Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Allmän diskussion kring fotografering A-B-C, alla misslyckade bilder Adobe Photoshop/Lightroom/Elements Bildanalys Bildhantering Om sajten Foto iFokus, kritik & förslag Foto iFokus fototävlingar & fotolekar Fotografera Art & abstract, fyrverkerier Ej kritik Fotografera arkitektur och gatufoto. Ej kritik Fotografera fordon och sport. Ej kritik Fotografera landskap & natur. Ej kritik Fotografera makro & stillbilder. Ej kritik Fotografera mat - Ej kritik Fotografera människor. Ej kritik Fotografera vilda djur & husdjur. Ej kritik Kameror, objektiv och annan utrustning Kritik - Hård Kritik - Medel Kritik - Nybörjare Kurser & Utbildningar - Bildtema & Fototeknik Läsvärt Mjukvara Mobiltelefoner - fotorelaterat OT - Off Topic Okategoriserade bilder Ej kritik Pinhole- och Toycamera Redigera mina bilder Säljes, köpes eller bytes Webbplatser Övrigt
Foto iFokus fotoskola

ISO, slutare och bländare

2010-10-19 15:35 #0 av: Inkanyezi

Det är många nybörjare som vill veta vad fikonspråket betyder. Jag ska försöka förklara de tre elementära begreppen som berör exponeringen av ett foto. Den här artikeln tar bara upp de tekniska termerna och deras funktion, inte hur man ska exponera på bästa sätt. Förhoppningsvis kan det senare komma fler artiklar som täcker ämnet bättre. Det finns flera länkar, med hänvisning till Wikipedia, som kan ge lite fördjupning på några punkter.

Att fotografera betyder att skriva med ljus. Och när vi belyser ett ljuskänsligt material, kallar vi det att exponera. Exponera betyder helt enkelt belysa. Den här artikeln riktar sig till dem som har en systemkamera eller en av de mer avancerade kompakterna, där man kan göra alla inställningar själv. Artikeln berör inte fotografering med blixt, som är ett kapitel för sig.

Slutartid

Inne i kameran finns en slutare. Den funkar som en dörr, lucka eller gardin, som täcker det ljuskänsliga materialet och kan öppnas en kort stund för att belysa det. Det finns flera varianter på hur slutaren är konstruerad, men den fungerar alltid så att den frilägger det ljuskänsliga materialet en stund och sedan stänger den till igen, så att inget ljus kommer in längre. Tiden som slutaren står öppen kallar vi slutartid eller exponeringstid, eftersom det är den tid som vi belyser vårt ljuskänsliga medium, vare sig det är en elektronisk sensor eller en film.

Slutaren har en ganska självskriven funktion. Det är lätt att förstå att det hinner komma in dubbelt så mycket ljus om den står öppen dubbelt så länge, och hälften så mycket om den bara öppnas hälften så länge som en viss annan tid. Det är också slutartiden som avgör om man kan "frysa" rörelse, eller om någonting som rör sig blir oskarpt. Om man tar med lång slutartid på fri hand är det svårt att hålla kameran tillräckligt stilla, och man riskerar att det blir skakningsoskärpa. Många kameror har bildstabilisering, och det går då att ta på längre tid än utan stabilisering, men ändå få skarpt.

Slutartiden brukar oftast bara anges som nämnarvärdet, så i stället för 1/200 sekund står det i regel bara 200 när man tittar i kameran eller ställer in slutartiden. Serien för slutartider mellan 1 sekund och 1/4000 sekund stegad i "hela steg", fördubbling av hastigheten, ser ofta ut så här:

1"   2   4   8   16   32   64   125   250   500   1000   2000   4000

Högre tal innebär här kortare slutartid. 250 betyder det alltså 1/250 sekund och man brukar säga en tvåhundrafemtiondel, och en femhundradel är alltså hälften så lång, eller som man brukar säga: "dubbelt så snabb".

Tider som är en sekund eller längre brukar märkas med ett sekundmärke, så att tiderna från en minut till en sekund kan vara stegade så här  från långsam till snabbare:

60"    30"    15"    8"    4"    2"    1"

Bländare

Objektiv finns av många olika storlekar, och de kan ha mer eller mindre stor öppning för att släppa in ljus. Öppningen som släpper in ljus står i ett visst förhållande till objektivets brännvidd, och den brukar redovisas med ett tal som är nämnaren i förhållandet mellan öppningens diameter och brännvidden. Om öppningens diameter är hälften så stor som objektivets brännvidd, är objektivets ljusstyrka 1:2. Om vi alltså har ett 50 mm objektiv med ljusstyrka 2 så är dess ljusinsläpp 25 mm i diameter.

Om ljusstyrkan på vårt 50 mm stryps ned till 12,5 mm med bländaren, så är bländarens värde 4, eftersom 12,5/50=1/4. Men det innebär inte att den släpper in hälften så mycket ljus som bländare 2, utan den släpper bara in fjärdedelen. Bländaren är en yta, och en yta med dubbla diametern är fyra gånger så stor. Därför har bländarens öppning en annan sifferserie än slutartiderna, där varje följande värde är det förra multiplicerat med roten ur två.

1,4   2   2,8   4   5,6   8   11   16   22

Bländaren har en viktig funktion för skärpedjupet. Med liten öppning får man större skärpedjup, dvs man kan få skarpt både på det som är nära och långt bort på samma gång. De minsta öppningarna är de som har högst siffra. Också objektivets brännvidd har betydelse för skärpedjupet; längre brännvidd har mindre skärpedjup än kortare. Ibland vill man ha litet skärpedjup för att få bakgrunden suddig, och då kan det vara bra om objektivet har en stor öppning, som 2,8 eller 2. Ju mindre talet är, ju mindre blir skärpedjupet.

Bokeh

Det finns också en svårdefinierbar term för det som blir oskarpt när skärpedjupet är litet, bokeh, och den är olika för olika objektiv. Till exempel när man tar porträtt vill man kanske ha en mjuk bokeh, utan tydlig form eller gräns på ljusfläckar eller mörkare saker i bakgrunden. En del objektiv återger oskarpa saker med formen på bländaröppningen, och ibland med en skarpare kant, medan andra har en mjuk övergång mellan små ljusfläckar i bakgrunden. När man skaffar ett nytt objektiv kan karaktären av dess bokeh vara ett viktigt kriterium.

Exponering

När man belyser sitt ljuskänsliga medium kallar vi det alltså exponering, och det görs med en viss bländaröppning under en viss tid, och de två sakerna står i ett visst förhållande till varandra för en viss exponering. Om man har exponerat med slutaren öppen en hundradels sekund och bländaren inställd på 5,6 säger man att man tog med en hundradel fem komma sex (1/100 5,6). Om bländaren är dubbelt så stor, 4, och vi ska ha samma exponering, får vi ta hälften så lång tid, en tvåhundradel bländare 4. Det blir samma exponering, dvs vi släpper in lika mycket ljus med 1/200 f4 som med 1/100 f5,6.

Om vi ska ha mer exponering måste vi antingen öka tiden eller bländaren eller båda. För att släppa in dubbelt så mycket ljus som 1/100 5,6 kan vi öka bländaren till 4 men låta tiden stå kvar på 1/100. Förhållandet mellan talen kan vara lite krångligt innan man har vant sig, för ofta vill man bestämma tiden till en kortare och ändra bländaren till större. Om jag vill ha dubbelt så mycket exponering som 1/100 5,6 men vill ta med 1/200 för att inte riskera skakningsoskärpa, så måste bländaren öppnas två steg till 2,8. Det är den komplexiteten som är lätt att virra bort sig i om man inte är van att titta på de här värdena som "steg". Jag vill minska tiden ett steg men öka exponerinen ett steg, alltså minskar jag tiden ett steg och ökar bländaren två steg. Både tid och bländare blir mindre när talet är större, eftersom de är nämnaren i ett bråk.

Ljuskänslighet (ISO)

För att inte krångla till det alltför mycket brukar vi också dela in ISO i "hela steg", dvs en fördubbling eller halvering till nästa värde i skalan beroende på åt vilket håll man räknar. Skalan kan vara från 100 till 1600 så här:

100     200     400     800     1600

Om känsligheten är dubbelt så stor, behöver vi bara exponera hälften så mycket. Det betyder att om jag hade en exponering av 1/100 5,6 med ISO 100 och jag vill exponera ett steg mer, men inte vill ändra bländaren och inte ha längre tid, kan jag i stället höja ISO till 200, eftersom ISO 200 exponeras "ett steg mer" med samma värden som jag hade för ISO 100.

Den som inte är van att se de här förhållandena med hela steg kan lätt bli förvirrad av att de flesta av de här skalorna går att ställa i tredjedels steg. De små snäppen emellan de hela stegen kallar vi därför aldrig "steg". En ett steg mindre bländare är alltid den större multiplicerad med roten ur två, och en ett steg längre slutartid är alltid dubbelt så lång. De små mellanliggande märkena kallar vi följdriktigt tredjedels steg. Mellan 100, 125 och 160 har vi alltså tredjedels steg.

Dynamik och brus

Kameran ger alltid sin bästa kvalité vid lägsta ISO, och där har den också högst dynamik, eller exponeringsomfång, skillnad i ljushet som kan registreras från motivet. De flesta vanliga motiv har en dynamik på mellan åtta och tio steg, och en jpeg från kameran kan vanligen visa åtminstone åtta stegs dynamik. När man höjer ISO minskar dynamiken, samtidigt som bruströskeln höjs, och bilden blir brusigare i de mörkare delarna. Vid mycket högt ISO är dynamiken liten och hela bilden blir brusig. Om man vill slippa brus och ha hög dynamik, måste man använda lågt ISO. Det är rätt stor skillnad mellan olika kameror i förmågan att ta med högre ISO och måttligt brus, så det kan vara ett kriterium när man väljer kamera. Dynamik och brus hänger alltid ihop. När dynamiken minskar ökar bruset. Kamerornas chip blir år för år bättre, och ett nyare chip har i regel bättre dynamik och bättre brusegenskaper än ett äldre.

När man tar i svagt ljus kan man tvingas offra dynamiken och acceptera mer brus för att alls kunna ta en bild.

Ljusmätning och automatik

Programautomatik

Inne i kameran sitter en ljusmätare. Den är helt inbyggd och kopplad till slutare, bländare och ISO. Den ställer in alla tre alldeles själv när kameran är inställd på Auto. Om man i stället ställer kameran på P så ställer den in bländare och tid, men ISO får man ställa själv.

Exponeringskompensation +/-

Det finns ett sätt att justera kamerans inställning för att få mörkare eller ljusare, och det kallas kompensation. Man kan ställa in kameran att exponera lite mer, genom att ställa kompensationen mot plus (+) så att bilden blir ljusare, eller man kan få bilden mörkare genom att kompensera mot minus (-). Precis som tid, bländare och ISO, kan kompensationen i regel ställas i tredjedels steg, och de hela stegen är märkta med lite större streck på skalan. När man ändrar kompensationen brukar det också visas som +0,3 och +0,6 på de första två tredjedels stegen mot plus innan man kommer till +1.

Bländarförval

Om man ställer in A (Av), så får man också välja bländare, och kamerans ljusmätare sköter bara tiden. Den kan nästan alltid hitta en tid som passar för en viss bländare och ett visst ISO. Därför är A ett av de enklaste lägena att använda, eftersom det nästan alltid funkar bra. Om tiden slår i taket, och det inte räcker med kamerans kortaste tid (1/4000), så måste man minska bländaren eller ISO för att bilden inte ska bli för ljus, överexponerad.

Också när man har bländarförval kan man använda exponeringskompensation.

Tidsförval

Läget T, Tv eller S, bokstaven kan variera för olika kameramärken, betyder att man väljer slutartiden, men det är knepigare att använda, eftersom bländaren inte har lika många möjliga värden som tiden och man ofta kommer till gränsen för vilket bländarvärde kameran kan ställa in, så att man måste justera ISO eller slutartid för att bilden inte ska bli över- eller underexponerad. Man har hjälp av kamerans indikering för exponering när man gör inställningen, men det är enklare att låta kameran sköta slutaren i stället för att ha fast slutartid. Man har ändå koll på hur lång slutartiden blir när man tittar i sökaren, eftersom kameran visar vilken tid den kommer att använda.

Precis som i andra automatiska lägen kan man använda kompensation för att göra bilden mörkare eller ljusare.

Manuell inställning

Också när man själv ställer in både tid och bländare, med manuella läget, M, har man hjälp av kamerans ljusmätare. Ljusmätaren visar hur inställningarna man gör stämmer med vad kameran skulle ha valt om den står på automatik. Om man vill ha bilden ljusare, kan man öppna bländaren lite eller öka tiden lite, och det kommer att visa sig på ljusmätarens skala, som att den ger ett värde åt plus. Vill man ha bilden mörkare så ändrar man bländare eller tid så att mätaren visar på minus.

I det manuella läget fungerar inte exponeringskompensation, men det är inget problem, eftersom man ser på ljusmätaren om man har ställt så att det blir ljusare än kameran skulle ha ställt in eller mörkare.

Anmäl
2010-10-19 16:58 #1 av: MonisN

Mycket utförlig och bra artikel. Tack för den.

Den som ställer många frågor ökar mångas visdom!

Medarbetare på foto.ifokus.


Anmäl
2010-10-19 17:01 #2 av: MonisN

Ett tips för alla som inte har detta i ryggraden är att skriva ut artikeln och ha den med i kameraväskanGlad

Den som ställer många frågor ökar mångas visdom!

Medarbetare på foto.ifokus.


Anmäl
2010-10-19 17:16 #3 av: Mimmi

Bra intiativ, en sådan här artikel har verkligen behövts!

Anmäl
2010-10-19 19:43 #4 av: Aviendha

På nikon (eller ja, iaf min) heter det halvautomatiska läget där man styr slutartider "S" och inte T eller Tv. Kanske kan vara värt att veta för någon? :)

Anmäl
2010-10-19 19:56 #5 av: Inkanyezi

Jo, och det är inte bara Nikon. Jag tror att det vore på sin plats om någon redigerar in det också i det stycket, eftersom jag inte längre kan när det har gått en timme. Det finns så klart en eller annan liten miss i min framställning, och det här var en av dem.

Anmäl
2010-10-19 23:38 #6 av: MonisN

#5 Det är åtgärdat.

Den som ställer många frågor ökar mångas visdom!

Medarbetare på foto.ifokus.


Anmäl
2010-10-20 10:05 #7 av: MartinO

Tack för artikeln Inkanyezi. Jag har länge tänkt på en sådan, men vem är bättre lämpad än du att formulera och få den läsvärd. Glad

Sajtvärd för Foto

Sajtvärd för Fågelskådning

Anmäl
2010-10-25 20:27 #8 av: Crania

Jättebra artikel!
En stjärna i kanten åt alla er som har lust och tar er tid att hjälpa oss som är nya inom detta med inställningar och annat man måste veta.

Jag försöker memorera så mycket som möjligt för att kunna plocka fram det när jag ska försöka fotografera den där superbilden som jag drömmer om.

Anmäl
2010-11-02 09:39 #9 av: ENGZ

Tack! Tack tack tack!

Anmäl
2011-05-01 22:12 #10 av: vour

Verkligen en bra artikel! Lärde mig mycket nytt! :)

Anmäl
2011-05-17 08:51 #11 av: loonielou

Verkligen en jättebra artikel! Jag har precis blivit med systemkamera och är väldigt novis i ämnet så detta var verkligen något för mig!

Mvh

Dan

Anmäl
2012-01-18 22:19 #12 av: MissInAction

Tack så jättemycket för en bra artikel! Kyss
Äntligen fattar jag, detta har verkligen känts som rena grekiskan för mig tidigare. Haha...
Teorin har blivit mycket klarare nu. Då är det bara att försöka tillämpa det i praktiken. 
Bra tips att skriva ut detta Glad


Maria, sajtvärd på Ryssland , medarbetare på Law of Attraction och Film
Kluring om Ryssland

Anmäl
2012-09-21 17:08 #14 av: LFCFredda

Bra artikel, denna borde klistras.

Anmäl
2012-09-22 17:53 #15 av: hrj

Här kan man leka lite med inställningarna

http://www.kamerasimulator.se/swe/?page_id=2

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.