

En sak som jag har funderat länge på är vilket som ger bäst resultat bildmässigt:

1\. Använda kamerans inbyggda brusreducering

2\. fota utan brusreducering och använda brusreducering i photoshop

Funderar starkt på att köpa Adobe Lightroom 3, då jag sett testbilder på vad det kan göra med brus. Är det nån vits då jag har möjligthet att köra Photoshop CS5? (farsans licens dock).

Hur fungerar informationen före brusreducering i kamera, respektive före brusreducering i tex CS5? Är det samma information både kameran och CS5 får före brusreduceringen, och isf, vad skiljer informationen åt efter respektive brusredusering?

(tänkte på att bilden är ju digital=information med ettor och nollor).

## Comment 16
Author: Inkanyezi

Och så klart, jag och siffror; jag blandar ibland ihop, chipet i 550 är det som sitter i 7D, inte 700, men det gör ingen skillnad för helheten. Jag hoppas att jag inte har spätt på förvirringen för mycket.

Det finns flera olika verktyg för brusreducering, och det lär finnas olika pluggar till Photoshop. Eftersom brusreducering är tveeggat finns inget entydigt "bättre", men det finns olika. En del brusreduceringsprofiler tar bort mer brus, och därmed också mer av bildinformationen, medan andra tar bort mindre, men sparar mera bilddata. Vilket som är bäst i ditt tycke kan du bara prova dig fram till. Jag har provat ett par olika varianter som puffas för starkt av dem som säljer programmen, men tyckte att det var en besvikelse. Jag är inte direkt vän av brusreducering, men man kan ha olika åsikt i den frågan.

Den mest jungfruliga bilden är ju råfilen, och den har allt brus från chipet. När man tar med långa tider kan man få en brusreducering genom "svartbild" på råfilen, går att stänga av på avancerade kameror. Svartbilden tar inte bort några verkliga bilddata, bara sånt som chipet hittar på.

Det är lite olika hur fort man kan ta bilder i följd när man sparar rått, beroende på kamerans processor, buffertminnet och hastigheten på minneskortet. Det går inte lika fort att spara RAW som att processa till jpeg och spara den mindre filen. Där kan en nyare och snabbare processor göra skillnad om man har snabba minneskort. Man behöver också mer plats för råfilerna, och det kan kräva rätt dyra kort om man ska ta många bilder i en session.

En skillnad som kan vara mer eller mindre försumbar, beroende på hur och när man vill använda bilderna, är att med råfilen kan man i framtiden alltid använda nyare teknik för att framkalla, så att det som inte är möjligt idag kanske går att göra i morgon. Sportfotografer lever ofta i stunden, och hur man kan få fram bilden om tio år kan vara mindre intressant, medan andra är mer inriktade på att kunna få ut det allra bästa av gradation, skärpa, tonomfång och brushantering när det blir möjligt. Jpeg tar man för att det går fort och för att man får plats med mycket, när det går undan, som i vissa sporter. RAW kan vara för långsamt i de lägena. RAW spar man för att få så stort spelrum som möjligt för egen bildbehandling, och bästa möjliga kvalité, vilket kan förändras när det kommer ny mjukvara, men råfilen har man kvar och kan göra bättre bild av då.

Jag skulle gissa att de flesta som plåtar sport tar jpeg, och därmed använder man kamerans brusreducering. Jag ser ingen vits med att göra det i Photoshop om man inte har RAW. Jpeg har en stor fördel, snabbheten. Om du ofta bränner av rena kulspruteserier så är RAW uteslutet. Varken fart eller minneskort kommer att räcka för det.

Men det är ju ändå värt att prova, så ser man vad man vinner och vad man förlorar.

## Comment 17
Author: [Borttaget]

#16

Jag visste att det är samma chip som i 550D och 7D, men 7D har dubbla processorer därav den snabbare bild/s... ![Tungan ute](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

Det du kallar för svartbild har Olympus i sin brusreducering, dvs det tar två bilder av samma bild och den ena bilden sparar bara brus, och Olympusen tar bort de brus den hittar på "svartbilden" i den färdiga bilden så att säga. -låter skitbra på pappret tycker jag.

Eftersom E-510 bara mäktar med 3.4 bil/s så är det ingen kulspruta, men jag har fångat massor med läckra bilder ändå på skott i mål etc.

Visst, hade den bombat 8bild/s som 7D så hade jag ju garanterat fångat mer läckra bilder.

Nä du mr #16. Nu är jag kluven än mer innan jag startade tråden.. he he

Jag tror faktiskt jag ska låta E-510 få en chans nu i vinter med RAW, då jag gillar objektivet 50-200mm så fruktansvärt mycket, och för en "panschis" som jag, så lär det dröja ett bra tag innan jag har råd med motsvarande i Canon-väg. Men ett finare 18-55 eller liknande omfång kommer det bli oavsett vad jag gör med Olympusen till Canon.

Första tanken med Canon var som sagt inte telezoon, utan mera 18-55... Eftersom jag har trasig rygg så betyder totala vikten på "arbetsinstrumentet" en hel del. Och jag får lida pin när jag fotar bandy då 50-200mm väger alldeles för mycket egentligen.

Hur som helst så måste jag få tacka dig för den tid du lagt på mina svar. Det här är nog bland de trevligaste forum jag stött på tror jag. En för alla, alla för en typ...

Ha en fin midsommar och alla andra som läser denna enligt mig intressanta och lärorika tråd.

## Comment 18
Author: gurin

Jag tror att även jag ska ge mig in i detta.

  
Mitt råd är enkelt, avvakta och försök optimera det du redan har. Detta för att du uppenbart inte har försökt med RAW ännu. Det som är lite spännande är att brusreduceringsprogrammen blir allt bättre. Det betyder att om du fotar RAW så kan du idag "rädda" en del av de bilder du kastade i förrgår.

  
Ditt ursprungliga dilemma kvarstår dock. Du har två olika system och vet inte vilket du ska satsa på. Du har ett utmärkt Olympusobjektiv och ett ergonomiskt tilltalande hus, som börja lagga en del efter. Det ligger en bra bit efter Canon 550D, men det blir mycket dyrt att finna ett objektiv jämförbart med 50-200 till din Canon. Jag tror faktiskt inte att det är fullt ut möjligt. Zuikoobjektivet brukar i sig vara en anledning till att köpa ett Olympushus. Tänk på att 50-200 är 3.5 längts ut vid 200 vilket ger en skenbar förlängning till 400 mm. Du behöver alltså något som går upp mot 270 till 300 f3.5 i Canontermer för motsvarande. Skaffar du ljussvagare måste du höja ISO och då tappar du en del av brusövertaget med den större sensorn. Naturligt vore [70-200 2.8L](http://www.cyberphoto.se/?http://www.cyberphoto.se/info.php?article=126708) med stabilisering vilket kostar betydligt mer än ZD 50-200. Det är ljusstarkare vid 200 men har inte lika lång skenbar förlängning. Glöm heller inte bort att du får olika mycket skärpedjup med de olika systemen. F3.5 täcker en större yta av bandymålet med Olympus än med Canon. Du behöver nog en del skärpedjup för att fånga en bandyboll skarpt i luften.

Poängen är att byta från en investering i ett system till ett annat blir dyrt hur man än vrider och vänder på det. Dessutom är inte systemen helt jämförbara.

Så på min att göra lista för dig är ladda ner den nya Olympus Viewer 2. Finns [här](http://support.olympus-imaging.com/ov2download/). När du har installerat den gå till uppdatera så laddar den bland annat ner hjälpfiler, vilka kan behövas.

  
Det är gratis för den som äger ett Olympushus. Vill minnas att man var tvungen att knappa in ett serienummer någonstans i nedladdningsprocessen. Denna rawkonverterare simulerar den i kameran. Det betyder att om du inte gör någonting utan bara trycker på framkalla, eller save, eller vad det nu heter, så läser den in din kameras inställningar och du får en likadan jpg som kameran skulle ha givit. Enkelt och ofta tillräckligt. Men det intressanta är att du kan variera kamerans inställningar för jpg-maskinen i efterhand i programmet. Du kan alltså välja brusreduceringsnivå, eller stänga av och sätta på den. Noterbart är att Olympus inte har någon reducering i avläget, åtminstone påstår de det själva. Det jag uppskattar mest är att kunna välja tonkurva i efterhand. Oftast mellan natural och vivid. Sedan kan du naturligvis redigera bilden hur du vill och strunta i kamerans inställnigar helt om du vill.

  
Själv använder jag Viewer för att generera en 16-bitars tiff som jag sedan exporterar till Photoshop där bilderna eventuellt justeras för att därefter sparas som jpg i lämplig storlek.

Därefter leta efter ett lämpligt brusreduceringsprogram. Finns många lämpliga. Jag använder [NIK Softwares Dfine](http://niksoftware.com/dfine/usa/entry.php), men det kostar en del och det är ett plugin vilket betyder att man måste ha annan underliggande programvara. Börja experimentera med RAW och se vad du kan få ut.

Som sista punkt, börja leta på begagnatsidorna och se om du antingen hittar ett begagnat Olympushus till bra pris eller ett lämpligt objektiv till Canon. Som Olympusanvändare finner jag det inte vara någon idé för dig att köpa något annat än E620, E3 eller E30. De övriga ger inte tillräcklig skillnad. Till Canon duger ingen annat än ljusstarka L-glas om du ska ersätta 50-200 med samma kvalitet.

Allstså sälj inte av något innan du funnit något bättre då kan det bli väldigt dyrt om du sedan ångrar dig.

mvh/gurin

## Comment 19
Author: [Borttaget]

#18

Tack för svaret och alla kloka funderingar och tips.

När jag såg priset på L-objektivet (nästan 27 papp) så blev jag säker på vad jag ska göra. Jag behåller 50-200mm och kör sport på det. Återstår och se vad som händer med huset sen. Kanske en begagnad E3 eller nåt. kanske en begagnad E-620 vid tillfälle.

Jag har förstått 50-200mm objektivets enorma "kvalitet för peng" nu.

EOS 550D får bli en "allti-i-allo" kamera med ett finare 18-55, 18-70 eller vad nu marknaden erbjuder. 550D är en lätt kamera som min rygg tycker om, så det kanske är dumt att bygga den tung med "feta" objektiv som kostar apa.

Jag ska lära mig RAW och verkligen försöka maxa hårdvaran. Som medel-användare så blir man lätt blind i denna djungel med kameror hit och dit, för att inte tala om objektiven, som jag tycker är svårare "djungel" än själva husen trots allt. Ingen kamera är ju bättre än objektivet så att säga.

## Comment 20
Author: Inkanyezi

Det är en skillnad till mellan RAW och jpeg som kan vara bra att veta, och det gäller när man ställer ISO. Chipet har en viss grundkänslighet, och det går inte att höja reellt ISO särskilt mycket. Men eftersom man vid normal framkallning inte använder hela dynamiken, har man på 4/3 i stort sett all bildinformation som exponering efter ISO 800 kan ge redan när den står på ISO 200, när man underexponerar två steg, och det kan man ta fram från råfilen.

Skillnaden när man ställer in ISO 800 är att den analoga förstärkningen ökar, så att de mörkaste partierna lyfts (tillsammans med brus) och att högdagrarna petas över kanten och fräts ur om de inte ryms inom tillgänglig dynamik. Höjer man ytterligare, till 1600, betyder det bara att man använder en mindre bred del av tonkurvan; man petar högdagrarna över kanten och det som är kvar av tonomfånget får högre kontrast. Exponerat efter EI 800 med ISO ställt till 200 kommer högdagrarna att finnas kvar, och de mörka partierna får man lyfta med "Kurvor" till normal ljushet.

Så det kan vara värt att pröva att inte ställa upp ISO så mycket i kameran, utan ta RAW med lägre ISO, så att kameran arbetar med mindre förstärkning, vilket ger större dynamik. Den utnyttjar man för att exponera som om det hade varit ISO 800. Sedan gör man förstärkningen efteråt i den digitala bildbehandlingen i stället. Då får man mer spelrum för högdagrar utan att missa särskilt mycket i skuggpartierna. Metoden minskar i och för sig tillgängliga nivåer i de mörkaste partierna, eftersom man jobbar med mycket låga nivåer i konverteringen, men dynamiken är större, så att man slipper få kritiga högdagrar.

Hur man mäter ljuset får man prova sig fram till. Jag använder spotmätning efter det ljusaste med kompensation +2.1/3 och ISO 200. Man kan också använda matrismätning och kompensera mot minus; hur mycket får man prova sig fram till, men en gissning är -2. När det är hög kontrast i motivet blir den normalt framkallade bilden mörk, men den går att framkalla som ISO 800 med större dynamik än man får om man ställer in ISO 800. Precis hur man ska mäta hänger på vilken teknik man använder och vad man ser som viktigt, men man kan inte få full dynamik, ca 10 steg, från chipet med högre inställning än 200 på 4/3-chipet.

ISO 800 och normal framkallning har ungefär 8 stegs dynamik i min kamera. En gissning är att man kan göra precis samma med 550D med bättre resultat och högre ISO, men tio stegs dynamik är ungefär vad som är rimligt att få ut om råbilden är 14 bitar. Canons normala framkallning i EOS 550D ger nästan nio stegs dynamik även vid exponeringsindex 1600. Så långt kan man inte komma med 4/3.

I praktiken är det alltså ISO 200 inställt, men oftast samma exponering som om man hade haft matrismätning och ISO 800. Skillnaden är att man har högre dynamik och att bruset inte trycks upp lika högt i tonskalan för motiv med hög kontrast, och att högdagrarna inte bränns ut. De mörka områdena kommer alltid att ha mer brus än de ljusa. Framkallningen (konverteringen) kan förenklas genom att man gör en egen profil för den högre dynamiken, där man lyfter den nedre vänstra delen av kurvan.

Om kontrasten är låg är det enklare att ställa upp ISO i stället och strunta i spotmätning, för då har man inte användning för den höga dynamiken.

Och det går så klart att få ut "ISO 1600" också från råfilen tagen med inställning 200, men då är det enklare att ställa in ISO till 1600 och köra normalt, för man får ändå inte mer dynamik än så. Det kan bli något lite mer dynamik från råfilen än från jpeg, men inte ett par steg. Man kan ju experimentera och prova att ställa in 800 och mixtra på samma sätt (underexponera ett steg) vilket möjligen ger något högre dynamik och samma exponeringstid som ISO 1600. Hur väl man än lyckas fintrimma det med 4/3, kommer man ändå att kunna göra likadant med 550D och få ut ännu mer.

Det som jag har beskrivit här är nära nog detsamma som Nikons _Active-D Lighting_ gör. Man får kortare slutartid med Active-D eftersom det spar högdagrar, och det är i praktiken att man exponerar efter en högre känslighet med en lägre känslighet inställd. Det är en praktisk tillämpning av zonsystemet, anpassat till digitaltekniken. När man provar sig fram med mätningen kan man helt enkelt använda högdagervarning för att se vilken kompensation som är lämpligt att ställa in för den mätmetod man använder. Man exponerar precis så mycket att man inte tappar några viktiga högdagrar, och så framkallar man så att de mörka partierna hamnar rätt.

Och kaninöronen kring ISO 1600 däruppe betyder att det inte är ISO 1600 när man ställer in det, utan att kameran använder exponeringsindex som om det vore ISO 1600; det korrekta är EI 1600. På 4/3-formatet hänger ISO med EI upp till 800, och på EOS 550D upp till EI 1600. Högre inställning krymper dynamiken.

Så det finns en hel del att pyssla med när man tar RAW, och det kan bli en hel del finlir och lite teori att förstå, innan man lyckas få konstant bra resultat. Bildligen tar man över rodret och sidsteppar kamerans firmware efter eget huvud. Det är bra om man är påläst på zonsystemet och har använt det förr, men vi som har gjort det med film får lära om, eftersom det är bakvänt vid jämförelse. Med negativfilm exponerade man efter skuggorna och framkallade efter högdagrarna, men med digitaltekniken exponerar vi efter högdagrarna och framkallar efter skuggorna.

## Comment 21
Author: [Borttaget]

#20

Tack för ditt svar.

För mig är det rena ryskan.. Fattar inte halv sju.. ![Skäms](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms")

För att kortfatta det jag tror jag förstod. Ska jag MAX ha ISO 800 (vid ISO-inställningen i menyn) för att inte "gå över" bildsensorns kapacitet? Dvs för att inte tappa annan viktig information i bildfilen?. Jag fattade inte det där andra med ISO 200 du skrev om, om jag ska va ärlig.

Tyvärr så kan jag inte skylla på midsommarnubben heller då jag är nykter.. ![Skrikandes](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes")

Har jag fattat dig rätt så förstår jag nu det där med MAX "riktig" ISO. Jag har aldrig tänkt på det där att hög ISO själ annan information om man maxxar chipet (vilket iofs låter ganska självklart när man har "facit" på dataskärmen nu).

Hux flux så känns det som min gamla E-510 har massor med saker att lära mig. Kameran kanske kan prestera massor med mera, utan att jag ens har tänkt/vetat om det...

Jag tror jag ska ge mig ut i skog och mark nån dag när min rygg är lite bättrre och testa mig för. Det kostar ju inget att använda redan betald hårdvara.

Tusen tack för svaret och trevlig midsommar...

## Comment 22
Author: Inkanyezi

Jag var lite orolig för det, men tillämpningen av zonsystemet är lättare än teorin.

ISO är en standard, och den förutsätter en viss dynamik. Om man använder exponeringsindex som inte ger så hög dynamik så är det inte längre ISO, men det står ISO på skalan för exponeringsindex.

Upp till ISO 800 har 4/3-chipet så stor dynamik som ISO förutsätter. När man ställer högre exponeringsindex krymper dynamiken. Man exponerar alltså efter ISO 1600 när kameran står inställd på 1600, och den framkallar så att man får en "normal" bild, men tonomfånget har krympt.

Om man har ISO ställt på 200 och exponerar som om det vore 800 så blir bilden så klart mörk, men de mörka partierna kan lyftas med kurvor i framkallningen så att man får samma ljushet som när kameran står på 800 och framkallar normalt. Det gäller motiv som har åtminstone åtta stegs omfång. Om motivets omfång är mindre så är det bättre att ställa upp ISO.

För att få det rätt när man "underexponerar" avsiktligt på det sättet, är bästa metoden att punktmäta det ljusaste med pluskompensering. Hur mycket man ska ställa plus vid punktmätning på det ljusaste får man prova sig till, det är olika för olika kameror, och det hänger lite på hur man letar upp det ljusa. Jag brukar uppskatta vad som är ljusast och som jag inte vill tappa, och riktar punkten dit. Sedan tittar jag på bilden, och om den blinkar högdager så minskar jag kompenseringen om det var där jag mätte, eller riktar mätpunkten dit om det är en annan högdager som jag inte vill missa; blinkar det inte så ökar jag pluskompenseringen. Högdagrar som får blänka låter jag blinka högdagervarning.

Tricket är sedan att framkalla den "underexponerade" bilden så att den blir lika ljus som en normalt framkallad bild tagen med ISO 800. När man lyfter den vänstra delen av kurvan så att bilden blir normalt ljus, kommer inte högdagrarna att lyftas, utan man får en bild med hela dynamiken, som kan vara upp till ungefär tio steg.

Om man exponerar efter 1600 kan man inte få lika stor dynamik, och jag vet inte om det i så fall är bättre att ställa på 400 eller 800 för bästa resultat. Jag brukar inte använda metoden över EI 800.

## Comment 23
Author: [Borttaget]

#22

Ska testa lite sen när det är bandydags.. Det är lite klurigt ibland då "bakgrundsljuset" ändrar sig hela tiden. Isen tex har inte samma mättnad över hela isen etc. Sen så ställer belysningen till det oxå så det är fönster i varje hörn av byggnaden etc. Men jag får helt enkelt läsa på lite och labba labba labba..![Glad](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 24
Author: Inkanyezi

Det kan ibland vara enklare att ställa in fast slutartid och bländare för att undvika att lampor eller fönster ställer till det när man jobbar i konstljus eller inomhus. En genomsnittligt bra exponering, där man låter lamporna bli urfrätta, men inte isen (bortsett från reflexer av lampor) eller vita kläder.

## Comment 25
Author: [Borttaget]

#24

Kör alltid med fast slutartid och bländare när jag fotar bandy.

Finns inge värre än en grådaskig is och fula vita kläder..

## Comment 26
Author: gurin

Inkan

Det du skriver om chippet på 4/3 gäller bara de senaste versionerna, från E30 och frammåt, inte det som sitter i E510. Lyfter man skuggorna får man ränder i bruset, vilket är svårt att ta bort med brusreducering. Bättre att exponera rätt, vid rätt ISO. De senaste versionerna av 4/3-senorn som sitter i Olympus och Panasonics micro4/3-hus har inte samma tendens till att få dessa ränder. Detsamma gäller för de lite äldre E30 och E620. E3 har ger lätt ränder vid underexponering.

Sedan är vi alla olika känsliga för brus. Jag har all brusreducering avslagen på E3 upp till ISO 800. Högre än det fotar jag väldigt sällan och en ISO 800 rätt exponerad har väldigt lite brus, medan en underexponerad ISO 200 kan ha väldigt mycket brus. Det är väldigt sällan jag försöker rädda en bild med brusreducering.

mvh/gurin

## Comment 27
Author: Inkanyezi

Det blir knepigt att förklara vad man menar när man har olika förhållningssätt till exponeringsmätningen och till "ISO". Jag exponerar efter zon VII i zonsystemet, vilket innebär att jag inte bränner högdagrarna. Vilken känslighet det motsvarar vid vanlig mätning beror på hur stort motivets dynamiska omfång är. Om jag har tio steg så svarar mitt ISO 100 mot ISO 400 vid vanlig mätning, men om jag har åtta stegs dynamik svarar mitt ISO 100 mot ISO 100 vid vanlig mätning.

Med tio stegs dynamik kan jag använda upp till ISO 200 på kamerans inställning, och då svarar det mot en "normal" exponering för ISO 800. Det är inte underexponering, utan rätt exponering. Om du ser det som om det vore ISO 200, så vore den unerexponerad, men med korrektionen i RT är det ISO 800 och full dynamik, vilket man inte får när man låter kameran göra jpeg.

Precis som vid forna tiders användning av zonsystemet kan man gå åt andra hållet också; ett extremt kontrastfattigt, mjukt, motiv kan man öka kontrasten i, vilket svarar mot en "sänkning av ISO". Till skillnad från ökning av dynamiken kan man minska den från en normalt exponerad jpeg utan större förlust.

Jag kommer längre fram att lägga upp några bilder för att visa vad jag menar. Det som händer när man själv tar kontrollen över tonkurvan är att man kan plocka ut två zoner till i det mörkaste i bilden, vilket inte är samma sak som att "rädda en underexponerad bild". För mig är bilden rätt exponerad, med mätning efter högdagrar och tio stegs dynamik. Skillnaden mot en "rätt exponerad" bild med samma känslighet är att högdagrarna inte bränns ut, eftersom man får ett större tonomfång. Samtidigt innebär kontrollen över tonkurvan och vitbalansen att man får renare vita och grå toner, vilket också ger renare färger.

Min ljusmätare/känslighet står exempelvis på ISO 100, men jag mäter högdagern med knappt två steg över, vilket ger samma exponering som om jag hade använt ISO 400 och mätt med den vanliga matrismätningen. Mina skuggor drar jag upp i RT, medan jag lämnar högdagrarna där de hamnar. I praktiken har jag alltså ISO 400 - verkligt ISO 400 - men med tio stegs dynamik i stället för de åtta som kamerans firmware bjuder på. Det blir precis samma brus som vid ISO 400 i skuggor och mellantoner, men jag får ett större tonomfång.

Jag kan göra samma sak med matrismätning, men då ställer jag kompensering till -2 eller något mer, så att jag inte bränner högdagrarna. Det ger samma exponering som om kameran hade varit ställd på ISO 400 utan kompensering; skillnaden är att bilden blir mörk och att högdagrarna har teckning. Sedan är det ju samma sak i RT, jag lyfter skuggorna.

Det går inte att göra samma sak från en jpeg som man har sparat i kameran. Den kommer att vara mörk, och den kommer att ha högdagrarna sparade, men den har tillämpat kurvor redan, så man kan varken få klara och riktiga färger när man försöker korrigera den, eller de mörkare tonerna utan att de släpar med sig jpeg-artefakter. När man framkallar från RAW kan man få neutrala färger över alla bildtoner, och det finns inga jpegartefakter.

Om det är skillnad mellan chipen så skiljer troligen inte dynamiken nämnvärt. Det äldre chipet har lite större "fotobrunnar", och borde ha samma dynamik.

Jag hoppas att jag inte rör till det för mycket, men det går att göra mer än vad många föreställer sig när man tar kontrollen över sitt medium.