# Fråga om ljus Author: gottne Hej fotovänner. En undran när det gäller olika typer av ljus vid fotografering. Finns det i marknaden någon bärbar belysning som exakt motsvarar solljusets egenskaper? ## Comment 1 Author: Inkanyezi Nej, det finns inte någon sådan belysning. Exakt är ju rätt krävande, och solljuset är inte exakt samma alltid, vilket man ju märker när man tar vid olika tider på dagen. Det finns ett system utvecklat av ljustekniker, för att beskriva kvalité på ljuset med ganska enkla tal, och det är Ra-värdet. Man utgår då ifrån två olika typer av ljus, där det ena är ett standardiserat "dagsljus", vilket gäller färgtemperatur på 5000 K eller mer. Under 5000 K använder man en "svartkropp" som referens. Svartkroppen är strålningen från ett upphettat föremål, exempelvis järn, eller som i våra glödlampor, en wolframtråd. Den är "svart" när den är kall, dvs den sänder inte själv ut något ljus. Spektrum från svartkroppstrålning är mycket jämnt, utan några utpräglade toppar eller dalar. Ju högre temperatur svartkroppen har, desto mer blått och violett finns i dess spektrum, som tänjs ut åt kortare våglängder ju varmare svartkroppen är, vilket man mäter i Kelvingrader, som anger färgtemperaturen. Dagsljuset skiljer sig spektralt mycket från svartkroppsstrålning, eftersom solen inte är en svartkropp, utan en kärnreaktor med joniserande strålning, och vår atmosfär inte heller släpper igenom alla våglängder. Atmosfärens egenskaper varierar också beroende på i vilken vinkel solljuset faller in mot Jorden. Genom spridning i de övre skikten i atmosfären, kommer mycket av det blåa ljuset att diffust spridas över hela himlen, så att vi ser blå himmel. Detta blå ljus ger en distinkt puckel på spektralkurvan för dagsljus. Solljuset ofiltrerat, så som man ser det på månen, har en annan spektralkurva än "standarddagsljus". Det finns lampor som ganska väl stämmer med dagsljus enligt standarden. Det är främst vissa metallhalogenlampor och xenonlampor. Jag vet inte om det finns några xenonlampor i handeln för foto och film, men det borde finnas i proffsbranschen, och då är priserna i så fall därefter. Fast ljus använder man ju mest för video, medan det är lite enklare när man tar stillbilder, eftersom elektronblixtens spektralkurva ligger väldigt nära standarden för dagsljus. Om man ska blanda konstljus med naturligt ljus krävs ofta att man stämmer av färgen på ljuset, för att det ska se bra ut. Små elektronblixtar, speedlite, har ofta blåare ljus än det naturliga dagsljuset. Det kan korrigeras med filter, och man kan sätta ett gelatinfilter framför blixten för att få den att stämma med dagsljuset. Samma gäller om man filmar med xenonlampa, att man kanske måste filtrera ljuset något för att det ska bli rätt. Det finns för videobruk lysdiodlampor som stämmer väldigt väl med dagsljus, och för proffs finns avstämbara sådana belysningar, där man kan ändra färgen genom att de har flera olika typer av dioder med olika färg, som man kan stämma av. Det ligger i sakens natur att de lamporna inte kan kämpa med solljuset i styrka, så de funkar mer för att lätta upp skuggor. Man kan också själv bygga en belysning som stämmer väl med dagsljus, och de mest lämpade ljuskällorna är lysrör i färgerna 950. 954 och 965. Den första siffran i det talet är en avrundning av Ra-värdet, som vanligen ligger nära 100, som är referensen. 9 betyder att det är Ra mer än 90. De två följande siffrorna är färgtemperaturen, 54 betyder 5400 K, 65 betyder 6500 K. 5400 till 5500 K är den ljusfärg som oftast kan blandas med dagsljus i solsken eller mulet utan att det ser konstigt ut. 6500 K ligger närmre dagsljus när moln täcker solen men en stor del av himlen är blå. ## Comment 2 Author: gottne Vilka imponerande kunskaper som här kommer i dagen. Jag förstår först nu komplexiteten i min fråga. Jag förundras också över att Du orkar lägga ner så mycken tid på svaret. Jag läser det med tacksamhet om och om igen. ## Comment 3 Author: Inkanyezi En sak som hänger ihop med det här är det vi kallar [metameri](http://en.wikipedia.org/wiki/Metamerism_%28color%29), och uppskattningen av Ra-värdet bygger på metameri. Ra-värdet hos en ljuskälla är inte ett uppmätt värde, utan ett värde som är bedömt av en bedömningspanel, subjektiva uppfattningar om likheten i färg mellan en färgkarta som man belyser med ljuskällan som provas och samma färgkarta belyst med standardljuskällan. Man sätter då betyg från noll till hundra, och medelvärdet av observatörernas bedömning blir Ra-värdet som anges. Länken jag har angivit för metameri är engelska Wikipedia, eftersom den är mer detaljerad och uttrycker det mer korrekt än den svenska sidan, som är mycket summarisk och egentligen inte förklarar metameri särskilt bra. Vi har exempelvis inte bra svenska uttryck för "metameric match" och "metameric mismatch". Ett exempel på "metameric match" är när vi fotograferar någonting som är gult, en gul blomma, eller det gula korset i svenska flaggan. När kameran fångar det, eller när vi ser det då vi betraktar föremålen, finns inte någon gul färg i receptorerna, vare sig i ögat eller i kameran. När vi sedan visar bilden på en skärm, har inte heller skärmen någon gul färg, utan den gula sammansätts av grönt och rött. Det är precis vad våra ögon kan ta emot och vi uppfattar som gult. Den gula färgen som vi tittar på i naturen kan vara endera en gul med spektral sammansättning av enbart gult, eller en metamert överensstämmande blandning av rött och grönt ljus, som vi uppfattar precis likadant, eftersom våra synceller är känsliga för de färgerna, men inte specifikt för gult. Den gula färgen kittlar både de gröna och de röda receptorerna i ögat, precis som i kameran. De flesta exemplen på fel färg när vi fotograferar härrör inte från metamera skillnader, utan från snävheten i återgivningen, som inte innehåller alla färger, eller att kamerans eller omvandlingens vitbalans inte är rätt. Men genom metamera skillnader kan färger ibland bli helt tokiga. Det är när vi exempelvis ser en brun färg, men kameran återger den som grön, eller när färgen är violett, men blir grön i kameran. När violett blir blått är det däremot mer sannolikt att den violetta ligger utanför det område som kan visas med den färgrymd som kameran och bildskärmen kan återge. Lättast kan man observera metamera skillnader när man jämför en färg i lampljus med samma färg i dagsljus, till exempel ett färgprov på textil eller annat material. Att använda dagsljusbelysning med högt Ra-värde minskar de metamera skillnaderna när bilden jämförs med samma motiv i dagsljus, men det ska då vara metamera skillnader mot samma färger i glödljus. Vid vanlig fotografering behöver man nästan aldrig fundera över metameri. Det är viktigare att inte blanda olika ljuskällor vid samma tagning, och resultatet när man fotograferar med glödljus eller med vanliga lågenergilampor kan bli tillräckligt bra i de flesta sammanhang, som också innefattar mer kritisk färgbedömning. Färgerna i en bild blir aldrig exakt de som motivet har. Det finns alltid skillnader. ## Comment 4 Author: gottne Det är intressant med expertkunskaper även om man inte hänger med i alla vindlingar.