# Komposition? Diskutera/Tyck till!
Author: texasmamma

Just nu visar naturen sig i så många olika fascinerande skepnader och färger. Jag hade kameran med på väg till jobbet i går morse och tog en hel del bilder. Den här sparade jag men vet inte riktigt varför så jag tog mig en närmare titt med kompositionsögonen, försökte i alla fall, med utgångspunkt från kritik/synpunkter i tidigare inlägg och trådar.

Gyllene snittet sitter väl inte direkt

Någon slags diagonal bildar träden och gångvägen

Parkbordet i bakgrunden tyckte jag först störde men sen såg jag att det återgspeglar "mönstret" i bilden, markens vågräta skiftningar och de lodräta trädstammarna.

Är jag helt ute och cyklar? Jag vill lära mig så därför är jag mycket tacksam för synpunkter, vet ju att det finns många duktiga fotografer här.

## Comment 1
Author: bildochfoto

[Här hittar du om komposition mm](http://bildochfoto.se/bra-resurser-om-fotografering-for-dig-som-nyborjare/)

## Comment 2
Author: Inkanyezi

Jag tror att idén är värd att utveckla. Bordet stör mig inte, men trädet i mitten flyter ihop lite med trädet som är längre bort, och jag känner det som att det är lite för mycket mitt i. Kanske man kan prova andra vinklar, få en klarare riktning i den där diagonalen? Det kan kanske bli mer spänning i kompositionen om det kraftiga elementet som trädet som nu står mitt i utgör, i stället förskjuts ner mot vänstra hörnet. När jag försöker olika beskärningar, kommer jag till en där jag skär av nederkanten ungefär till foten av det närmsta trädet, och vänsterkanten så att all rymd till vänster om närmsta trädet klipps bort. Då försvinner bordet också, men beskuren så känns det som att det fattas yta till höger, det ser stympat ut.

Rent praktiskt kan man ändra diagonalens sträckning genom att flytta sig något, kanske åt höger, så att stammen av det bortersta trädet döljs helt, och rikta kameran så att man får med mer rymd till höger. Höjden på kameran avgör diagonalens lutning i bilden.

## Comment 3
Author: texasmamma

Ska testa lite men just nu regnar det och frosten är borta. Tänkte själv också på att försöka flytta mig lite för att få bort den halvdolda trästammen. Problemet när jag tog bilderna var att alla barnen var på väg till skolan så jag gav upp. Hihi, sen har jag lite svårt med höger och vänster också men tror jag förstår vad du menar.

#1 Ska gå in och kolla dina länkar senare, där hittar jag säkert en hel del nyttigheter.

En vaiant med två stammat

## Comment 4
Author: texasmamma

Jag vet inte varför men trädstammar fascinerar mig. I parken där jag bor finns en allé som jag passerar dagligen och den här bilden tog jag förra helgen

Skulle bli tacksam för tips då jag kommer att göra nya försök så snart dimman kommer åter

## Comment 5
Author: texasmamma

och en till som jag vill utveckla, ett självporträtt där skuggan sitter lutad mot ett träd, typ

## Comment 6
Author: Inkanyezi

#5 Jag tycker att du har fångat dimman väldigt fint, men störs lite av att det är så mycket trädkronor med där himlen bryter igenom, och att strålarna utgår från mitten av bildens kant.

För mig känns kompositionen starkare om man inte har med himlen, utan skär den till landskapsformat, så att strålarna i dimman utgår från hörnet, och den närmaste gångstigen närmar sig nedre högra hörnet bakom trädet. Alltså tar bort ungefär en tredjedel av den översta delen av bilden och en liten aning i nederkanten.

Faktiskt inspirerade din första bild mig till att pröva ett liknande grepp som det jag föreslog, och som du också har i den här bilden, att låta stammen begränsa bilden. Lägger med den här. Naturligtvis står alla träd på min bild hipp som happ i verkligheten, men jag valde en position där de två träden till höger formar en diagonal tillsammans med bryggan och någon ännu mer avlägsen inte definierad punkt borta vid Fjäderholmarna. Så finns också en lite mindre dubbel björk i vänsterkanten, som också är skuren i stammen, och som lutar lite. Och så parkvägen som slingrar bortåt.

Jag tror inte på att bygga bilder efter formulerade regler, utan man får helt enkelt känna efter vad man tycker är bäst, och ibland ändrar man sig när man behandlar bilden, åtminstone har det alltid varit så för mig, också när vi använde film. Vi hade många diskussioner kring form och komposition i fotoklubben på skolan tillsammans med Einar, vår tecknings- och lerslöjdslärare. Men oavsett regler, så är diagonaler starka bildelement, som ofta kan komma till användning. Och någon gång kan man ju också få ett starkare uttryck genom att bryta en regel.

Självporträttet lutat mot en stam tror jag är svårt, och jag tror att man kan få det att funka bättre i en sluttning. Jag kommer att tänka på Lucky Luke, mannen som drar snabbare än sin skugga. Kanske bilden sitter bättre om man skär bort en hel del nertill så inte benen blir så otroligt långa.

## Comment 7
Author: texasmamma

Bra förklarat med din bild, det är alltid lättare när man ser det. Lägger upp en annan som nog är mera enligt ditt förslag.

Lucky Luke. Självklart, jag visste att det var nåt bekant över den men kom inte på vad men visst är det han, hihi.
