# Macroobjektiv?
Author: dijete

Är det någon som vet om något bra macroobjektiv? Eller räcker det med att köpa närbildslinser?;:)

## Comment 1
Author: Astro-Chicken

Jag kör med nikor micro 60mm 2,8 som jag är mycket nöjd med. Men det går säkert bra med närbilds linser också. Det beror lite på vad man har för budjet och hur man fottar, min 60mm lins duger ju utmärkt som porträtt glugg också, så då gör man två flugor på smällen så att säga. ![Glad](http://foto.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 2
Author: dijete

Okej. Funderade på 50mm också.. Ska kolla på 60mm:)

## Comment 3
Author: MartinO

Närbildslinser är vad det är. De brukar ge en påtaglig kantoskärpa. Tittade i din profil och såg att du har en D60. Nikon 50mm f/1,8 med mellanring är ett bra budgetalternativ, men du fär köra helt manuellt.

## Comment 4
Author: [Borttaget]

Annars är tamron 90 mm himla bra makro, tycker jag alltså :)

## Comment 5
Author: Inkanyezi

#3 Martin O tycks ha en tendens att yttra sig tvärsäkert om saker han vet väldigt lite om:

"Närbildslinser är vad det är. De brukar ge en påtaglig kantoskärpa."

Det är rent struntprat, och jag gissar att det nybildade ordet "kantoskärpa" är en avledning av "kantskärpa". Kantskärpa är någonting man kan lägga på i program som hanterar bilder; det betyder att invid en kant mellan områden som har olika täthet, görs det ljusare ännu lite ljusare, och det mörkare ännu lite mörkare för att accentuera kanten. Kantskärpan har egentligen rätt lite med optiken att göra. När man använde film fanns vissa framkallare som kunde accentuera kantskärpan något.

Närbildslinser ger inte påtaglig oskärpa av något slag så länge man inte staplar alltför många av dem på varandra. Närbildslinser är i själva verket ett alldeles utmärkt hjälpmedel att komma nära, i synnerhet om man har ett zoomobjektiv som dem som brukar vara satsobjektiv på systemkameror.

När man använder linser kan man ofta jobba på bekvämare avstånd, vilket underlättar belysningen av motivet, och man får mindre accentuerat perspektiv, vilket ofta är att föredra. Det optiska "fel" som är mest uttalat jämfört med makroobjektiv, när man använder försättslins, är att skärpeplanet inte är lika rakt, utan mer krökt. Just det har ingen som helst betydelse vid de flesta vanliga motiven för närbilder, men det är viktigt när man ska göra reproduktioner. Om man gör reproduktioner med närbildslins är det alltså bra att blända ner så att man får skärpa över hela bilden.

"Fel" har jag satt inom citationstecken, eftersom det är en egenskap snarare än ett fel. Makroobjektiv korrigeras för att ha så lite linsfel som möjligt på korta avstånd, och där prioriteras att optiken ska teckna räta linjer rakt och avbilda plana ytor med ett jämnt skärpeplan.

Skillnaderna i skärpa mellan makroobjektiv och vanliga objektiv med försättslins är inte påtagliga så länge man håller sig till sånt som vi oftast brukar fotografera, som blommor och småkryp och andra tredimensionella motiv. Andra saker påverkar skärpan mer, som om man till exempel inte förmår hålla kameran stilla. Där har faktiskt försättslinsen en fördel framför makroobjektivet, eftersom antiskakfunktionen i kameran oftast fungerar bra med försättslins men inte med makroobjektiv.

Makroobjektiven har en fördel framför linser; de fokuserar hela vägen från oändligt utan att man behöver plocka av och på någonting. Dessutom är riktiga makroobjektiv med fast brännvidd ofta bättre korrigerade och därmed mer skarptecknande än zoomobjektiv. Det gäller fel som kromatisk aberration och kuddform/tunnform.

Och som Astro-Chick säger, ett 60 mm är också ett utmärkt porträttobjektiv.

Men om man inte har en jättebudget och inte heller vill ha alltför mycket prylar, då är försättslinser till kamerans satsobjektiv ett väldigt bra sätt att kunna ta på nära håll.

I [den här tråden](http://foto.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=05f9fce3-29d1-4fef-b326-903bc3907ddb&GroupType=Se.iFokus.Community.Board.ForumGroup) finns några bilder som är tagna med kompaktkamera och försättslins. Som man kan när man tar upp bilderna i fullt format finns ingen påtaglig oskärpa, och eventuella svagheter i skärpan beror mer på den lilla sensorn än på linsen. Med en systemkamera får man bättre skärpa än så, också med försättslins. Om man tittar på den första gilden i den tråden i fullt format, kan man få en uppfattning om hur kantskärpan har förstärkts; det är det som gör att man ser borsten på de små fallskärmarna så tydligt och också de små vattendropparna som sitter lite här och var i maskrosbollen. Kantskärpan är alltså inte en egenskap i optiken, utan någonting man kan förstärka när man behandlar bilden.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

#5 _Där har faktiskt försättslinsen en fördel framför makroobjektivet, eftersom antiskakfunktionen i kameran oftast fungerar bra med försättslins men inte med makroobjektiv._ Nu spelar det inte någon roll eftersom trådskaparen har Nikon men kamerans antiskakfunktion på min Pentax fungerar utmärkt med makroobjektiv. Mycket bra att ha när man inte kan använda stativ.

## Comment 7
Author: Inkanyezi

#6 jo, det kan säkert stämma. Så är det faktiskt också mer känsligt för skakning när man tar mycket små saker, och det gäller att hålla stadigt även om man har en väl fungerande antiskakfunktion i kameran. Stativ är nästan alltid det bästa, eller om man har något annat bra stöd, som en bra "bean bag". Vissa motiv hinner man inte ta med stativ, och då får man göra så gott man kan.

## Comment 8
Author: MartinO

Inkanyezi. Jag yttrar mig tvärsäkert om de saker jag har erfarenhet av. De försättslinser jag testade från Kaffebrus förpassades direkt till papperskorgen. Rena skräpet och bortkastade pengar.

Att leka språkpolis biter inte på mig, utan framhäver bara dina "besserwisserfasoner"

## Comment 9
Author: dijete

Men om jag köper ett 50mm och två närbildslinser +2 och +4? Skulle detta funka bra enligt er?

## Comment 10
Author: Inkanyezi

#8 Se det i stället som det är. **Du** klarade inte att få skarpa bilder med linserna. Det betyder inte att det var linserna det var fel på.

#9 Eventuella skärpeförluster ökar om man sätter flera linser på varann, och det kan vara olämpligt att ha mer än fyra dioptrier. Men om man vill komma så nära så blir det bättre när man minskar bländaröppningen, och det är nästan alltid nödvändigt ändå att använda liten bländare när man tar närbilder för att man ska få bra skärpedjup.

Två dioptrier betyder 50 cm avstånd från linsen, fyra dioptrier betyder 25 cm från linsen. Jag brukar oftast använda en tre dioptriers lins på ett avstånd av ungefär trettio centimeter från linsen. Om ditt objektiv kan ställa in avståndet ner till 50 cm utan lins så kommer 2 dioptrier att täcka 50 cm till 25 cm.

Med ett 50 mm objektiv kan du i stället för försättslins använda mellanringar när du vill komma mycket nära.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

Jag har haft närbildslinser, de fungerade jättebra, tycker jag :)

## Comment 12
Author: Searchingmoonwolf

#6 vilken pentax har du o vilket macro-objektiv? Funderar själv på macro-alternativ så att säga (skrev en egen tråd om det...)

## Comment 13
Author: Inkanyezi

Jag kanske var lite sur där i mina kommentarer till Martin O, men jag störs av att folk använder fel ord i vissa sammanhang. Martin O menade troligen skärpan ut mot bildens hörn och kanter när han sade "kantoskärpa", men det finns ett uttryck som är etablerat sedan mer än femtio år om skärpan ut mot hörnen, och det är "randskärpa", direkt inlånat från tyska.

Kantskärpa är en egenskap hos en del fotoemulsioner och framkallare, det kan vara en egenskap i sensorn, och det kan vara en egenskap som läggs till när bilden bearbetas. Kantskärpa kallas ofta "acutance" på engelska, och några skribenter har mer eller mindre förgäves försökt mynta ordet "akutans" för den egenskapen. Kantskärpa talar man också om i olika trycktekniker, men den har egentligen nästan ingenting med optiken att göra. Randskärpa däremot hänger väldigt mycket på optiken, och en lins på ett par dioptrier förändrar inte randskärpan nämnvärt. Det är objektivet som inte tecknar skarpt ut mot hörnen om randskärpan är dålig, det hänger inte på linsen. Och alla makroobjektiv har utmärkt randskärpa,, det är en egenskap som teknikerna jobbar hårt på för såna objektiv.

Vad Martin egentligen sa var att bilderna blir suddiga när man tar med linser, och jag har ganska påtagligt visat i min tråd med maskrosbollen att bilderna inte blir suddiga. Var och en kan titta och själv bedöma om bilderna som jag har tagit med närbildslins är godtagbara eller om de är för suddiga. Om de är för suddiga, ja då kan det vara bäst att ha en systemkamera i stället, eftersom det mesta av suddigheten hänger på det lilla sensorformatet i kompaktkameran. Men om man lär sig sina verktyg kan man göra det bästa av dem, och linser fungerar mycket bra ner till ungefär 25 cm avstånd (+4 dioptrier). Man måste alltid blända ner ganska kraftigt för att få bra skärpedjup, och det minskar effekten av optiska fel hos linsen.

Och visst kan man få bättre skärpa med ett makroobjektiv, men skillnaden är liten, och andra faktorer kan ha större inverkan, som till exempel att vinden får blomman att darra, vilket ger oskärpa vilket objektiv man än har. Frågan för den som har en systemkamera är så klart om det är värt att lägga ut flera tusen för ett makroobjektiv eller om skärpan blir tillräckligt bra med en lins, och också kanske om det är tillräckligt bekvämt att skruva på en lins för att ta närbilder, jämfört med att kunna ställa in skärpan kontinuerligt på alla avstånd från oändligt till cirka 20 cm. Och så hänger det ju också på hur små motiven är. Det kanske inte ens räcker med ett makro på 50 mm om jag vill ta bilder på bladlöss. Då kanske det funkar bättre att bara sätta en omvändningsring på normalzoomen och använda den bakfram.

Men randskärpan kan vi egentligen med fördel glömma när det gäller vanliga motiv som vi hämtar i naturen. Det är skärpan på huvudmotivet som är viktigast.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

#12 Jag har svarat i din andra tråd.
